Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 2 augusti 1947 - Aktuella synpunkter på tryckluftsbrytare, av Ivar Lindström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 12. Brytning i två steg, varvid det första steget
paral-lellkopplas med ett dämpmotstånd.
2 augusti 1947 565
Fig. 11. Konstruerat diagram för förståelsen av den
fallande delen av branthetsberoendekurvan. .
ning av het, joniserad gas framför hålet, vilket
försämrar förutsättningarna för släckning.
Vid lägre spänningar, där ofta stor bryteffekt
sammanfaller med hög branthet, kan
branthets-beroendet vara besvärande, och den mycket
gamla metoden att bryta i två steg, varvid det
först brytande parallellkopplas med ett motstånd,
har därför kommit till heders igen. I princip sker
brytningen som visas i fig. 12. Vid tiden t = 0
blir ljusbågen instabil och slocknar. Den
återvändande spänningen är den spänning eR, som lägger
sig över motståndet. Spänningens tidsderivata,
dvs. brantheten, vid passerandet av nollinjen kan
med fullt tillräcklig noggrannhet beräknas enligt
de approximativa formlerna i figuren. Vid
till-lämpningen utgår man från det aktuella värdet på
lmax och ett värde på brantheten, som är
tillräckligt lågt för att brytförmågan skall vara
oberoende av brantheten, och beräknar härur det
lämpliga resistansvärdet i ohm. Rätt valt gör
motståndet R brytaren okänslig för kretsens naturliga
branthet och egenfrekvens vid alla brytströmmar
mindre än eller likamed lmax-
Vad man till slut kan komma fram till i fråga
om underlag för bedömning av en viss
konstruktions användbarhet, är enligt det föregående en
kurvskara, som med bryt- eller driftspänningen
som parameter återger sambandet mellan
maximal brytström och den återvändande spänningens
branthet. En sådan kurvskara kan se ut som den
övre figuren på fig. 13. Den nedre figuren i fig. 13
visar samma som den övre men framställt så, att
valet av brytare för viss brytspänning är lättare.
Brantheten är här i stället parameter.
Konstruktiva tillämpningar
De första serier som konstruerades hade den
enkla kontaktrörelsen, dvs. utan synlig
från-skiljarsträcka, och såg till exteriören ut ungefär
som fig. 14. Den mycket väsentliga skillnaden
mellan den gamla och den nya motsvarande
serien kan iakttas på fig. 15, där den vänstra
figuren visar den gamla och den högra figuren den
nya uppbyggnad, som numera tillämpas. Av
figuren framgår brytarens huvuddelar.
Diagrammet i fig. 16 ger besked om hur
manöversystemet är beskaffat. Frånskiljaren går ifrån
med fjäderkraft. Manöverförloppets tidsföljd vid
Fig. 13. Typiska karakteristiska kurvor för
tryckluftsbryt-element; maximala brytströmmen Ib som funktion, upptill
av den återvändande spänningens branthet V, nedtill av
brytspänningen E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
