Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 30 augusti 1947 - Ingenjören och samhället, av K H Stenhane, G Netzén, Teodor Wintzell - Diskussion av C A Nilsson, G Sundin, J Reinholds, N Blanck, S Sönnerberg, K H Stenhane, G Netzén, T Wintzell - Kontaktbyrå för praktiskt samarbete mellan statsverken, av W S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
644
TEKNISK TIDSKRIFT
och att han därför ej behöver känna sig anställd i ordets
dåliga bemärkelse. Förutsättningen för att ingenjören skall
kunna göra en insats är, att han får en större personlig
frihet. Får han denna frihet, kan ban göra större insatser.
Beträffande arbetsstudierna är det fel att tro, att
ingenjören numera i allmänhet skulle sätta likhetstecken
mellan människan och maskinen. I Amerika anser man honom
ha kommit så långt på det rent maskinella området, att
man funnit, att de större insatseina kan hämtas genom
bättre medverkan av individen i produktionen. Även här i
Sverige ägnar vi mera uppmärksamhet åt människan i
produktionen. Problemen om arbetsstudier kommer
därigenom att lösas av sig självt.
Länsarkitekt N Blanck: Man fäster sig i statistiken vid
att ingenjören och arkitekten har litet politiskt intresse.
Den som ej har intresse för politik, kan inte heller föra
fram några synpunkter. Man måste ha kallelse för politik
likaväl som för andra yrken. Det fordras en mycket
allsidig inställning till samhällsproblemen för att man skall
kunna uträtta något inom samhällsväsendet. Ingenjören
behöver inte vara med i det politiska huvudarbetet, men
kan skall kunna sätta sig in i de samhälleliga frågorna.
Brandchef s sönxerberg: Det är kanske på sin plats att
säga något om ingenjörens roll i brandväsendet. Man gör
ofta den reflexionen efter en brand, där
nationalekonomiska intressen spolierats, att det måste kännas svårt för
ingenjören att se produktionsresultatet gå upp i rök, och
särskilt om därtill kommer, att han som ansvarig
driftledare har sitt ansvar i katastrofen.
I vilken mån gör då ingenjören sin insats i brandskyddet?
Det finns konsulterande ingenjörer, byggnadstekniska
ingenjörer, maskintekniska ingenjörer osv. Varje ingenjör
representerar sitt speciella fack. En annan stor grupp av
ingenjörer är brandingenjörerna på försäkringsbolagen,
som representerar högsta brandtekniska kunnande. En
tredje grupp är försäljningsingenjörerna, som ansvarar för
att industrierna köper den rätta brandmaterielen.
Det fordras samarbete på alla håll, ingenjörer och
brandbefäl emellan. Den största delen av ingenjörer, som sysslar
med brandskyddet, är driftingenjörer. Här gäller det, att
ingenjören tillsammans med brandbefälet kan avväga de
olika kraven till samhällets bästa.
Chefsingenjör K H Stenhane: Jag vill korrigera den
felaktiga uppfattningen av mitt förra uttalande. Jag vill ej
omskapa våra tekniska föreningar, endast deras
arbetssätt. De tekniska föreningarna skall ej vänta på att bli
anmodade att ta upp problem. Vi skall ej släppa vår idealism
men vi skall ej heller sitta och vänta på att alla andra
skall göra något, utan vi måste ta vårt ansvar och sätta
i gång att göra något. Svenska Ingenjörsföreningars Nämnd
är en förstahandsprodukt av dessa tankegångar, att
någonting i samhörighetens väg måste ordnas. Det har gjorts
en bel del, det måste erkännas, men det borde gå fortare,
så tycker åtminstone en effektiv karl.
Beträffande arbetsstudierna vill jag ge en honnör åt
redaktör Netzén. Vi står på ett helt annat plan nu än 1918, då jag
började med arbetsstudier. I Sandviken har vi alltid haft den
principen, att vi sätter arbetet som kyrkan mitt i byn, och runt
omkring arbetare, ingenjörer osv. med var sina uppgifter.
Chefredaktör G Netzén: Jag kan i stort sett instämma
med ingenjör Nilsson, när det gäller korrigeringen av den
instruktiva statistiken. Jag instämmer även i, att tillbörlig
tid för ingenjörerna att ägna sig åt samhälleliga uppdrag
måste ordnas. Detta gäller även andra tjänstemän och
anställda, som måste vidkännas vissa besvärligheter för att
ägna sig åt kommunala angelägenheter. De politiska
partierna i Sverige har alltid varit mycket angelägna om att
erhålla den tekniska sakkunskap, som ingenjörskåren i
så rikt mått besitter.
