Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 25 januari 1947 - Inverkan av regleringen i ett vattendrag på grundvattenståndet i närbelägna marker, av Erling Reinius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
TEKNISK TIDSKRIFT
ungefär ett i praktiken aktuellt fall. Den
ögonblickliga vattenståndsändringen vid varje ny 12 h
period är dock schematiserad och ger en för stor
höjning av grundvattenytan till resultat.
Samma beräkningsmetod kan givetvis användas
för andra älvbredder, regleringshöjder, bergnivåer
m.m. och även för marker intill sjöar. Av de fyra
exemplen framgår emellertid, att inveikan av
dygnsreglering på grundvattenståndet i
kringliggande marker är försvinnande liten, och av
ström-bildernas utseende kan man också dra den
slutsatsen, att även vid andra älvbredder, bergnivåer
m.m. inverkan icke kommer att bli nämnvärt
större. Vid mycket genomsläppliga marker av
grövre sand o.d. kan inverkan bli av praktisk
betydelse. Eftersom åker- och ängsmarker som regel
äro tätare än vad som motsvaras av k = 10~~5
m/s (moig sand o.d.), kan man för sådana marker
vanligtvis bortse från inverkan på
grundvatten-ståndet av en dygnsreglering.
En reglering med vattenståndsändringar av ± 40
cm på ömse sidor om medelvattenståndet i en älv
kan i ett ur erfarenheten valt fall betyda, att om
vattenstånden under 12 h stå 60 cm över en
pe-gels nollpunkt (0=18,5 m3/s) och under 12 h
140 cm (0 = 45 m3/s), det reglerade
medelvattenståndet under dygnet blir 100 cm.
Medelvatten-18,5+45
föringen är
= 31,8
m3/s,
vilket vid
jämn avbördning betyder ett vattenstånd av 104
cm. På grund av avbördningskurvans ungefär
paraboliska krökning sänkes alltså m.v.y. genom
Avstånd från strandlinjen
Fig. 10. Höjningen av grundvattenytan på olika avstånd
från strandlinjen för en grundvattenström enligt
exempel 1 vid olika tidpunkter efter att vattenytan i
vattendraget höjts med 40 cm och vid tre olika
vattengenom-släppligheter hos marken.
regleringen med 4 cm. Denna sänkning, som ju
är långvarig, sträcker sin verkan betydligt längre
bort än dygnsregleringens variationer och
betyder därför, att grundvattenytan sänkes till fördel
för jordbruket.
Tillämpning på årsregleringar
Samma beräkningsmetoder kunna även
tillämpas på årsregleringar. Då emellertid både de
naturliga och de reglerade vattenstånden samt även
grundvattenströmmarna variera med årstiderna
bli beräkningarna för varje enskild sjöreglering
synnerligen omfattande. Ett begrepp om
storleksordningen hos grundvattenståndens ändringar på
grund av årsregleringarna bör man emellertid
kunna få genom användning av föregående
exempel 1 med tillhörande fig. 1, 2 och 3. Vid exemplen
2 och 3 blir inverkan mindre än vid exempel 1.
Anta att i en sjö vårfloden magasineras, så att
vattenståndet efter 1 maj under 4 månader (maj—
augusti) blir 40 cm högre än normalt och att
vattnet därefter avtappas på sådant sätt, att
medelvattenståndet under året blir oförändrat.
Grundvattenståndets höjningar under sommaren på
olika avstånd från strandkanten och efter 1, 2 och
4 månader (1 juni, 1 juli och 1 september)
beräknas då approximativt bli de, som framgå av
diagrammen för olika Ä-värden på fig. 10.
Kurvorna liksom värdena i de föregående
tabellerna äro ju såsom nämnts beräknade på grafiskt
sätt, varför de icke kunna betraktas såsom
matematiskt exakta utan endast approximativa. Man
får emellertid av diagrammen på fig. 10 en
tydlig bild av att t.o.m. en årsreglering med
oförändrat medelvattenstånd för täta marker — t.ex.
mjäliga och leriga moräner o.d. — kan ha
obetydlig inverkan på grundvattenståndet, och att
även för relativt genomsläppliga marker inverkan
snabbt avtar med avståndet från strandlinjen.
Vid sjöregleringar i kulturbygder, där
markskadorna enligt det vanliga beräkningssättet bli
mycket stora, kanske t.o.m. så stora att inlösen
av fastigheter måste ske eller regleringen icke
lagligen kan genomföras, kan det vara av stor
ekonomisk betydelse för regleringsföretagen att de
verkliga ändringarna hos grundvattenstånden
beräknas. Sådana beräkningar kunna genomföras i
princip på samma sätt som här visats. Så kan t.ex.
ett medelår indelas i korta intervaller och
grundvattenståndets variationer under året beräknas för
vissa viktigare områden, där man genom
undersökningar fastställt markens beskaffenhet och
grundvattenytans lutning. Hänsyn bör därvid tas
till att icke endast sjön utan även diken och
bäckar tjänstgöra som recipient. Som kontroll på
riktigheten av beräkningarna och de gjorda
approximationerna beträffande randvillkoren m.m. böra
även direkta mätningar utföras över
grundvattenstånden före och efter regleringens
genomförande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
