Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 13 augusti 1949 - Tryckfärg, papper och tryckresultat, av Gösta E Carlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 september 1949
511
Fig. 3. Svärtningskurvor för tryckfärger av olika viskositet
vid papper med olika glättning; 1 konsttryckpapper, tjock
färg, 2 tunn färg, 3 tidningspapper, tunn färg, 4 tjock färg.
Q
Fig. 4. Verkan av tryckfärger med olika viskositet vid
papper med olika glättning, a glättat papper, tjock färg, b d:o,
tunn färg, c oglättat papper, tjock färg, c d:o, tunn färg.
konsttryckpapperet erhållits betydligt högre
verkningsgrad vid den tjockare färgen, men att vid
tidningspapperet svärtningsgraden för en viss
färgmängd blivit högre för den tunna färgen.
Orsakerna härtill ha åskådliggjorts i fig. 4, där
de på papperet i de olika fallen bildade
färgskikten i överdriven skala schematiskt
skisserats. Den viskösa färgen ger på det högglättade
papperet en jämn och tät färgfilm, medan den
tunna färgen dels glider ut mot kanterna av
tryckelementet, och där bildar vallar, dels
uppvisar droppbildning på ytan, emedan färgens
ytspänning i viss mån överväger adhesionen till
papperet. Vid papperet med låg glättning erhålles
sämre effekt vid den viskösa färgen, emedan
denna ej förmår tränga ned i fördjupningarna i
papperets yta, vilket den tunna färgen kan göra
i betydligt högre grad. Hur förhållandet ter sig
vid tryckning av en rasterkliché på ett
konsttryckpapper med en tjock och en tunnare
tryckfärg framgår av mikrofotografierna i fig. 5. Vid
den tunna färgen äro förgvallarna kring
djuppunkterna avsevärt kraftigare än vid den
tjockare färgen. Dessutom syns det tydligt, att
färgskiktet även i övrigt är mer inhomogent än vad
fallet är vid den tjockare tryckfärgen. Den
effekt, som består i att tryckfärgen sprides utåt
tryckelementets konturer, kan man förslagsvis
kalla färgförskjutning (ty: "Farbenverlagerung",
eng.: "Squeezing"). Färgförskjutningen är alltså
i första hand beroende av tryckfärgens viskositet,
och med hänsyn härtill bör alltså så viskös
tryckfärg som möjligt användas. Tryckfärgens
viskositet bestämmes dock i första hand av andra
faktorer, varav papperets vthållfasthet, som tidigare
nämnts, är av betydelse. För att ett gott
tryckresultat skall erhållas, måste alltså papperet i
tryckningsögonblicket uppta det på formen
befintliga färgskiktet utan att detta därvid
förskjutes utanför tryckelementens konturer eller
inom desamma. Det bildade färgskiktet på
papperet bör dessutom vara lika homogent ocli
täckande som på tryckformen. Ju fullständigare
kontakten mellan papperet och tryckformen är,
desto bättre blir därför tryckresultatet. Genom
hög glättning hos papperet förbättras denna
kontakt, men samma effekt kan uppnås även vid
mindre glättade papper, om dessa ha tillräcklig
kompressibilitet eller mjukhet. Hög
tryckspänning medför även en bättre kontakt men för
med sig förutom rent maskinella olägenheter
även en större färgförskjutning. Det är därför av
stor betydelse för tryckresultatet, att papperet
besitter erforderlig mjukhet.
Den andra fordringen, nämligen att färgen skall
torka snabbt på papperet, är även den i högsta
grad beroende av en samverkan mellan papper
och tryckfärg. Det sätt varpå tryckfärgens
torkning sker, varierar alltefter färgens art. Den
slutliga torkningen kan grunda sig på oxidation,
kondensation och polymerisation av en torkande
olja, avdunstning av ett lättflyktigt
lösningsmedel och på papperets absorption av bindemedlet
i färgen. I alla dessa fall spelar dock papperets
absorptionsförmåga en avgörande roll för
torkningsprocessen. Det är tyvärr alltför vanligt, att
papperets absorptionsförmåga visar avvikelser
från vad som är optimalt, och detta torde i första
hand bero på dels svårigheten, att bestämma
absorptionen, dels bristande kunskap om
hurudan absorptionsförmågan bör vara för olika
papperssorter. En del provningsmetoder härför
grunda sig på mätning av den hastighet varmed
Fig. 5. Konsttryckpapper, tryckt med t.v. tjock färg, t.h.
tunn färg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
