Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 28 juni 1947 - Contractors' plant and machinery, av Bo Lidström - Limestone roads, av Staffan Sundquist - Details of the Quartz Transformation in Silica Bricks, av J Arvid Hedvall - Beitrag zum Sandfangproblem, av Bertil Stendahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3(558
TEKNISK TIDSKRIFT
maskinläran ligger på ett betydligt högre plan och kan
närmast sägas vara en samling av fakta till yrkesmännens
tjänst.
Arbetsstudieingenjörer och arbetsledare, som har till
uppgift att utbilda förmän och arbetare i takt ined den
tekniska rationaliseringen, kan i Barnard Way’s bok,
förutom ett värdefullt bildmaterial, hämta många goda
uppslag för sin undervisning. Bo Lidström
Limestone roads, av P A Valton, Chapman & Hall,
London 1946. 112 s., 1 karta, 22 fig. 10/6 sh.
Genom detta arbete som behandlar engelska erfarenheter
synes förf. vilja fastslå, att god kalksten är lämplig som
stenmaterial i vägbeläggningar. I synnerhet i kapitlet om
stenmaterialprovningar framhålles kalkstenens
användbarhet och det påpekas också mycket riktigt, att kalksten i
vissa avseenden kan vara lämpligare än andra
stenmaterial.
I det första kapitlet redogöres tämligen noggrant för
kalkstenens geologi och de huvudsakliga
kalkstensförekomsterna i England är inprickade på en karta. Ur kapitlet kan
den slutsatsen dras, att äldre kalksten är tätare och
hårdare än yngre sten samt att stenens struktur bör vara
fin-kristallinisk. Mörkare kalkstenar är i allmänhet hårdare än
ljusa.
Kapitel 2 beskriver fysikaliska och kemiska
undersökningar av stenmaterial. Vid undersökning av stenmaterials
motståndskraft mot avnötning tryckes en cylinder med 1"
höjd och 1" diameter mot en roterande metallplatta med
sand. Ett värde på motståndskraften mot avnötning
erhålles genom alt stenens viktsförlust bestämmes efter 1 000
varv hos plattan.
För att bestämma materialets slaghållfasthet utsätter man
en stenmaterialcylinder enligt ovan för slag från en 2 kg
hammare. Slaghöjden ökas successivt, tills provet går
sönder, och hållfasthetsvärdet anges som maximala höjden
i cm. Provet anses endast ha värde för vägar med
häst-trafik.
En krossningshållfasthet kan även erhållas genom att
ovanstående cylinder trycks med en tryckstegring av
5 t/min, till fullständig krossning. Ett annat
krossnings-försök tillgår så, att en stämpel med 6" diameter placeras
i en stålcylinder, 61/16" diameter, fylld med stenmaterial
av en viss gradering. En belastning av 40 t placeras på
stämpeln med 4 t/min. Stenmaterialets siktkurva före ocli
efter krossningen jämföres.
Vid jämförande undersökningar av kalksten och andra
bergarter visade det sig, att kalksten vid ovannämnda
provningsmetoder erhöll hållfasthetsvärden fullt
jämförbara med de andra bergarterna.
Vidare relateras Riedel och YVebers kända metod för all
bestämma vidhäftningen mellan bindemedel och
stenmaterial. Valton poängterar här kalkstenens stora fördel
framför andra bergarter med hänsyn till vidhäftningen.
Med hänsyn till svenska erfarenheter av denna undersök
ningsmetod synes dock Valton ha överskattat metoden
något.
1 nästa kapitel Inhandlas kalkstenens för- och nackdelar
ined hänsyn till bl.a. hållbarhet, säkerhet, slirighet och
vägbanans färg.
Förf. vänder sig här med skärpa mot den uppfattningen,
all kalksten är olämpligt som stenmaterial i
vägbeläggningar av den orsaken, att kalksten har tendens att smulas
sönder i ytan och bilda en tunn och hal film. Han
relaterar en del försök för att utröna friktionskoefficienten
mellan gummihjul och vägbana, belagd med pastor av
olika slag, bl.a. med kalkstensfiller i. Av försöken drar
han den slutsatsen, att lämplig kalksten ger fullt
tillfredsställande resultat med hänsyn till slirighet.
