Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 2 augusti 1947 - Aktuella synpunkter på tryckluftsbrytare, av Ivar Lindström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3(564
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 7. Mätt tryckförlopp framför brytstållena viel brytning
i en 200 kV brytare.
Fig. 10. Brytförmåga som funktion av den återvändande,
spänningens branthet (uppmätta värden).
för 200 kV, mätt framför brytstället. Det är
tydligt, att det inte räcker att enbart räkna med
tanktrycket; man får noga studera det verkliga
tryckförloppet i den aktuella konstruktionen.
Brytförmågans beroende av vissa nätförhållanden
De nätfaktorer, som det framför allt gäller att
ta hänsyn till, är dels brytspänningens storlek,
dels den återvändande spänningens branthet.
Karakteristiskt för tryckluftsbrytare är, att
brytströmmen sjunker starkt mecl växande
brytspänning. Kurvan i fig. 8 är uppmätt för en viss expe-
Fig. 8.
Exempel på
brytströmmen
beroende av [-brytspänningen-]
{+brytspän-
ningen+} i en
viss
experi-mentbrytare.
Fig. 9. Exempel på
brytströmmens
beroende av
brytspänningen i en viss
kommersiell brytarkon-struktion; p12 at ö,
s = 15—50 mm, b i=
= 200—400 V lus.
rimentkonstruktion. Den heldragna kurvan gäller
om även slaglängden hålles konstant, den
prickade om slaglängden vid de lägre
spänningsvärdena regleras till någorlunda optimala värden.
Mätningar på ett annat brytelement ger ett
resultat enligt fig. 9. Kurvorna gäller för
blåshåls-diametrarna 20 och 30 mm och vid optimal
slaglängd. Denna starkt utpräglade
invertkarakteri-stik gör det möjligt att använda ett visst
brytelement med gott resultat inom ett ganska stort
spänningsområde och ger dessutom
utomordentligt goda möjligheter att genom kombination av
2, 3 eller fler likadana element i serie på ett
konstruktivt enkelt sätt täcka stora områden av
spänningar och bryteffekter. I det lägre
spänningsområdet är emellertid denna metod inte alltid
lönande. Det kan vara fördelaktigare av
ekonomiska och konstruktiva skäl att i stället använda
ett effektivare brytelement.
Det finns emellertid en omständighet, som
utövar stort inflytande på valet av lämpligaste
konstruktion och det är brytförmågans starka
beroende av den återvändande spänningens
branthet. Fig. 10 visar ett par synnerligen typiska
exempel på brytströmmens branthetsberoende.
Förståelsen av den fallande delen av kurvan bör
underlättas av fig. 11, där den nedre kurvan
återger ett uppmätt branthetsberoende mellan 10 och
33 kA maximal brytström. I det övre
diagrammet föreställer de findragna kurvorna den
återvändande spänningens tillväxt med tiden vid
olika brantheter. Den grova kurvskaran
motsvarar tändspänningens tidsförlopp, som blir
desto brantare ju mindre den nyss existerande
strömmen har varit. Genom att grundvillkoret för
definitiv släckning just är, att samhörande
kurvor för tändspänning och återvändande spänning
inte skär varandra, inses lätt, att
branthetsbero-endet faktiskt måste få en karaktär liknande
kurvan i den nedre figuren. Den horisontella delen
av beroendekurvan betyder, att strömmen är
tillräckligt stor för att ljusbågen under större delen
av halvperioden skall fylla upp hålkontaktens
hål, så att strömningen upphör. En ökning av
strömmen resulterar bara i bildning och anhop-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
