Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 6 september 1947 - Ny bågljuslampa för filmateljéer, av BR - Ekonomisk distributionsspänning i industrianläggningar, av BR - Belastning och ledartemperatur hos luftledningar, av Lr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(>662
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Tystbrinnande bågljuslampa för Ijudfilmateljéer,
försedd med två negativa kol (de övre snedställda).
rande. För att man icke skall överskrida de
kortslutningseffekter, som kan behärskas med brytare av
standardutförande (som gräns uppges 130 MVA motsvarande ett
begynnelseströmvärde av 50 kA) är det ofta nödvändigt
att uppdela matningen på flera system, så att man på vart
och ett inte tar större belastning än 6 000 à 7 500 kVA.
Vid 4 000 V kan däremot med god ekonomi tillåtas en
kortslutningseffekt av 250 MVA, varvid man på varje
system kan ta 12 500 kVA. Som slutsats anföres, att en
primär distributionsspänning av 4 160 V är fördelaktig för
flertalet industrier. För anläggningar med mycket stor
kraftförbrukning eller med mycket utbrett fabriksområde
(mer än 20 000 kVA eller större distributionsavstånd än
1 200 ml) kan 13 800 V beräknas ge bästa ekonomi (Gen
Electr. Rev. 1946 h. 11). BR
Belastning och ledart emperatur hos luftledningar.
Den starka stegringen av kraftbehovet har i samband med
bristen på material och arbetskraft ställt stora fordringar
på distributionsnäten, och överbelastning av ledningarna
måste ibland tillgripas. Förutom besvärliga men dock
övergående svårigheter med onormalt höga spänningsfall
kan ledarna ansträngas för hårt rent termiskt, vilket kan
medföra bestående skador, kanske senare ledande till
driftstörningar. Det är därför av stort intresse för
driftledningen att känna till hur högt ledningarna kan
belastas, utan att risk finnes för bestående skador.
Åtskilliga undersökningar av temperaturstegringen hos
blanka ledare, som genomflytes av en konstant ström,
visar, att temperaturstegringen följer formel
positiva 16 mm. Det positiva kolet är speciellt avpassat för
att ge ett ljus, som lämpar sig för färgfilm.
Användningen av två negativa kol minskar också
ljusbågsspänningen från 65 till 48 V, vilket medför en lägre
energiförbrukning. Den nya lampan uppges passa till 500
mm refraktorer av alla förekommande fabrikat (Electr.
Rev. 18 okt. 1946). BR
Ekonomisk distributionsspänning i
industrianläggningar. Inom USA:s industrier användes i stor
utsträckning 2 300 V som primär distributionsspänning. Den
förnämsta orsaken har varit, att man har velat ansluta största
möjliga del av motorbelastningen (ofta motorer på endast
50 hk) direkt till primärspänningen utan
nedtransformering. I en nyligen utförd utredning fastslås emellertid med
stöd av en jämförelse mellan motorpriserna för 2 300 och
400 V å ena sidan och kostnaden för nedtransformering
från högre spänning till 400 V å andra sidan, att det är
ekonomiskt fördelaktigt att använda 400 V för motorer
på upp till 200 hk. Fördelarna härav framträder ännu mer.
när man tar hänsyn till att en ökad belastning på 400 V
systemet medför att nedtransformeringspunkterna kan
läggas tätare och fördelningsledningarna vid lågspänning
därigenom förkortas.
Om de större motorerna för mer än 200 hk framhålles,
att deras sammanlagda kraftförbrukning i allmänhet endast
utgör en mindre del av fabrikens sammanlagda kraftbehov
och att de därför icke bör tillmätas så stor betydelse för
valet av distributionsspänning. Med undantag för sådana
fall, där kraften tillhandahålles vid 2 400 V (motsvarande
2 300 vid motorerna) eller där fabriken har
proportionsvis mycket stort antal stora motorer är det fördelaktigast
att för de stora motorerna använda 4 160 V eller högre
spänning. Även andra faktorer talar för en högre primär
distributionsspänning än 2 300 V. Priset på
fördelningskablarna räknat per kVA och m blir lägre vid 4 000 V och
sjunker ytterligare vid övergång till 13 200 V, om
belastningen per kabel icke behöver underskrida 3 000 kVA.
Ställverksutrustningen blir per kVA räknat i allmänhet
icke dyrare vid 4 000 V än vid 2 300 V. Vid 13 200 V måste
däremot räknas med en viss kostnadsökning. Vid
användning av 2 300 V blir ofta kortslutningsströmmarna besvä-
At — temperaturstegring vid omgivningens temperatur fx.
1 i= belastningsströmmen.
C = konstant, som bestämmes av ledarens material och
dimensioner.
"Ledarkonstanten" C återges grafiskt som funktion av
ledararean för några olika material i fig. 1. Diagrammet
gäller strängt taget endast för en temperatur hos
omgivningen av flC= + 40°C. För ledarareor under 200 mm2 är
dock C praktiskt taget oberoende av tu medan vid större
areor diagrammet ger värden på säkra sidan för fx >
-f-+ 40°C. C är direkt proportionell mot den specifika
Ledar konstant
C
Fig. 1. [-"Ledarkon-stanten"-]
{+"Ledarkon-
stanten"+} C
för olika [-ledarmate-rial-]
{+ledarmate-
rial+} och
ledararea;
1 [-koppar-lina,-] {+koppar-
lina,+} 1 a
koppartråd,
2 [-aluminiumlina,-] {+aluminium-
lina,+} 3
aldreylina,
4
stålaluminiumlina
med 7 + 30
trådar.
2OÖ 300 «0 mm1
ledararea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
