- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 77. 1947 /
224

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 1 mars 1947 - Föreningar - Svenska Teknologföreningen. Kemi och Bergsvetenskap, av Brt - Tekniska Samfundet, av DM - Sveriges Verkstadsingenjörers Förening, av W U - Personnotiser - Sammanträden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

224

TEKNISK TIDSKRIFT

Föreningar

Svenska Teknologföreningen

Kemi och Bergsvetenskap
sammanträdde fredagen den 10 januari kl. 19.30 under
ordförandeskap av professor Bertil Groth.
Denne höll parentation över de
medlemmar av avdelningen, vilka avlidit under 194G.
Nya medlemmar blev civilingenjörerna R
Djurfeldt och H Erlfeldt, bergsingenjörerna
Bengt Waller och Bo Waller samt fil. lic.
A Per W Spiegelberg.
I "Dagens Eko" talade civilingenjör E
Askelöf om ’ Moderna myggmedel". Man skiljer
mellan enbart repellerande samt
repellerande och samtidigt dödande medel. Särskilt de
repellerande myggmedlen fick under senaste
kriget stor betydelse för krigföringen i de
tropiska länderna. Den betydelse, som
tillmättes denna fråga, framgår bl.a. därav, alt
8 000 föreningar prövades och att 150 milj.
flaskor repellerande insektsmedel
levererades till armén och marinen av den
amerikanska kemiska industrin. De dödande medlen
är vanligen av DDT-typ. De sprides ibland
från flygplan, t.ex. då det gäller att utrota
mvgg. Sådana försök gjordes under 1945 i
Furuvik med 80—90 °/o verkan.
Civilingenjör C Holm höll ett föredrag
betitlat "Centrifiigalseparatorer och deras
användning inom den kemiska industrin". Tal.
berörde utvecklingen inom
separatortekniken och beskrev de moderna
separatortyperna. Han talade därefter om
separatorernas användning inom några vanliga
kemiska industrier. Efter föredraget, som
kommer att publiceras i Teknisk Tidskrift, följde
en kort diskussion, i vilken hrr G
Teng-strand, U Ekman, N Nilsson, E Askelöf och
föredragshållaren yttrade sig.
Efter sammanträdet, som besökts av ett
80-tal personer, följde supé och samkväm. Brt

Tekniska Samfundets avd. våg- och
vattenbyggnadskonst hade sammanträde den
19 november 1946 med civilingenjör G H
Hansson som ordförande. Till styrelse för
1947 valdes hrr F Persson (ordf.), G H
Hansson (v. ordf.), D Magnusson (sekr.), Z von
Hall (klubbm.) och G Westdahl.
Hamndirektör G Osvald lämnade en kort
redogörelse för förslaget om "Oljeledning
Göteborg—Stockholm". Han tog i början av
1946 initiativet till en utredning om
oljeledningen. Uppslaget som sådant var dock
inte nytt. Strax efter krigsutbrottet
gjordes på statligt initiativ en utredning om
oljeledning mellan Uddevalla och Västerås.
Den ledningen var avsedd att transportera
framför allt bensin. Den nu föreslagna
ledningen skulle gå från oljehamnen vid Rya
Nabbe i Göteborg, över Göta Älv vid
Lärje-hamnen, förbi Trollhättan, Vänersborg,
Mellerud, Säffle, Karlstad, Kristinehamn,
Örebro och Kolbäck, där en grenledning
skulle gå norrut över Västerås till
Bergslagen under det huvudledningen skulle
fortsätta till Södertälje med en grenledning
till Stockholm och en till Nynäshamn.
Ledningen skulle bestå av två stålrör, ett med
diametern 0,20 m (ev. 0,25 m) och avsett
för tunga oljor, ett med diametern 0,10 m
och avsett för bensin o.d. De båda rören
skulle läggas i skilda schakt på 1,5 m resp.
1,0 m djup. Genom den större rörledningen
kunde pumpas ca 1 700 000 t/år olja och
genom den mindre rörledningen ca 300 000
t/år bensin. Ledningens längd blev ca 650
km. Oljeströmmens hastighet beräknades till

2—6 km/h. Antalet pumpstationer på
sträckan beräknades vid första utbyggnaden
till åtta och vid full utbyggnad till femton.

Därefter höll civilingenjör Harold W
Wick-strom, Los Angeles, USA, föredrag till
ljusbilder om "Pipe lines for transportation of
crude oil and gas in the USA". I samband
med den snabba ökningen av oljeutvinningen

1 USA under senare hälften av 1800-talet
började man där använda underjordiska
rörledningar för transport av råolja från
oljekällorna till raffinaderierna. Den
kraftiga utvecklingen inom oljehanteringen under
1900-talet medförde stor ökning av
oljeledningarna, och dessa började tas i anspråk
även för transport av färdiga produkter
från raffinaderierna till konsumenter och
oljehandlare. Metoderna för byggnad, drift
och underhåll av oljeledningar har i USA
ständigt förbättrats genom vetenskapliga
undersökningar och praktiska erfarenheter.
Medan övriga transportföretag i USA vid
upprepade tillfällen råkade i ekonomiska
svårigheter, har oljeledningsföretagen
fortlöpande lämnat goda resultat, vilket
tillskrivits deras effektivitet och låga
driftkostnader. År 1945 fanns i USA
oljeledningar med en längd av tillsammans ca
220 000 km. Före kriget transporterades olja
från Mexikanska Bukten till hamnar på
Nordamerikas östkust nästan uteslutande
med tankfartyg. Kvantiteten uppgick till
230 000 t/dygn. Under kriget måste
tankfartygen användas i transocean trafik, och
därför påbörjades 1942 ett
rörledningsprojekt för transport av 250 000 t/dygn olja
till östkusten. Sålunda tillkom bl.a.
ledningarna "Big Inch" och "Little Big Inch".
Den förstnämnda är avsedd för råolja, har
en diameter av 61 cm, en längd av 2 160 km
och en kapacitet av 46 000 t/dygn. Den
kostade 280 Mkr. att anlägga. "Little Big
Inch"-ledningen är avsedd för bensin o.d.,
har en diameter av 51 cm, en längd av

