Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 15 november 1947 - Cutting Tools for Engineers, av Hf - Manual of Mechanical Power Transmission, av E N—n - AB Imo-Industri, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(>868
TEKNISK TIDSKRIFT
hålles också, alt förf:s avsikt är att ge en impuls till
djupare studier. Som exempel på att boken tekniskt sett icke
står på någon vetenskaplig nivå kan nämnas, att frågan
0111 huruvida slipmaskinen är att betrakta som en
verktygsmaskin för skärande bearbetning tas upp till
diskussion, vilken leder till konstaterandet att man i mikroskop
kan finna spånor i det avslipade materialet. Ett annat
exempel på en åtminstone ur svensk synpunkt enkel
uppfattning är att man fortfarande lägger spånarean och icke
spånareans form som grund för bedömningen av ett
skär-verktygs livslängd och detta trots att det är ca 20 år sedan
Woxén och Leyensetter, den förre dessutom på engelska,
publicerade sina undersökningsresultat, som visade att
livslängdsbedömningen måste utgå från spåntvärsnittets
form. Som en inkonsekvens kan i detta sammanhang
nämnas, att spånarean t.o.m. på samma sida (s. 19) betecknas
ined såväl a som .4.
Först behandlas, som i regel sker i liknande handböcker,
svarvstålet, alltså det enklaste verktyget där de olika
vinklarna lätt kan definieras. I samband med denna definition
bör framhållas, att i fig. 1 andra snittriktningar användes
vid definition av en del av vinklarna än vad vi vanligen
finner i svensk och tysk litteratur, varför bokens
vinkeluppgifter icke är direkt jämförbara med dem som
återfinnes i andra handböcker. I kapitlet om svarvstål observerar
man för övrigt bl.a. uppgiften om att inget kvantitativt
samband har kunnat konstateras mellan skärkraft och
utslitningstid. Detta är av intresse speciellt med hänsyn till
Schlesingers ungefär samtidigt publicerade redogörelse för
en ny skärkraftmätare och dess användbarhet för
bestämning av materials bearbetbarhet. Man torde nog i detta
sammanhang böra ansluta sig till Sandys uppfattning.
Schlesingers diagram över bearbetbarheten (uttryckt i
skärhastigheten för 1 h utslitningstid) som funktion av
specifika skärkraften uppvisar alltför stor spridning för att
ge några säkra värden.
En viss inkonsekvens i uppställningen markeras av alt
efter kapitlet om svarvstålen följer kapitlet om
verktygsdata och värmebehandling, därefter om handverktyg —
filar och skavstål, gängtappar etc. —, därefter borrar och
borrning samt försänkare och först därefter åter
svarvstål. hyvelstål etc. Normalt vore väl eljest att, sedan teorin
om skärverktygs allmänna utformning genomgåtts med
svarvstålen som exempel, man först tar upp dessa
allmännaste och enklaste verktyg till slutbehandling. I det
aktuella arbetet sammanföres dessutom gänghuvuden och
centrumborrar med svarvstålen till en grupp, verktyg för
svarvar, hyvlar etc. Boken avslutas sedan med kapitel 0111
fräsning, om formbrotsehning, kuggtillverkning och
verk-tygsslipning.
Illustrationerna utgöres helt av ritningar och i vissa fall
diagram över försöksresultat. Tabeller över
bearbetningsdata finnes i regel för de tre verktygsmaterialen,
snabbstål, Co-snabbstål och hårdmetall. Någon differentiering
av de olika hårdmetalltyperna ges icke. En liten tabell av
kuriositetsintresse finns. Den visar hur man i England har
att arbeta med icke mindre än fyra olika
borrdiameter-serier med fyra olika beteckningar. Man har sålunda, dels
en serie med diametern angiven i tum, en serie med
diametern angiven i mm, vidare nummerserie med nr 80 för
den finaste och nr 1 för den grövsta borren samt
bokstavsserie med .4 för den finaste och Z för den grövsta
borren. Enligt den angivna tabellen täcker dessutom de
olika serierna helt olika diameterintervall.
Av intresse är uppgifter om de aktuella negativa
spån-vinklarna. Värdefullt är att man påvisar det ökade
effektbehovet. Uppgiften att man kan installera större motorer
i äldre maskiner kanske dock lämnas väl generellt. I
många fall kan man emellertid utan vidare gå med på
den ökning av motoreffekten med 50 % som anges på
s. 104.
