Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 31 augusti 1946 - Studiemetoder vid fortbildningsarbetet inom industrin, av Tore Porsander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 augusti 1946
825
Studiemetoder
vid fortbildningsarbetet inom industrin
Civilingenjör Töre Porsander, Stockholm
Mycket göres numera för att höja
yrkesskickligheten hos vår duktiga arbetarstam. Av minst
lika stor betydelse är emellertid att även
tjänstemännen inom olika företag få möjlighet att
inhämta ökade kunskaper. Den tekniska
utvecklingen går för närvarande raskt framåt. Det
genomsnittliga tekniska och merkantila kunnandet
måste därför ständigt höjas hos den anställda
personalen för att företagen skola kunna följa
med i utvecklingen. Även den bästa skolutbildning
blir snart en smula föråldrad då t.ex. ingenjören
varit ute i praktiken ett par decennier. Har han
under denna tid ej genom självstudier följt med
i utvecklingen kan han ha svårt för att göra sig
gällande och kan ur sitt företags synpunkt så
småningom bli mindre användbar, åtminstone på
mera krävande poster.
Det finns två möjligheter att höja personalens
tekniska och merkantila kunskapsnivå. Den ena
vägen är bildligt talat att utifrån tillföra
företaget friskt blod. Man kan då dels vid
förekommande behov så att säga köpa specialister, som
utbildats vid specialföretag, dels kan man ställa
större krav på förkunskaperna hos den personal,
som ständigt måste nyanställas för att säkra
återväxten. Den andra vägen är att undan för
undan öka den redan befintliga personalens
kunskaper.
Att enbart lita till den förra vägen, alltså
nyanställningar, innebär emellertid att man i viss mån
låter de redan tidigare anställda sacka efter.
Denna väg är dessutom inte generellt
framkomlig. Har företaget specialiserade tillverkningar
har även den nyanställde mycket att lära innan
han kan fylla sin uppgift på bästa sätt. Den
andra vägen att genom undervisning förbättra
kunskapsnivån torde därför vara den väg, som
man huvudsakligen bör använda numera.
Alldeles särskilt tydligt framstår detta om man tänker
på den brist på personal, som för närvarande
råder praktiskt taget överallt. Nödvändigheten för
företaget att självt skapa sina experter har därför
på senare tid framstått allt tydligare. Vi måste ta
vara på människomaterialet på helt annat sätt
än tidigare.
Den anställda personalens fortsatta utbildning
DK 371.965 : 374
har således numera blivit ett stort och allvarligt
problem. Inom de flesta statliga affärsdrivande
verken ha sedan långt tillbaka funnits särskilda
utbildningsanstalter för de anställda. Men även
vid kommunala och privata industrier och
företag har särskild fortbildningsverksamhet
igångsatts. En sådan verksamhet kan ordnas på en
mångfald olika sätt vid en industri. Det gäller
blott att välja det som ger bästa resultatet med
hänsyn till elever, lärare, studiematerial,
ekonomi m.m.
Vid Telefonaktiebolaget L M Ericsson har sedan
hösten 1943 bedrivits en omfattande
fortbildningsverksamhet under ledning av en därför
särskilt inrättad studieavdelning. Den följande
översikten över olika studiemetoder bygger
huvudsakligen på de erfarenheter, som vunnits vid
denna studieverksamhet.
Vid en fortbildningsverksamhet kan man i
princip använda sig av fyra olika studiemetoder,
nämligen föreläsningar, direktundervisning,
studiecirklar och korrespondensundervisning. I den
nämnda ordningen går man .från kollektiv till
allt mer individuell undervisning. Dessutom
förekommer naturligtvis en mångfald variationer och
kombinationer av de olika metoderna.
Föreläsningar
Det är en mycket stor konst att hålla en god
föreläsning. Det är förbehållet endast ett fåtal
människor att kunna behandla sitt ämne inte
blott sakligt korrekt utan även så inspirerat att
åhörarna helt fångas av framställningen. Den
som ansvarar för utbildningen vid ett företag
måste emellertid ha fullt klart för sig, huru en
god föreläsning skall ordnas och tillgå.
Därigenom blir han också i stånd att bistå föreläsaren
på bästa sätt och, vilket inte är minst viktigt i
detta fall, han får en säkrare blick för vilka
personer inom företaget, som han kan ge i uppdrag
att vara föreläsare.
Föreläsningsmetoden är den mest kollektiva av
alla studiemetoder. Läraren träffar inte en elev
i taget utan har alla eleverna samlade på en gång
framför sig. Föreläsningsmetoden förutsätter
också det minst aktiva deltagandet från elever-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
