- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 77. 1947 /
21

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 4 januari 1947 - Cigré-konferensen 1946, av Åke T Vrethem och Fredrik Dahlgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ii januari 1947

21

En svensk (Hansson och Bjurström) och en fransk
rapport redogör för teorier och provresultat beträffande kablar
för högspänd likström. I diskussionen ventilerades livligt
bl.a. frågan i vilken utsträckning de svenska resultaten,
som angav att massakabeln är mycket underlägsen
oljekabeln vid likspänning, kunde betraktas som allmängiltiga.

Elektrolytisk korrosion

Rapporter och diskussion rörde bl.a. möjligheten att
skydda kabelmantlar mot korrosion genom elektrisk
dränering, isolerande höljen eller skyddsjordning. Man
befästes av diskussionen i det intrycket att dessa frågor
är svårbemästrade och att någon verklig översikt av
problemet ännu saknas.

Svagströmsstörningar från starkströmsanläggningar
En engelsk rapport redogör för grundliga undersökningar
av inducerade störspänningar från kraftledningar, speciellt
vid jordfel i nät med direktkopplad nollpunkt. I ett land
som England, där direktjordad nollpunkt är regel, är det
vanligare att den i parallellgående svagströmsledningar
inducerade störspänningen vid jordfel i kraftnätet överstiger
det av CCIF angivna maximivärdet 300 V än att detta
värde underskrides, och ofta måste man räkna med 2 000—
3 000 V inducerad spänning. Det i praktiken vanligen
använda botemedlet är gasurladdningsrör, tjänstgörande som
överspänningsskydd för svagströmsanläggningen. Av intresse
är påståendet, att petersenspolejordade nät vid jordfel ger
upphov till, visserligen kortvariga, inducerade
överspänningar av samma storleksordning som störspänningen från
direktjordade system.

Fjärrmätning etc.

I Belgien har införts teleprinterförbindelser med
högfrekvens på kraftledningarna; tillförlitlig förbindelse
uppges kunna upprätthållas även under
driftstörningsförhållanden, som hindrar telefonkommunikation.

Nollpunkts jordning

I anslutning till en svensk rapport (Vrethem) om
erfarenheter av drift med petersenspolar på nät för 20—200 kV
driftspänning diskuterades för- och nackdelar med
petersenspolar för 130 och 200 kV nät; man syntes kunna ena
sig om den svenska uppfattningen, att de lokala
förhållandena borde fälla utslaget i valet mellan direktjordning
och petersenspolejordning. Vidare diskuterades bl.a. hur
långt "stegspänningen" vid 380 V nät borde begränsas,
varvid värdena 50, 125 och 150 V nämndes från olika länder.

Isolationskoordination

I Schweiz har gjorts en undersökning över spridningen i
stötprovsresultat dels mellan olika laboratorier, dels
mellan olika försöksserier inom samma laboratorium;
avvikelserna är förbluffande stora. I belgiska, svenska, holländska,
italienska och amerikanska rapporter och i diskussionen
behandlades frågan om koordination för överspänningar av
impulskaraktär mellan olika slag av lednings- och
sta-tionsisolation; vidare beskrevs amerikanska erfarenheter
av löpande kontroll på genomföringar etc. genom
förlust-vinkelmätningar.

överspänningar och överspänningsskydd
I en amerikansk rapport om åskstudier på kraftledningar
återfinns bl.a. en statistisk sammanställning över
front-branthetsmätningar, ett område där det statistiska
materialet tidigare varit rätt magert. Undersökningar om
stolp-jordningars impulsmotstånd publiceras dels i samma
amerikanska rapport, dels i en rapport av schweizaren Berger,
som även framlägger oscillogram tagna direkt på 30
blixtnedslag i åskforskningsstationen på berget San Salvadore.
Från England framlades av Bruce och Golde en intressant
teori om blixtens natur, utmynnande bl.a. i formler för
kvantitativ beräkning av stolpars, åskledares och jord-

linors skyddsverkan. I en svensk rapport (B Svensson)
redogöres för metoder vid och resultat av provningar på
ventilavledare. Åke T Vrethem

