Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 22 mars 1947 - Flytande atlantflygfält på Stora Värtan, av Gunnar Wallgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 mars 1947
277
Fig. 8. Diskuterade flygplatser i Stockholms närhet.
Plåtformarna äro med gångjärn fästade vid
botten, så att de kunna fällas ned mot denna vid
formrivningen. För inspektion, vattenfyllning och
tömning anordnas inspektionsgångar under hela
balksystemet. Balkarna förses med upplagspall
för plattorna, som under gjutningen vila på
formkanten för dessa pallar. Vibrering sker genom
vibrering av formsidorna.
Enligt särskild kalkyl beräknas kostnaderna för
startbanor till i runt tal 70:— kr/nr. Häri ingå
dock ej kostnaderna för de speciella anordningar,
som fordras för flottsättning av enheterna (docka,
slussportar, pumpanläggningar), ej heller
merkostnader för sidovallarna hos startbanorna samt
hopkopplingsanordningarna.
För att kunna mera exakt utröna de tekniska
och ekonomiska möjligheterna hos det
föreslagna systemet fordras vissa modellförsök. Dessa
skola gå ut på att finna det lämpligaste
tillverkningssättet för de korsarmerade plattorna,
vidare värmehärdningsförfarandet, undersökning av
lufttätheten hos konstruktionen m.m. Modellen
skulle lämpligen göras med plattor av storleken
2 X 2 m, vilka gjutas ihop med balkar till enheter
med 4 st. celler. Provbelastningar göras både på
land och i vatten."
Centralt läge
Frånsett nackdelen med det stora avståndet till
Stockholm finnas såväl vid Grillby som Väsby
och andra platser inom närliggande landskap rätt
stora slätter men dessa äro odugliga som
landningsfält, bl.a. på grund av de mäktiga och i fråga
om djupet variabla lerlagren, som praktiskt taget
omöjliggöra en sättningsfri landningsbana för
ifrågakommande flygplansvikter. Allt detta gör
att man på landbacken ej finner en ur
grundsynpunkt lämplig plats förrän vid Halmsjön, 36 km
från Stockholm. Kartskissen, fig. 8, visar läget av
Stora Värtan, som ligger direkt vid staden, eller
högst 10 km från Gustaf Adolfs torg. Denna lugna
insjövik, som ej har någon genomgående
båttrafik, kan rymma startbanor med en längd
svarande mot fordringarna på ett A-flygfält.
Måhända måste några mindre grynnor sprängas
bort. De omgivande obetydliga höjderna böra ej
utgöra något hinder för fri inflygning.
Förutom själva landnings- och startbanorna
erfordras självfallet förbindelsebanor. Möjligheter
måste nämligen finnas för ett nyss landat plan
att snabbt komma till själva stationshuset utan
att störa ett följande plan, som skall landa eller
starta. Hur dessa förbindelsebanor skola
anordnas beror på de geografiska förhållandena m.m.
Lösningar finnas, vilka emellertid bli beroende av
vilka kostnader man vill nedlägga. I gengäld för
dessa kostnader slipper man dock utgiften för en
synnerligen dyr väg till Halmsjön såväl som de
enorma transportkostnaderna därifrån så gott
som dygnet runt. För den stora markpersonalen
blir en dyrbar bebyggelse erforderlig i
ödemarken vid Halmsjön. Ett eventuellt Värtafält, som
ju är beläget i Stockholm, löser denna fråga
mycket billigare. Envar måste då säga sig själv att
om det ginge att använda Stora Värtan så skulle
landet göra en god affär.
Landningsbassänger
Ett problem som jag snart nog stötte på var
följande. Någon gång kan det inträffa att
landningsbromsarna strejka. Vad händer då? Var och
en inser att någon katastrof därvid ej inträffar
på ett landflygfält men på ett flytande fält bleve
följden en helt annan. Att helt utesluta bromsfel
är omöjligt men genom att avsluta varje
landningsbana med en bottenförsedd bassäng enligt
fig. 9 kommer flygplanet att lugnt och riskfritt
sluta utrullningen som en sorts buklandning i
vatten därest bromsarna skulle krångla och
därmed är detta riskmoment fullständigt borta. Vin-
Fig. 9. Triangulärt anordnade flytande landningsbanor med
bromsbassånger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
