Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 13 september 1947 - Ullvaxets alkoholer, av SHl - Syntetiskt motorbränsle, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(>670
TEKNISK TIDSKRIFT
Ullvaxets alkoholer. Utgångsmaterialet för ullvaxets
alkoholer är endera rått ullfett (eventuellt syrakrackat),
renat ullfett (ullvax, lanolin) eller centrifugeras neutralt
ullfett. Lanolin ger det högsta utbytet av alkoholer, det
neutrala ullfettet intar en mellanställning och har en lägre
halt av fria syror än syrakrackat råfett men högre än
lanolin. Råfettet erhålles vid tvättning av ull med alkali,
tvål eller moderna vätmedel, t.ex. sulfonerade alkoholer.
Det innehåller fria och bundna alkoholer, från ullen
härrörande fettsyror samt även sådana från tvättvätskan. Spår
av svavel, metaller, vatten och smuts ingår även.
Neutralt ullvax eller lanolin har visat sig vara ett
verkligt vax och intet fett. Termen ullvax, som redan för länge
sedan föreslagits, har dock icke slagit igenom. Ullfettets
alkoholer är alltså vaxalkoholer, flervärda alkoholer
saknas med undantag för en tvåvärd, lanylalkohol, som
nyligen isolerats. I ullfettet finns upp till 7 % fria alkoholer
och totalt ca 50 Dessa alkoholers användbarhet syns
vara mycket stor. De torde vara det mest lovande
utgångsmaterialet för framställning av t.ex. cholesterin, en del
hormoner och modersubstansen för D-vitamin. Vidare
användes de redan i stor utsträckning som
korrosionsför-hindrande impregneringsmedel för tyger och som bas för
salvor.
Det är icke fullt klart vilka alkoholer, som ingår i
ullfett, men vissa har isolerats och identifierats. Dessa ingår
i tre grupper: steriner, triterpenalkoholer och alifatiska
alkoholer.
Endast två verkliga steriner har hittills upptäckts,
nämligen cholesterin, C^H^OH, och cholestanol. Man har
tidigare trott på närvaro av små mängder meta-, oxi- och
iso-cholesterin, men denna förmodan har icke bekräftats av
nyare undersökningar. Man har vidare icke med säkerhet
kunnat påvisa 7-dehydrocholesterin, som är modersubstans
för vitamin Ds och ofta åtföljer cholesterin i
naturprodukter. Närvaro av ergosterin, som tidigare misstänkts,
har icke heller bekräftats.
Cholesterin används bland annat som emulgeringsmedel
och inom tvålindustrin till överfettad tvål.
Cholesterin-estrar används inom textil- och läderindustrierna, t.ex.
som vät- och rengöringsmedel. Deras betydelse för
textilindustrin tycks vara i stigande. Vidare har man lyckats ge
cholesterin antirakitisk verkan genom aktivering med
katodstrålar. Modersubstansen för vitamin D3 kan erhållas
genom behandling av cholesterin med icke gasformiga
oxidationsmedel, t.ex. vätesuperoxid.
Det är nu känt, att den s.k. isocholesterinfraktionen av
ullvaxalkoholerna i verkligheten är en blandning av två
omättade alkoholer, lanosterin (lanosterol) och agnosterin
(agnosterol), som bägge tillhör gruppen triterpenalkoholer.
De har 30 kolatomer och är derivat av picen eller
dibenso-fenantren, som har fem bensolringar. Vid dehydrogenering
ger de picen och substituerade naftaliner.
Agnosterin (C^H^gO) smälter vid 162° och lanosterin
(CgoHgoO) vid 140,5°. De skiljer sig från varandra i
dubbelbindningarnas antal och lägen, vilket bland annat
framgår därav, att man kunnat framställa ett
agnosterinderi-vat av lanosterin. Agnosterin har tre dubbelbindningar, av
vilka två är konjugerade. Den har visat sig likna den
naturliga follikelhormonen, och man har också lyckats
framställa aktiva produkter av agnosterin genom oxidation med
kromsyra men har icke kunnat identifiera dem.
Lanosterin har hittills endast fått användning som medel mot
astma i blandning med agnosterin och epinefrin.
Avlägsnas sterinerna och triterpenalkoholerna från
ullvax, fås som återstod en blandning av alifatiska alkoholer,
ur vilken hittills endast två identifierats. Dessa är
lanookta-decylalkohol (G^H-isO) och lanylalkohol (C^K,/),,). Båda
är nya och har tidigare icke iakttagits i naturprodukter.