Transformatorer

Den senaste utvecklingen av krafttransformatorers
isolering och skydd behandlades av Bellaschi, USA. Först
lämnades en allmän översikt av amerikansk praxis i fråga
om isolationsnivåer, överspänningsskydd etc. Därefter gavs
ett antal synnerligen intressanta tabeller över normala
värden på tillåten procentuell belastning av transformatorer
under vissa specificerade förhållanden i fråga om
kylmediets temperatur, ävensom över tillåten kortvarig
belastning vid olika värden på den stationära
utgångsbelastningen, allt hänfört till en väntad normal livslängd.
Tabellerna är baserade på ingående statistiska
undersökningar.

Hartmann, Schweiz, redogjorde för några nya
konstruktionsprinciper som utarbetats inom den schweiziska
industrin. Vid isoleringen användes tunt oljeimpregnerat
papper mellan lindningarna med särskild utformning vid
ändarna, i stället för bakelitcylinder med kragar. Denna
anordning medger mindre totalavstånd mellan lindningarna,
enär isoleringens tunnhet minskar den av skillnaden i
dielektricitetskonstant orsakade förhöjda belastningen på
oljan. För kärnan användes radiallaminering i benen och
oljekanal i centrum. På detta sätt minskas okhöjd och
totaldimensioner avsevärt. Konstruktionen kommer i
synnerhet till sin rätt vid enfasutförande, där fördelarna var
ganska iögonenfallande. En viss tvekan kan däremot
uttalas beträffande den nya isoleringsmetoden.
Slutsatsen i en rapport om de svenska undersökningarna
om stötprovning av transformatorer (Stenkvist) är, att
endast oscillogram kan användas för att avslöja fel efter
stötprov, medan överspänningsprov etc. ej kan ge
tillräckligt säker anvisning. Man måste därför prova med hela,
ej stympade stötar. Detta är dock besvärligt och lämpar
sig knappast för rutinprov.

Bullret från transformatorer och reaktorer ägnades en
rapport av Förrest, England, som änger mätresultatet vid
olika typer samt anvisar åtgärder. Framför allt framhålles
behovet av väl pressade kärnor samt undvikande av
resonans vid 50, 100 etc. p/s. Egendomligt nog nämndes
ingenting om stötfogar kontra bladning; sannolikt hänför
sig uppgifterna till bladade kärnor. Under diskussionen
om denna rapport påpekades, att man ej kan bli av med
kärnbullret utan att ta bort kärnmaterialets
magnetostrik-tion. Enligt uppgift kan en viss järnlegering innehållande
koppar och nickel samtidigt avsevärt reducera
magneto-striktionen och minska förlusterna.

Likriktare

I en översikt av det nuvarande läget beträffande
kvicksilverlikriktare angav Marti, USA, att numera alla
likriktare bygges med enanodiga kärl. Detta stämmer ju ej med
europeisk praxis. Författaren indelar de med enanodiga
kärl byggda likriktarna i ignitroner och excitroner. Den
förstnämnda termen är välkänd för den typ, där
katodfläcken tändes för varje period medelst en "ignitor", den
senare är ett gemensamt namn för enanodiga kärl med
kontinuerlig hållning av ljusbågfläcken. Marti hade funnit

en "baktändningsfaktor" lika med där Er är ano-

dernas fasskillnad i släckningsögonblicket och ^ j ström-

derivatan i samma ögonblick. Han anser att med
bortseende från sådana baktändningsfaktorer, som beror av dåligt
vakuum och orena ytor etc., baktändningsrisken statistiskt
beror av den nämnda faktorn. Baktändningar släcks
lämpligen med anodströmbrytare, en i varje anod. Dessa utförs
för snabbrytning vid baktändning (mindre än 1 period)
samt snabbåterinkoppling. Vidare anges, att för elektro-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:32:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1947/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free