2 500 km och en kapacitet av 36 000 t/dygn.
Anläggningskostnaden uppgick till 242 Mkr.
Ledningarna, som blev färdiga år 1943,
byggdes på mindre än ett år. Under gynnsamma
betingelser kunde man färdigställa upp till

3 000 m/dag. Rören svetsades, målades,
isolerades och nedlades i ett ca 2 m djupt
schakt i längder om upp till 600 m. "Big
Inch" har 25 huvudpumpstationer, var och
en med tre centrifugalpumpar,
direktkopplade till elmotorer. Trycket är 48 at ö.
Olika slag av oljor kan transporteras i en
och samma ledning utan att nämnvärd
blandning uppstår (turbulent strömning).

Gasledningar har vanligen en diameter av
20—60 cm. I USA finns sådana med en längd
av över 2 000 km. Trycket är ca 50 at ö.
Transport av olja o.d. i rörledningar blir
ekonomiskt lönande när det gäller stora
kvantiteter under en tidrymd, lång nog för
avskrivning av det investerade kapitalet.
Efter sammanträdet följde sedvanlig supé.
Vid kaffet visades tre kortfilmer, bl.a. från
arbeten med utläggning av oljeledningar i
Amerika och Asien. DM

Sveriges Verkstadsingenjörers
För-ening höll den 17 december 1946 julträff
på Hotel Continental. Under middagen
uppträdde sångaren Sixten Farck, och senare
visade civilingenjör G W:son Cronquist, som
just stod i begrepp att göra en sex månaders
turné i USA, ett tvärsnitt av sina strålande
färgbilder från alla Sveriges nejder — en
god reklam för svenskt turistväsen. Man fick
klart för sig, att vårt land är fagrare än
man egentligen kunde våga tro på. W U

Personnotiser

Födelsedagar

Ingenjör Albin Broman, Djursholm, 75 år
den 13 mars.

Civilingenjör Fritz Dehnberg, Slite, 50 år
den 15 mars.

Ingenjör Nils Enstam, Grängesberg, 50 år
den 16 mars.

Kapten Ivar Hjort, Djursholm, 50 år den
16 mars.

Fil. dr Martin Sjöström, Ålsten, 60 år den
16 mars.

Disponent Edwin Adner, Örnsköldsvik, 60 år
den 18 mars.

Byggnadsingenjör Theodor Johannisson,
Stockholm, 60 år den 18 mars.
Diplomingenjör Fritz Wettstein, Traneberg,
50 år den 18 mars.
Överingenjör Gunnar Bergström,
Stockholm, 60 år den 20 mars.
Direktör Einar Ahlrot, Stockholm, 50 år
den 21 mars.

Civilingenjör Archim Skjöldebrand,
Stockholm, 50 år den 21 mars.
Direktör Gustaf Söderlund, Stockholm, 70
år den 21 mars.

Civilingenjör Carl Munters, Stocksund,
50 år den 22 mars.

In memoriam

Ingenjör J Gustaf Darell, f. 1865, d. 12
februari 1947.

Sammanträden

Svenska Teknologföreningen

Tekniska Fysikers Förening
sammanträder onsdagen den 5 mars 1947 kl. 19.30.
1. Föreningsärenden. — 2.
"Servoförstårkar-system och deras byggnadselement",
föredrag av dr-ingenjör Laszlo von HÅmos. —
Supé och samkväm.

Mekanik, Svenska
Elektroingenjörsföreningen samt Skeppsbyggnadskonst och
Flygteknik inbjudes.

Svenska
Elektroingenjörsföreningen sammanträder fredagen den 7 mars 1947
kl. 19.30. 1. Föreningsärenden. — 2. Dagens
eko. — 3. "Amerikansk teleteknik av i dag",
föredrag av avdelningsdirektör S
Nordström, byråingenjör D Lindström och
radioingenjör F Stranden. — Supé och
samkväm; filmvisning.

Väg- och Vattenbyggnadskonst
sammanträder måndagen den 10 mars 1947 kl.
19.30. 1. Föreningsärenden. — 2. "Ny
centralstation i Stockholm", föredrag av arkitekt
Ivar Callmander. — Supé och samkväm.
Svenska Arkitektföreningen inbjudes.

Mekanik sammanträder tisdagen den
11 mars 1947 kl. 19.30. 1. Föreningsärenden.

— 2. "Gasdynamiska undersökningar vid
Ångtekniska Institutionen, KTH", föredrag
av civilingenjör Gillis Huss. — Filmvisning.

— Supé och samkväm.

Kemi och Bergsvetenskap
sammanträder fredagen den 14 mars 1947 kl. 19.30.
1. Föreningsärenden. — 2. Dagens Eko. —
3. "Några drag ur den moderna ligninkemin",
föredrag av professor Holger Eerdtman. —
Supé och samkväm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:32:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1947/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free