Boken torde som företalet anger kunna ge en del
synpunkter som kan locka till djupare studier. Hf
Manual of Mechanical Power Transmission, redigerad
av Edward L Parry. Trade and Technical Press, London
1946. 800 s., 370 fig., tab.
Boken innehåller utförlig beskrivning med beräkningar av
lagerkonstruktioner, anordningar för rem- och kedjedrift,
tryckluftdrift, kopplingar, växellådor, hydraulisk
kraftöverföring, reinskivor, axlar, kilremsdrift m.m. Det
synnerligen rikhaltiga innehållet omöjliggör ett utförligt
referat; här lämnas blott några exempel på behandlingen av
ämnet. I avdelningen om lager beskrives kul-, rull- och
nållager, vanliga glidlager samt smörjning och skötsel av
dessa, lagermetaller, smörjmedel, lagertryck,
tätningsanordningar m.m. En ganska utförlig redogörelse lämnas
även för självsmörjande lager samt lager av konstharts
(s. 39 resp. 75).
Avdelningen om remdrift innehåller ett flertal tabeller
och formler för beräkning av remmar och remskivor. Flera
anvisningar för montering, skarvning och spänning av
remmar av olika material lämnas. Exempelvis ägnas ett
helt kapitel åt olika remlås.
Redogörelsen för mekaniska och magnetiska kopplingar
med formler och exempel omfattar ca 90 s., och
beskrivningen av växellådor inkl. kugg-, friktions- resp.
snäck-växlar sträcker sig över mer än 140 s. Båda dessa
avdelningar är rikt illustrerade samt belyses med talrika
tabeller och formler.
I avdelningen om hydraulisk kraftöverföring saknade jag
uppgifter om den i England bl.a. på Leyland-bussarna
införda hydrauliska växeln av Lysholm—Smith’s system. I
kapitlet om rem- och drivskivor beskrives bl.a. olika
konstruktioner av dylika av trä, drivskivor för variabel
utväxling, flänsade remskivor m.m. I kapitlet om axlar
återfinnes flera exempel med beräkningar och grafiska
framställningar. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt
undersökningen av olika slags vibrationer och kritiska
hastig-lieter samt utbalansering av axlar. I en särskild
avdelning redogöres för kilrep och dessas beräkning och i en
annan för svänghjul.
Boken innehåller vidare diverse råd för dämpning av
störande buller och för undvikande av olycksfall, speciellt
dylika som förorsakas av anordningar för kraftöverföring.
Den avslutas med en detaljerad förteckning över de
engelska firmor som tillverkar eller försäljer i boken beskrivna
maskinelement ävensom över konsulterande ingenjörer
inom kraftöverföringsfacket.
Då boken innehåller ett flertal värdefulla råd och
upplysningar om anordningar och sätt för kraftöverföring,
framställda på ett överskådligt och lättläst sätt, synes den
kunna rekommenderas speciellt för konstruktörer och
driftingenjörer inom det maskintekniska facket. E N—n
AR Imo-Industri, Stockholm. lMO-Handbok är en
översiktligt sammanställd och förstklassigt utförd katalog över
företagets tillverkningar. Inledningsvis redogöres för
Imo-skruvens konstruktion och tillverkning, varpå följer
redogörelser för skruvens användning för olika ändamål.
Pumpar av standardserien är konstruerade huvudsakligen för
uppfordring av oljeprodukter och för tryck upp till 175 at
Dessutom finnes många specialutföranden. För vatten
utföres pumphuset av brons och skruvarna av
specialmaterial. För användning som hydraulisk motor är
konstruktionen i princip densamma som för pump, men
utformningen av maskinen anpassas för denna arbetsuppgift.
Vidare redogöres i katalogen för olika slag av ventiler för
hydraulisk kraftöverföring och Imo-hydraulikens
användning för olika ändamål, såsom för lyftanordningar,
pressar, verktygsmaskiner m.m. Imo-mätare för kallvatten
finnes i standardutförande för horisontell rörledning och i
specialutförande för vertikal ledning. Katalogen avslutas
med råd och anvisningar för installation och drift samt
viskositetstabeller och beräkningsdiagram för bestämning
av friktionsförluster i rörledningar vid vätskor med olika
viskositet. WIl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
