Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 23 oktober 1948 - Förslaget om havsnivåkanal vid Panama, av K A Fröman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70fi
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Diagram för trafiken vid Suez 1870—1942 och vid
Panama 1915—1946 jämte prognos för framtida tillväxt
av Panamakanalens trafik. I huvuddiagrammet ånge de
nedre kurvorna fartygston och de övre kurvorna antal
fartyg. Det mindre diagrammet visar beräknade tillväxten av
antalet Panamakanalen per dag passerande fartyg i
medeltal (prickad linje) och maximalt (heldragen linje).
Kramer beräknade att en trafik av ca 86 Mt
skulle behöva passera genom kanalen år 2000.
Man kom, med hänsyn härtill och till sannolika
medelstorleken av fartyg samt erfarenheterna om
procenttalet i barlast gående fartyg, fram till att
16 660 fartyg, maximalt 69 per dag, skulle
behöva passera kanalen år 2 000. För marinens
räkning önskade man slussmåtten ökade till
200’ (61 m) bredd och 1 500’ (458 m) längd.
Med hänsyn till att ofta mer än två eller
flera handelsfartyg kunde samtidigt passera en
sådan sluss, fann man att 29 slussningar per dag
skulle härvid bli tillfyllest mot 46 i nuvarande
slussar.
Nuvarande kanalens säkerhet och kapacitet
Få ändringar ha vidtagits efter 1914, frånsett
en tillbyggnad av Madden-dammen för
förbättring av regleringen av Chagres-floden. När man
fann att trafiken tenderade att nå upp mot slus-
sarnas kapacitet, beslöts år 1939 att bygga en
tredje uppsättning slussar, skilj da från de övriga
och med större mått (bredd 42 m, kammarlängd
360 m mot de nuvarandes 33,5 resp. 305 m) samt
även konstrueras så att de kunde motstå de
största då kända bomberna. Arbetet igångsattes
men avstannade 1942, då man insåg, att det i
brist på material och arbetskraft ej skulle
medhinnas före krigets slut. Av för arbetet beviljade
anslag, 277 M$, var då över 75 M$ förbrukade.
Kanalen i nuvarande skick kan lätt bli skadad
vid krig. En utbyggnad av den påbörjade tredje
slussleden för större fartyg skulle enligt
utredningsmännen föga bidra till ökad trafiksäkerhet,
i betraktande av nutida vapen. De kommersiella
kraven för interocean sjöfart kunna tillgodoses
för 50 år framåt genom att motverka de två
orsakerna till kapacitetsbegränsning: avstängning
av slussar för översyn, som minskar
trafikkapaciteten från 58 till 36 fartyg per dygn, samt
dim-hinder för nattrafiken under åtta månader av
året. Varje sluss överses och repareras vart
fjärde år och detta kräver varje gång ca 4
månader under den torra årstiden. Trafiken pågår
härvid i enkelled 24 timmar per dygn i stället för
16 timmar per dygn, som tillämpas under
regntiden då dimma ofta råder nattetid. Genom
tekniska förbättringar, bl.a. användande av
slussportar, som kunna insättas eller utbytas
flytande, utan att slussen tappas, kan man förkorta
avstängningstiderna. Dimman förorsakar
trafikens stängning vanligen från maj t.o.m.
december mellan midnatt och dagbräckningen.
Olika metoder, som vid flygfält använts för
skingrande av dimma, skulle vid kanalföretag
bli för dyrbara att anlita. Nyare uppfinningar
för navigering i dimma, t.ex. radar, Loran och
Decca, erbjuda redan nu goda möjligheter, vilka
säkerligen hinna än mer fullkomnas, innan
trafiken kräver 24 timmars drift. Man skulle då
kunna nå fram till en kapacitet av 70 fartyg per
Fig. 3. Ifrågasatta mellanamerikanska
kanaler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