Lanooktadecylalkoholen är envärdig och har smältpunkten
42—43°, lanylalkoholen är tvåvärdig och har smältpunkten
78,5°. Båda syns vara omättade, men de adderar icke brom
vid rumstemperatur. Andra alifatiska alkoholer, som om-
nämnts i litteraturen, är sannolikt blandningar, vilkas
sammansättningar ännu är okända.
De alifatiska alkoholerna har fått stor användning vid
framställning av vät- och emulgeringsmedel, kosmetiska
medel, smörjmedel m.m.
Ur kommersiell synpunkt är kanske en blandning au
ull-vaxalkoholer av största intresset. Produkten utgörs av en
gul, vaxliknande massa i små stycken eller stora block.
Den påminner om bivax men är sprödare. Värmd från
ca 5 till 65°C övergår den fasta blandningen först till en
plastisk massa och sedan till en mycket viskös vätska,
som vid avkylning först efter många timmar återfår det
ursprungliga vaxets utseende. Alkoholerna sönderdelas icke
under vanliga lagringsbetingelser, men vaxstyckenas ytor
påverkas av luften, som ger ett mycket tunt, glansigt
hartslager.
Alkoholblandningen används dels som den är, t.ex. som
ersättning för bivax, emulsionsmedel, mjukgörningsmedel
osv., dels sedan det genom kemiska reaktioner
omvandlats till värdefulla produkter, såsom vätmedel eller
sterin-derivat.
Det har visat sig, att motorbränslens egenskaper
förbättras genom tillsats av ullvaxalkoholer. Sålunda minskas
eller försvinner knackning. Smörjoljor och konsistensfett
kan även förbättras genom tillsats av ullvax. Blandat
med pigment, harts eller annat vax och lösningsmedel ger
ullvax pastor, som visat sig vara idealiska mellanlägg vid
sammanfogning av olika slags metaller, då de förhindrar
elektrolytisk korrosion. Ett annat viktigt
användningsområde är kittning av linser. Slutligen används ullvax för flera
olika ändamål inom textilindustrin. Det har t.ex. visat sig
ge utmärkta smörjmedel för textilier, behandlingen av
konstsilke kan avsevärt underlättas genom närvaro av
ullvax, vid tryckning på tyger används det tillsammans
med färgämnen och andra ämnen till icke adhesiva pastor.
Av ullvaxet framställs alkoholat, som i form av en
gel-liknande massa används tillsammans med lämpliga
lösningsmedel för att ta bort färg. Som utgångsmaterial för
antirakitiska medel behöver man icke använda rent
cholesterin utan även ullvaxet som sådant lär ge goda
preparat. Sulfonerade alkoholers användning som vätmedel är
redan nämnd. Fosforsyraestrar ger utmärkta smörjmedel
för höga tryck. De karakteriseras därav, att de med
metallytorna bildar kemiska föreningar, som har god
smörjverkan. Till skillnad från andra smörjmedel av denna typ
orsakar ullvaxets fosforsyraestrar ingen efterföljande
korrosion av de smorda ytorna. Etrar har även framställts
och har fått användning inom textilindustrin (efter E S
Lower Chem. Age 28 sept., 5 okt. 1946). SHl
Syntetiskt motorbränsle. Man tycks numera bli allt
säkrare på att syntes av motorbränsle ur naturgas är
möjlig icke blott tekniskt utan även ekonomiskt. Stora
anläggningar för detta ändamål skall byggas i USA, där man
väntar, att det syntetiska bränslet skall kunna
konkurrera med bensin ur råolja. En bidragande orsak till
naturgasbensinens gynnsamma läge är bl.a. att syrgas, som
ingår i syntesen, numera kan framställas billigt.
Samtidigt med utvecklingen av metoderna för
framställning av flytande bränsle ur kol och gas har nya metoder
utarbetats för överföring av kol till syntesgas. Det
modernaste på detta område torde vara Lurgis anläggning i
Tjeckoslovakien, där brunkol förgasas genom ofullständig
förbränning under inblåsning av ånga och syrgas. Den
erhållna gasen lär ha tillfredsställande värmevärde och säges
bli betydligt billigare än vanlig kolgas.
Framställning av syntetiskt bränsle har nu pågått i ca
20 år. Mycket av pionjärarbetet har gjorts i Tyskland, t.ex.
högtryckshydrogeneringen och
Fischer—Tropsch-proces-sen. Tyskarnas militära maskin drevs under sista kriget
till största delen med syntetiskt flytande bränsle framställt
ur kol enligt dessa två metoder, men den erhållna oljan
blev dvr (McGraw-Hill Dig. febr. 1947). SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
