Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 20 december 1947 - Svenska rekordskeppsbyggen, av N Lll - TNC: 23. Några allmänna figurdetaljer, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
956
TEKNISK TIDSKRIFT
den runt om maskinkappen. På bryggdäck finnes
inredning för 10 passagerare, förlagda i tre tvåmans- och fyra
enmanshytter, samtliga med egna badrum, samt på
båtdäck vid sidan om kaptenens inredning särskild
redaresvit. På bryggdäck ligger även matsalongen med plats för
"20 personer samt röksalong och sällskapsrum.
I navigationshuset på kommandobryggan, där ock
radiostationen med anläggningar för lång- och kortvågstelegrafi
och telefoni samt hytter för telegrafist och lots anordnats,
finnes förutom de sedvanliga navigationsinstrumenten såsom
SAL-logg, ekolod och radiopejlapparat även gyrokompass
ined autopilot och radar. "Seattle" är vidare försedd med
rökdetektor med anordningar för släckning av brand i
lastrummen med kolsyra, trummor, fläktar och filter för
ventilation av all inredning, elektrisk värmeledning såväl
midskepps som akter, tvättstuga med tvättmaskin och mangel,
kommando- och fartygstelefonanläggningar samt särskild
däckshögtalareanläggning. N LIl
TNC
23. Några allmänna figurdetaljer
Som avslutning på spaltserien om geometrisk-tekniska
benämningar följer här definitioner på några viktiga
detaljbegrepp i samband med såväl plana figurer som
rymd-figurer (och materiella kroppar):
axel; som geometrisk-tekniskt begrepp innefattar axel
huvudsakligen följande fall av rät linje: 1 geometrisk
axel — figuraxel (se d.o.), 2 rotationsaxel, rät linje kring
vilken rotation äger rum (se anm.), 3 talaxel, rät linje
vars punkter tilldelats en talföljd med viss fördelning, t.ex.
koordinataxel
Anm. Den geometriska axeln i en rotationsfigur kallas
ofta "rotationsaxel", men denna term bör helst förbehållas
axel för verklig rotationsrörelse, vilken kan vara excentrisk
i förhållande till den geometriska axeln.
geometrisk axel — figuraxel, 1 = medelpunktsaxel,
symmetriaxel (se d.o.) i vridsymmetrisk figur, t.ex. i plan
vrid-symmetrisk figur, i rotationsfigur och i vridsymmetriska
fall av cylinder, prisma, kon och pyramid, i den plana
figuren stående vinkelrätt mot planet, i cylinder och prisma
parallell med generatrisen, i kon och pyramid gående
genom spetsen, och i samtliga fall gående genom alla de
mot axeln vinkelräta snittytornas medelpunkter, däri
inbegripet plan figurs medelpunkt, 2 = skruvaxel, axel i
skruvlinje eller skruvyta, 3 symmetrilinje i
spegelsvmme-trisk figur, t.ex. en ellips båda axlar i planet
symmetriaxel; 1 i årets TNC-spalt nr 20 nämndes ordet
vridsymmetrisk endast i samband med plan figur, men
även en rymdfigur kan vara vridsymmetrisk*, nämligen
om den vid vridning kring en rät linje, symmetriaxeln,
upprepar sig efter ständigt samma vridningsvinkel, t.ex.
en trebladig propeller: även den plana vridsymmetriska
figuren har en symmetriaxel, nämligen den mot planet
vinkelräta linjen genom symmetripunkten; 2 symmetrilinje
i spegelsymmetrisk plan figur kallas också symmetriaxel
symmetripunkt 1 i centralsymmetrisk figur, se årets
TNC-spalt nr 20; denna betydelse, som är den inom
matematiken vanliga, torde inom tekniken behöva
kompletteras med följande: 2 i på annat sätt symmetrisk figur,
bestämd punkt som är gemensam för figurens alla
symmetri-axlar och symmetriplan, t.ex. symmetripunkten i en
liksidig triangel, i en regelbunden tetraeder eller i ett rätt
prisma med regelbundet femhörnigt tvärsnitt
medelpunkt = centrum, 1 symmetripunkt i
centralsymmetrisk figur; denna betydelse, som är den inom matematiken
vanliga, torde inom tekniken behöva kompletteras med
följande: 2 annan symmetripunkt. se d.o. 2
* Texten i denna TNC-spalt och i spalt nr 20 kommer därför att
omformuleras något i årssamlingen (TNC 12).