Beträffande arbetsstudierna bör den mänskliga faktorn
sättas i förgrunden, och arbetsstudietekniken är av
underordnad betydelse. Nummer ett är att förstå sig på folk.
Överingenjör T Wintzell: Till ingenjör C A Nilssons
uttalande vill jag nämna, att grupperna direktörer och
disponenter i den av mig företedda statistiken ej inkluderar
några ingenjörer eller arkitekter, utan alla teknikerna
återfinnes i dessa grupper, även om de officiellt har annan titel.
Jag skulle vilja fråga de närvarande, om Skånska
Ingenjörsklubben skulle som resultat av dagens sammanträde
anse det önskvärt, att man från Ingenjörsklubbens sida
tillställde industrierna i Skåne en skrivelse om de
synpunkter, som framkommit under diskussionen.
Frågan besvarades med ja. Resolutionen fick följande
lydelse:
"Vid sammanträde med Skånska Ingenjörsklubben den 21
mars 1947 diskuterades ingående frågan om ’Ingenjören
och Samhället’. Därvid betonades den viktiga uppgift
ingenjören måste sägas ha i det samhälleliga arbetet och
påpekades det obestridliga gagnet för det allmänna vid en
ökad aktiv insats från ingenjörernas sida som
förtroendemän i kommunala styrelser och nämnder. För att kunna
fullgöra dylika uppgifter framhölls det önskvärda i att
ingenjörerna beredas möjligheter att av resp.
företagsledningar få disponera härför erforderlig tid."
Kontaktbyrå för praktiskt samarbete mellan
statsverken. Ingenjör O Iverus har föreslagit inrättandet av en
kontaktbyrå för statens affärsdrivande verk. Den skall
vara knuten till Kommunikationsdepartementet och
fungera som förmedlande länk mellan de verk, som är
underställda detta departement, och privatföretag, industrier
och andra, vilka centralt önskar sprida kännedom om
exempelvis nyheter i maskinväg, moderna redskap,
verktyg etc. Byrån skall ha som sin speciella uppgift att vaka
över nyheter på det praktiska området, nyheter inom
ett verk eller kommande utifrån samt att delge dessa
praktiska uppslag till andra statsförvaltningar. Därigenom
skulle andra verk kunna dra nytta av erfarenheter och
rön. I förslaget framhålles att byrån i praktiska frågor
skulle samarbeta med städer, enskilda eller annan part
för att nyttiggöra rön om arbetsmetoder, därvid begagnad
maskinell utrustning osv. Detta skulle vara till god hjälp
för den enskilde tjänstemannen, vilken då hade möjlighet
att genom kontaktbyrån få information om hur
exempelvis ett visst arbete bedrevs på annat håll och med vilka
resurser det utfördes.
Enligt förslaget skall byrån vidare successivt skaffa sig
kännedom om verkens, arméns och andra institutioners
samt också större privatföretagares innehav av speciella
maskiner, redskap, verktyg och annan utrustning, som i
viss situation med fördel kan utlånas eller hyras av
intresserad part vid hastigt påkommande och brådskande
arbeten. Även privatpersoner kunde till kontaktbyrån
anmäla sina till disposition stående maskiner och andra
möjligheter, som lämpligen kunde utnyttjas av statsverken.
Kontaktbyrån skulle sålunda tjänstgöra som
clearingcentral för rationellt nvnyttjande av dyrbar materiel.
Kontaktbyrån skulle även etablera kontakt med utlandet
för att införskaffa önskvärda praktiska uppgifter. Vidare
skulle den samla, registrera och göra lättare tillgängliga
de rön i reseberättelser och muntliga rapporter på det
praktiska området, som har gjorts av personer, vilkas
resor bekostats av staten.
Till kontaktbyrån skall enligt förslaget slutligen
tjänstemän av den praktiska kategorin kunna hänvända sig, om
de av en eller annan anledning söker en för dem mera
passande arbetsuppgift. Byrån skulle sålunda underlätta
en cirkulation verken emellan och även härvid fungera
som clearingcentral. XV S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
