Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 21 maj 1949 - Strömning av gas genom två strypställen, av Börje Langefors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l’t maj 1949
403
d
För de fall att strömningen genom Ai är kritisk,
dvs. för tillräckligt höga x-värden, vilket redan
förutsatts i fig. 3 och 4, och för y ^ Xkr övergår
denna ekvation till
Pi = ^ (14)
Pl Wmax
varför kurvan över p2/pi sammanfaller med
WvWarkurvan för y > Xkru. För mindre
y-värden erhålles olika p,/pi-kurvor för olika värden
på x. När y går mot 0 [At -*■ 0), så närmar sig
x2 = p-ilp’2 till ett och således går då x3 mot x eller
/WPi pJpi- Alltså skall de olika kurvorna pjpi
skära linjen y = 0 i värdena Xi = x. För några
x-värden ha dessa kurvor instreckats i fig. 3.
Tillämpning och jämförelse med experiment
Enligt undersökningar av Cleve, refererade av
Haier och Jaroschek3, över strömningen i
säkerhetsventiler så fortsätter mängdströmmen att öka
när lyfthöjden h hos ventilkäglan ökar, även sedan
h överstigit det värde = d/4 vid vilken den
ringformiga arean mellan ventilkäglans och sätets
tät-ningsytor blir lika stor som minsta arean i
ventilinloppet. Haier och Jaroschek söker förklara
detta, i och för sig ganska självklara fenomen,
(den ringformiga öppningen utövar ju ett
motstånd, som minskar när arean ökas, även när
denna area är större än minsta arean) med att
kontraktionen skulle vara större i öppningen mellan
tätningsytorna än vid inloppsstutsen. Emellertid
vet man att vid tillräckligt stora
tryckförhållanden kontraktionen försvinner6. Vid strömning
med kontraktion faller trycket inne i strålen från
Pi till p3 så att detta tryck i minsta strålsektionen
blir = p3. Före denna sektion är då trycket i
strålen större än trycket utanför strålgränserna och
denna tryckskillnad utövar en expanderande
inverkan på strålen. Denna inverkan växer när
pjpi minskas med påföljd att minsta arean ökas.
När p3lpi blir tillräckligt litet blir minsta arean
lika med öppningsarean och då har kontraktionen
försvunnit. Vid strypflänsar enligt DIN-normerna
t.ex. försvinner kontraktionen vid p®/pi = 8.
Haiers och Jaroschek s förklaring duger för den
skull ej generellt. Att man över huvud taget
ansett en förklaring nödvändig och alltså tydligen
väntat att mängdströmmen skulle sluta att öka,
när ventilarean blev lika stor som inloppsarean
beror måhända på att man påverkats av Stodolas
tidigare nämnda påstående. Senare ha
experimentella undersökningar av mängdströmningen
genom säkerhetsventiler utförts i Amerika av K
Falls3. Dessa ha gett likadana resultat som Cleves.
I fig. 5 ha en del av Falls mätresultat för ventiler
med plana säten inritats. Den vid dessa prov
använda ventilen hade inloppet väl avrundat. I fig.
5 har också inritats den kurva som erhålles enligt
ekv. (4 b) för överhettad ånga. Man ser att ganska
god överensstämmelse mellan de teoretiska
kurvorna och experimentpunkterna förefinnes. Den
avvikelse som förefinnes kan väl förklaras av de
1 verkligheten uppkommande
strömningsförlus-terna. Jämför man de absoluta värdena i stället
för de relativa så finner man att man i medeltal
kan räkna med ett genomströmningstal a =0,95.
Som tidigare nämnts kan strömningsförlusterna
tänkas uppkomma av en före inloppet placerad
strypning vars storlek i förhållande till
inlopps-arean A1 kan bestämmas såsom det y-värde i fig.
2 som ger 95.
Man finner av fig. 2 eller ekv. (8) att
strömningen i Ax på grund av förlusterna blir kritisk
först vid ett mindre tryckförhållande, nämligen
vid p^/pi = 0,95 " xierit. Detta innebär att
maximal genomströmningsmängd i verkligheten
inträffar först vid en större ventillyft h än vid
förlustfri strömning. Enligt ekv. (14) skall då
Fig. 5. Teoretiska och provade värden
av yjjifmax som funktion av relativa
lyfthöjden hjd vid ventil med
diametern d (provpunkter enl. Fall).
Fig. 6. Teoretiska och provade värden
av yjwmax som funktion av
tryckförhållande x vid olika areaförhållanden
y (provpunkter enl. Frossel).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