Begreppet medelpunkt utsträckes ibland även till icke
enbart symmetriska fall, t.ex. massmedelpunkt,
tryckmedelpunkt, (skjutvapens) medelträffpunkt. Härvid betyder
medelpunkt den gemensamma skärningspunkten för alla sådana
plan, från vilka de med tecken räknade avstånden till
alla figurelementen har det aritmetiska medelvärdet noll;
det förutsättes i de tre exemplen att elementen väljes med
lika stor massa, eller med lika stor tryckkraft, eller
utgöres av de enskilda träffpunkterna.
mittpunkt, punkt mitt emellan ytterlighetspunkter, t.ex.
ett kurvavsnitts mittpunkt, som ligger på kurvan och delar
avsnittet i två lika långa stycken
Anm. Termen mittpunkt svarar mot mittvärde, som är
värde mitt emellan ytterlighetsvärden oberoende av ev.
mellanliggande värdens fördelning, t.ex. mittspänning enligt
TNC 8 s. 16 till skillnad från medelspänning.
diameter, rät linje genom medelpunkt i matematiskt
enhetlig, centralsymmetrisk figur, t.ex. i cirkel, ellips, klot,
ellipsoid; i regel avses endast den del av linjen som
begränsas av figuren
Anm. Avståndet mellan parallella tangenter eller
tangent-plan kallas ofta "diameter", särskilt i fråga om nästan
runda figurer, men denna storhet bör hellre kallas
tvär-mått. För t.ex. ellipsen är detta tvärmått större än den
i samma riktning mätta verkliga diametern, utom i de
båda symmetrilinjernas riktning där måtten stämmer
överens.
diagonal, rät sammanbindningslinje mellan två hörn utan
gemensam kant i månghörning, eller mellan två hörn utan
gemensam sidyta i mångplaning
radie, rät linje från viss punkt till kurva eller
(begränsnings) yta, t.ex. medelpunktsradie, brännpunktsradie; om
inget annat säges avses medelpunktsradie
körda, rät linje som sammanbinder två punkter på en
kurva
sekant, rät linje som skär kurva i två (eller flera)
punkter, alltså en åt ömse håll obegränsat förlängd körda
segment, 1 del av plan ytfigur, avskuren genom rakt snitt,
t.ex. cirkelsegment, 2 del av kropp, avskuren genom plant
snitt, t.ex. klotsegment
sektor, 1 del av plan ytfigur, avskuren genom två radier
utgående från viss punkt i planet, vilken punkt i fallet
cirkelsektor är cirkelns medelpunkt, 2 del av kropp,
avskuren genom konisk yta med sin spets i viss punkt, som
i fallet klotsektor är klotets medelpunkt
tangent 1 till kurva i viss punkt, rät linje som är
gränsfallet av sekant genom två kurvpunkter, när dessa bringas
att sammanfalla i punkten i fråga, 2 till rymdyta i viss
punkt, varje tangent som i punkten kan dras till någon
kurva i ytan
krökningscirkel till kurva i viss punkt, gränsfall av cirkel
som skär kurvan i tre punkter, när dessa bringas att
sammanfalla i punkten i fråga; krökningscirkelns medelpunkt
kallas kr ökningscentrum, och dess radie krökningsradie
normal i till kurva i viss punkt, varje rät linje som går
genom punkten och är vinkelrät mot tangenten i denna;
är kurvan plan avses normalen i planet, är den en
rymdkurva kallas normalen genom krökningscentrum för
hu-vudnormal .== principalnormal; 2 till rymdyta i viss punkt,
rät linje som går genom punkten och är vinkelrät mot
varje tangent som i punkten kan dras till någon kurva i
ytan
tangentplan 1 till kurva i viss punkt, varje plan genom
tangenten i punkten, 2 till rymdyta i viss punkt, plan
genom punkten vinkelrätt mot normalen i denna
normalplan 1 till kurva i viss punkt, plan genom punkten
vinkelrätt mot tangenten i denna, 2 till rymdyta i viss
punkt, varje plan genom normalen i punkten
tangera, v.; två linjer, eller en linje och en yta, säges
tangera varandra i viss punkt om de har gemensam
tangent i denna, och två ytor säges tangera varandra i viss
punkt om de har gemensamt tangentplan i denna;
ifrågavarande punkt kallas tangeringspunkt J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
