Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 22 januari 1949 - Inverkan av bränslets svavelhalt samt rökgasens svavelhalt och daggpunkt på ångpannedriften, av Stefan Juhász
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<>54
TEKNISK TIDSKRIFT
väsentlig skillnad mellan luftförvärmaren och
ekonomisern. Vid luftförvärmarens vägg är
temperaturen ungefär aritmetiska medelvärdet
mellan luftens och den med väggen berörda gasens
temperatur. Gentemot detta är temperaturen på
den med gas berörda väggen vid ekonomisern
knappt mer än 10° högre än
vattentemperaturen. Läget förändras även vid luftförvärmaren:
väggens temperatur på gassidan (bakom
avlag-ringarna) närmar sig mera luftens temperatur,
om avlagringarna äro tjocka.
Ur disponibilitetssynpunkt är skillnaden
betydande mellan regenerativ och rekuperativ
luftförvärmare. Vid regenerativa luftförvärmare
(t.ex. Ljungströms) tar man vid beräkningen
hänsyn till att en liten del av luften blandas med
rökgaserna på grund av den ofrånkomliga
läckningen. Denna läckning är däremot praktiskt
taget oberoende av korrosionens grad. De genom
rost förstörda plattorna kunna lätt bytas; alltså
föreligger ingen driftsstörning utan i sämsta fall
endast "järnförbrukning". Den rekuperativa
luftförvärmaren beräknas däremot för en tät yta och
vid fall av korrosion, då hål uppstå, förändras de
ursprungligen beräknade gasmängderna. På
såväl gas- som luftsidan måste fläkten leverera
större kvantitet än vid nya anläggningar. Ur
av-lagrings- och motståndssynpunkt är däremot
rör- eller plåtluftförvärmare att föredra. Det är
nämligen endast gassidans motstånd som ökas.
Ur värmeöverföringssynpunkt är situationen
däremot omvänd, såtillvida att avlagringarna
påverka den rekuperativa luftförvärmaren starkt,
medan den regenerativa (Ljungströms) praktiskt
taget ej påverkas härav.
Avlagringar och korrosioner äro också
avhängiga av om med- eller motströmsprincipen
användes. Lämpligast är medström ur
dagg-punktssynpunkt. Härvid är dock
temperaturverkningsgraden låg eller blir luftförvärmarnas och
ekonomiserns ytor orimligt stora och dyrbara.
Medströmsprincipen användes därför sällan.
Avgående rökgasens temperatur
Vid planering av ångpannor är den avgående
rökgasens temperatur en betydande faktor. Om
man främst bortser från korrosionen, som
framkallas av rökgasens avkylning under
daggpunkten, är den "ekonomiska temperaturen" hos den
avgående rökgasen en kompromiss mellan den
årliga kolförbrukningen och kapitalkostnaden.
Om nämligen temperaturen på den avgående
rökgasen är lägre, är verkningsgraden större,
kolutgifterna mindre, men den större
nedkyl-ningen av rökgasen kan blott ernås med större
ytor, alltså med större investeringskostnader. Det
är således tydligt, att den "ekonomiska
temperaturen" är beroende av kolpriset, totala antalet
drifttimmar per år, järnpriset och amorteringen.
Med iakttagande av detta utarbetade Gumz 1933
ett diagram8, av vilket framgår, att avgående
rökgasens ekonomiska temperatur ligger mellan
45 och 130°. Den ekonomiska temperaturen
låg alltså i Tyskland i de flesta fall inom den
farliga zonen, dvs. under daggpunkten.
Förhållandena i Sverige äro jämförda med Tyskland
annorlunda, såtillvida att järnpriset är
förhållandevis högre än kolpriset. Alltså är det ej
lönande att nedkyla rökgaserna till ovannämnda
temperatur oberoende av daggpunktens
temperatur.
Vid reservkraftverk, där antalet årliga
drift-timmar är väsentligt lägre kan ångpannan, dvs.
luftförvärmaren dimensioneras så, att den
avgående rökgasens temperatur ligger 70—80°
högre än vid kraftverk med lång
utnyttjningstid. Vid fallande belastning, då avgående
rökgasens temperatur sjunker till låga värden,
förekommer ofta svårigheter.
Av ovanstående framgår, att det i Tyskland
endast på grund av korrosionen och
avlagringarna ej lönade sig att nedkyla rökgasen under
daggpunkten. I Sverige däremot och i många
andra länder spelar dessutom det högre
järnpriset en roll, varför det i detta fall i två
avseenden är viktigt att ej nedkyla rökgasen under
daggpunkten därför att denna ligger under den
ekonomiska temperaturen.
Den bortgående rökgasens ekonomiska
temperatur för Sverige har 1940 bestämts av Edling11.
Sedan dess har järn- och kolpriserna förändrats
mycket men det nuvarande läget i Sverige
motsvarar ändå mera Edlings än Gumz’s diagram.
Materialets betydelse
Genom lämpligt materialval kan man hålla
korrosionen inom rimliga gränser. Korrosionens
bekämpande är dock inget självändamål. Ur
ång-produktionens synpunkt är verkningsgrad och
utnyttjningsbarhet viktigast. Valet av
korro-sionsfritt material är först och främst en
penningfråga. I andra hand måste man ta hänsyn
till, att bland de två faktorer, som minska
dispo-nibiliteten, valet av korrosionsfritt material
endast stoppar rostbildning. Däremot kunna
svårigheter sammanhängande med avlagringar icke
avhjälpas med rostfritt stål.
Johnstone undersökte först svavelhaltiga
rökgasers inverkan på olika material.
Undersökningarna omfattade 56 legeringar, 16 färger och
flera andra skyddsöverdrag. Det väsentliga av
hans undersökningar är att han bevisade, att
små kvantiteter koppar, nickel eller molybden
tillsatt till järn ej minskar korrosionen.
Författarens erfarenhet är också, att små kvantiteter
koppar i järnet praktiskt taget inte har någon
inverkan. I Ungern försökte man nämligen
skydda luftförvärmarens järndelar mot den av
rökgasen framkallade korrosion, som uppstod
vid förbränning av kol, innehållande 6 % sva-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
