Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 10 september 1949 - Penicillinernas struktur och kemiska egenskaper, av T Ekstrand - Kungörelser, av R S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 september 19^9
611
Fig. 1. Modell av bensijlpenicillins molekyl.
Reaktionen mellan rodanväte och penicillin undersöktes
ingående. Om bensylpenicillinets metylester omsattes med
ammoniumrodanid erhölls emellertid en
dihydrotiouracil-förening (5), vars struktur bevisades genom syntes
CH3
>c chcoochs
ch8/ i i
n
ch g = s
I I
c6h5 ch2-co nh ch nh
CHa
nh
ch
I
CH
CO
) nh
CeHs- CO • N
■cs
Bildningen av (5) kan emellertid enkelt förklaras, om
bensylpenicillinet innehåller en /Maktamring.
Röntyenkristallografiska undersökningar
Att penicillinerna verkligen innehåller en /J-laktamring
bevisades slutligen entydigt genom röntgenkristallografiska
m
1,40
t,3B
V
23
c JM CH
!.4l\ 1.49\
CH — CH
1,50
/5j/
{
\
\ /ifiK Äso /X A*6 ’ An \/
V CH, NH 5 C
i,51
\ -^iCH.,
150
CH,
Fig. 2. Avstånden i Å mellan atomerna i bensylpenicillin.
undersökningar. Fourieranalyser av elektrontätheten
gjordes i tre dimensioner på kristaller av bensylpenicillins
natrium- och kaliumsalt, och avstånden mellan de olika
atomerna i penicillinmolekylen bestämdes. Dessa
undersökningar visade, att molekylen innehåller en /S-laktamring.
Fig. 1 visar en modell av bensylpenicillin, baserad på dessa
mätningar; förekomsten av /J-laktamringen framgår tydligt.
Penicillinmolekylens instabilitet och ß-laktamstrukturen
Det var från början svårt att förklara, att alla föreningar
med /?-laktamstruktur, som framställts som
modellsubstanser, var betydligt stabilare mot syror och alkali än
penicillinerna. Penicillinmolekylens reaktivitet kan
emellertid förklaras, om man antar, att det icke är /?-laktamringen
utan tiazolidinringen, som först spränges under inverkan
av de olika reagensen. Detta är med stor säkerhet fallet
vid den metalljonkatalyserade alkoholysen av penicillin;
bildningen av penicilloat vid inverkan av alkali eller
primära aminer kan förklaras på samma sätt.
Den instabila mellanprodukt, som bildas vid
tiazolidin-ringens sprängning, har sannolikt följande struktur
— CHa \
> C CH•COOH
CH
3 I ! +
sh n
ch co
(5)
CO
Om bensylpenicillinet innehållit en oxazolonring borde
emellertid tiohydantoinderivatel (6) ha erhållits
CHb v
>C —CH-COOCHa
(6)
ch
I
nhco-r -
Den omlagras lätt till motsvarande oxazolon, vars
reaktioner med alkali, alkoholer och aminer under
sprängning av oxazolonringen och bildning av penicilloat är
lätta att förklara. Alla hittills framställda modellsubstanser
med /8-laktamstruktur saknar kombinationen amidsidokedja
—kondenserade /Maktam-tiazolidinringar, och det är just
på denna kombination, som penicillinernas tendens till
om-lagring beror.
Försök att syntetisera penicillin
Givetvis har ett stort antal försök gjorts att framställa
penicillin syntetiskt. Dessa försök inriktades emellertid
huvudsakligen på föreningar av
tiazolidin-oxazolonstruk-tur. Genom kondensation av d-penicillamin och
2-bensyl-4-metoximetylen-oxazolon erhölls spår av biologiskt aktivt
material, som visades vara identiskt med bensylpenicillin.
Det har icke varit möjligt att höja utbytet. Alla försök
att framställa penicilliner med speciell inriktning på att
uppbygga /J-laktamringen har varit utan framgång. Den
paradoxala situationen har sålunda inträffat, att den enda
syntesmetod för framställning av penicillin, som verkligen
givit något biologiskt aktivt material, var baserad på en
strukturformel, som sedermera visat sig vara felaktig.
T likstranil
Kungörelser
Svensk Författningssamling
464 4/8 Tillämpning av vissa bestämmelser om
flottningen i Torne och Muonio gränsälvar (fr.o.m.
1/9 1949).
468 4/8 Upphävande av kungörelsen den 11 oktober
1946 (nr 630) om förbud mot användning av
vissa slag av rör av smidbart järn eller stål
vid tillverkning av vissa varor (fr.o.m. 10/8
1949).
Industrikoiumissionens Meddelanden
395 15/8 Upphävande av förbud mot användning i
vissa fall av raka smidda rör av järn eller
stål (fr.o.m. 10/8 1949). R S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