Återstående kapitel behandlar kalkstens användning vid
ytbehandlingar, indränkningar, blandningsbeläggningar och
betongbeläggningar. Kapitlen är föreskrifter om de olika
beläggningarnas sammansättning och utförande och är
delvis ganska utförliga. Till en del består de av referat
av British Standard Specifications.
Några nyheter inom vägbeläggningstekniken redovisas
inte i boken. Staffan Sundquist
Details of the Quartz Transformation in Silica Brieks,
av P J Holmquist, IVA Handl. 192, Stockholm 1947. 19 s.,
12 fig., 10 pl. 5 kr.
När P J Holmquists blick för inte så länge sedan
slocknade, försvann ett öga, som såg mer och samtidigt säkrare
genom mikroskopet än de flesta andra. Jordskorpan
avslöjade mer eller mindre beredvilligt under många
decennier för denne skicklige och samvetsgranne forskare
många petrografiska, mineralogiska och fysikalisk-kemiska
hemligheter. Holmquists sista arbete gällde kvartsen och
dess omvandlingar, och det utfördes i kontakt med sådana
industrier, som därav är beroende. Tekniken uppskattade
honom och hans råd med rätta, och särskilt under senare
år var beröringspunkterna många.
Den, som började predika betydelsen av kristallografiska
omvandlingar vid fasta ämnens kemiska samspel med
omgivningen, hade ej sällan intrycket av en förkunnelse för
lomhörda. Dit Tiörde inte Holmquist. Och tekniken vände
förhållandevis snart det hörande örat till, ty det fanns så
mycket rörande skador på ugnar och vannor av alla slag,
där en förklaring skymtade, om man tog hänsyn till
faktorer av nämnt slag.
Kvartsen, den alldeles specielle kameleonten,
kristallo-grafiskt sett, har i egenskap av materialkomponent och
reagerbarhet sitt särskilda intresse. Förf. har i sitt här
föreliggande arbete utfört en mikroskopisk undersökning
av dess omvandlingar och dessas verkningar på gott eller
ont — mest det senare — i ugnsmaterial. En gigantisk
uppgift, om den skulle göra krav på att lösa alla här
föreliggande problem. De växlar rikt liksom kvartsens egen
habitus med de temperaturer och gaser, som förekommer
vid ugnsprocesserna, och ej mindre med arten av de
förekommande föroreningarna eller avsiktligt inblandade
beståndsdelarna.
I mikroskopet har förf. följt resultatet av ett begränsat
antal dylika kombinationer. Han har bekräftat på ett för
industrin gagneligt sätt den tidigare gjorda iakttagelsen,
att gaser — även kemiskt inaktiva — kan påverka
omvandlingshastigheten, t.ex. från kvarts till kristobalit, och
att genom reaktioner eller smältning av från början
ingående föroreningar (t.ex. fältspat och glimmer) flussfaser
uppträder, som både kvantitativt och kvalitativt påverkar
kiseldioxidens omvandlingar. Förbisett har ban måhända,
att dylikt kan ske även utan att smälta uppträder.
Kontakter, exempelvis mellan Si02 och osmälta andra oxider,
kan, särskilt om i SiO, lösbara ämnen, även gaser, finns
närvarande, åstadkomma betydande förändringar i
ytakti-viteten och därmed i arten av de zoner av SiO.-kornen,
som förf. beskriver. Men detta är mycket nya iakttagelser,
där endast en ringa början hunnit utföras.
Arbetets största intresse ligger kanske mest i ett
vederhäftigt påpekande av de många allt efter omständigheterna
skiftande processerna i Si02-haltiga ugnsmaterial. Mindre
i generellt tillämpbara resultat. Genom många
diskussioner, förda med förf., vet referenten, alt det också var hans
egen åsikt. På detta område möter svåra och av
råmaterialens och processernas lokala individualitet beroende
problem, vilkas lösning är av allra största ekonomiska
betydelse för tekniken. Det är mycket värdefullt att detta
blivit från så sakkunnigt håll belyst. ./ Arvid Hedvall
Beitrag zuiii Sandfangproblem, av A Kropf. Mitt. 1
Eidg. Anst. Wasserversorgung ETH Zurich. Gebr. Leemann,
Zürich 1946. 20 s., 19 fig. 3 schw. fr.
Förf. behandlar problemet att ur ett avloppsvatten genom
sedimentering uppfånga den medföljande sanden utan att
samtidigt även det finare slammet medföljer och blandas
med sanden. För den skull är det önskvärt, alt avlopps-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
