Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 18 oktober 1947 - Det hållfasthetstekniska säkerhetsbegreppet ur statistisk synpunkt, av Sten Luthander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
// oktober 1947
771
Alla de osäkerheter som inkomma vid framställning av
ett material, och som avspegla sig i spridning hos
hållfasthetsvärdena, härröra som regel i sista hand från
mänskliga faktorer. Av tabellen framgår, att synnerligen stor
spridning förefinnes hos betongens hållfasthetsvärden. Vid
tillverkning av betongkuber ute på byggnadsplatserna kan
uppenbarligen den mänskliga faktorn komma in på många
sätt. Utan tvivel skulle det genom en rationell tillämpning
av statistiska analyseringsmetoder på de successiva
halvfabrikaten vid t.ex. betongtillverkningen vara möjligt att
avsevärt minska spridningen hos helfabrikatets
kvalitetsegenskaper.
Att utmattningshdllfastheten hos ett material ofta
uppvisar betydande spridning är välkänt. Såvitt bekant
synas dock inga större försöksserier ha utförts, av vilka
ifrågavarande spridning kan närmare studeras*. Fig. 7
* Detta torde sammanhänga med att de hittills mest använda
ut-mattningsmaskinerna haft relativt liten avverkningsförmåga, varför
större försöksserier blivit synnerligen tidsödande. Sedan numera
snabbt arbetande maskiner kommit i marknaden torde det bli
praktiskt möjligt att systematiskt studera spridningen hos
materialens utmattningsegenskaper.
Fig. 4. Schematiska diagram för utmattningsegenskaper
( utmattningsdiagram).
de olika delkollektiven 1, II, III att definieras av kurvor
av den i fig. 5 c och 5 d visade typen.
För att definiera ett blandkollektiv fordras för vart ocli
ett av delkollektiven uppgift om omfattning (t.ex. i % av
blandkollektivets), medianvärde och spridning. Detta
exemplifieras av fig. (5.
Statistisk spridning hos hållfasthetsdata
Brottgränsen hos ett material kan definieras av uttrycket
Oß = °Bo (1 ± q)
där o ß0 — medianvärdet och talet q anger 90 %
spridningen føo, uttryckt i relation till Oß0. Den
storleksordning hos q, som är representativ för några olika material,
framgår av tabell 1.
Tabell 1. 90 % spridning hos a ß
Material
Kvalitet m.m.
Betong* Viktsproportionerad
(c/v i= 1,0 à 1,5)
28-dygns
standard-cementbetong°° .... 90 0.3—0,5
Konstruktionsstål* Armeringsjärn, 8,5 <
< d <: 12,5 mm°" 87 0,2
Do (ur 1 leverans)* Hejarsmidd
byggnadsdetalj av stål med
kp/mnr .... 173 0.1
Sätthärdningsstål** Flygplanskvalitet. Flieg
1409 ................ 344 0,1
Seghärdningsstål** Flygplanskvalitet. Flieg
1456 ................ 164 0,06
Duralplåt*** Flygplans-
kvalitet.
SAAB Alu
min
3526-38
t < 1 mm 795
t > 1 mm 170
0,045
0,075
* Försöksmaterialet, som välvilligt ställts till förfogande av
professor C Forssell, har erhållits vid provningar på Byggnadsstatiska
Institutionen, KTH.
** Materialet hämtat ur Luftwissen C (1939) s. 47.
*" Försöksmaterialet har välvilligt ställts till förfogande av
Svenska Aeroplan AB och härrör från ankomstkontrollen.
Antal provstavar som ligger till grund för statistiken.
Provkropparna tillverkade på olika byggnadsplatser i Stockholm
1942—1945.
Salufört i Stockholm 1941—1945.
Fig. 6. Exempel på bland- och delkollektiv (efter Daeves).
Blandkollektiv (n — 7 974) Ci=3£,5. Delkollektiv I: o ,—
= 40,45 ± 5,05 (58,8 %). Delkollektiv II: a 36,95 ± 2,35
(40,9 %). Delkollektiv III: o l= 49,6 ±2,8 (0,3 %).
U 0 .-r ^ — 0j
8 74 40
9
Fig. 5. Grafisk framställning av statistisk variabel genom
frekvensdiagram (t.v.) och fördelningsdiagram (t.h.); a
likformig gradering, b sannolikhetsgradering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
