- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 76. 1946 /
736

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 3 augusti 1946 - Cyklotronens verkningssätt och användning, av Hugo Atterling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

736

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 4. Accelerationskammaren till en au Lawrence’s
första cyklotroner (Berkeley, Californien, 1931).

Tekniskt utförande

Under åren 1930 och 1931 utförde E O
Lawrence vid California-universitetet i Berkeley i
samarbete med M S Livingston försök med
mindre cyklotronmodeller. Accelerationskammaren
till en av dessa visas i fig. 4. Kammaren bestod
av en fyrkantig låda med ca 30 cm sida. Inuti
denna fanns endast en Z)-elektrod. ca 28 cm i
diameter; den andra elektroden utgjordes av den
motstående halvan av den jordförbundna
kammaren. Den isolerade D-elektroden matades med
en högfrekvent spänning på ca 4 kV. Med denna
blygsamma apparatur kunde protoner accelereras
till 1,2 MeV.

Redan år 1932 fullbordades i Berkeley en
väsentligt större anläggning. Som cyklotronmagnet
apterades en till nedskrotning dömd magnet,
vilken en gång avsetts för en
gnisttelegrafianlägg-ning. I magnetgapet placerades en
accelerationskammare med 27’ diameter. Med denna
apparatur kunde man efter några år — då det tunga
vätet kunde erhållas i större mängder — produ-

Fig. 5. 37" cyklotronen i Berkeley (1936); genom ett tunt
metallfolium i bestrålningskammaren kommer en
deuton-stråle ut i luften, på bilden synlig som en vit kvast
(riktad åt vänster).

cera deu toner med en energi på 4 MeV. Magneten
ändrades år 1936, så att poldiametern ökades till
37 och en förbättrad typ av
accelerationskammare byggdes (fig. 5). Med denna nya cyklotron
accelererades deutoner till 8 MeV. Anläggningen
är efter en på sista tiden utförd omändring
alltjämt i bruk.

Sporrade av de framgångar, som vunnos med
37 cyklotronen (det har i Amerika blivit
brukligt att ånge cyklotronens storlek genom att uppge
poldiametern), började Lawrence och hans
medarbetare planera för en ny anläggning, som var
färdig att tas i bruk 1939. Denna cyklotron blev
jämförd med de tidigare av jättemått; magnetens
vikt blev omkring 200 t och poldiametern 60’
(fig. 6—7).

Med 60 cyklotronen kunde man redan vid
starten accelerera deutoner till 16 MeV. Senare
har den ombyggts något, så att den nu ger
22 MeV deutoner. Knappt var 60 cyklotronen
fullbordad förrän Lawrence och hans
medarbe-tarstab startade ett nytt cyklotronbygge, en verklig

Fig. 6. 60" cyklotronen i Berkeley, Californien (1939), framsida och baksida; i vänstra bilden, t.h. om magneten den
ena av de tankar, som omsluta D-elektrodernas skaft (jfr fig. 10); på balkongen högfrekvensgeneratorn, inbyggd
i skärmande skåp (högfrekvensutrustningen är numera omändrad).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:31:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1946/0748.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free