Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 15 oktober 1949 - Standardtider i arbetsstudietekniken - Tidsstudier kontra syntetisk ackordsberäkning, av Ralph M Barnes, referat av YSn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 oktober 1949
735
Standardtider
i arbetsstudietekniken
658.54
Tidsstudierna är i Amerika det utan tvekan mest
använda medlet för uppmätning av arbete. De liar ett
obegränsat användningsområde, enär all verksamhet kan bli
föremål för tidsstudier. I nästan samma takt som
tidsstudierna utvecklats, har man undan för undan gått in
för att syntetiskt beräkna arbetstider bl.a. med hjälp av
standardtider. Dessa kan sägas tillkomma som en direkt
följd av rationellt bedrivna tidsstudier. Med standardtider
avses medelvärden av från ett flertal tidsstudier vid ett
företag framräknade normaltider på ofta förekommande
arbetstempon, såsom "ta fram detalj", "lossa detalj",
sätta an stål" etc. Dessa tider är direkt uppmätbara med
stoppur och alltså av storleksordningen några hundradels
minuter och mera. I USA har man sedan en tid tillämpat
en ny sorts, avsevärt mer detaljerade standardtider
("standard data for elemental motions"), som väl närmast
skulle kunna betecknas elementära standardtider eller
standard-elementtider. Som av namnet framgår hänför sig
dessa standardtider till rörelseelementen samt
kombinationer av desamma. Elementtiderna, som vi kallar dem i det
följande, har ännu en relativt blygsam användning, men
de kommer mer och mer i bruk i Amerika, särskilt vid
företag, som har korta och mycket ofta återkommande
arbetsoperationer.
Tidsstudier kontra syntetisk ackordsberäkning
Professor Ralph M Barnes, Los Angeles’
Då elementtiderna är en avläggare till tidsstudierna,
kan det vara av intresse att göra en jämförande
granskning av de båda metoderna. Beträffande tidsstudierna
torde det vara onödigt att här redogöra för rådande praxis,
varför endast några påpekanden skall göras.
Tidsstudier
Det finns på en del håll ännu mycket övrigt att önska
i fråga om tidsstudiernas rätta handhavande, och det skulle
kunna framföras många synpunkter på förbättringar
härvidlag. Här skall dock endast beröras ett par saker, som
särskilt borde beaktas mera:
för tidsstudiearbetet bör endast användas välkvalificerad
personal, som måste vara väl insatt i företagets egna
tidsstudiemetoder. Tidsstudiemännen bör även känna väl till
tekniken för rörelsestudierna, vilket bidrar till att de kan
göra bättre och noggrannare tempobeskrivningar;
vid företaget bör fastställas en gemensam standard för
normalprestationen, och tidsstudiemännen bör tränas väl
i att bedöma arbetstakten inom relativt snäva gränser;
tidsstudieprotokollet bör förses med noggrannast möjliga
uppgifter om arbetsmetod, verktyg och arbetsförhållanden
i övrigt. Lämpligast är att dessa uppgifter införes på ett
instruktionskort, där även en skiss över arbetsplatsen
inritas. Kortet förvaras sedan hos arbetsbefälet. Det är
synnerligen viktigt att ha klart för sig de exakta omständigheter,
för vilka ifrågavarande stycktid skall gälla, särskilt vid
en eventuell ändring av metoden senare;
sedan ett ackord utlämnats bör tidsstudiemannen följa
upp arbetet för att övertyga sig om att den beräknade
produktionen uppnås;
det är ofta ej tillräckligt uppmärksammat, i vilken ut-
* Referat av uppsats i Mod. Management juli 1948.
sträckning den individuella produktionsförmågan
verkligen kan variera. För många slag av arbeten synes
arbets-hastigheten kunna variera i proportionen 2:1; dvs. den
snabbaste arbetaren kan utföra dubbelt så mycket per
tidsenhet som den långsammaste i en viss grupp. Enstaka
individers topprestationer behöver sålunda inte anses
alltför onormala. Däremot kan en mera allmän kraftig
höjning av förtjänstnivån betyda att någon felbedömning
gjorts;
tidsstudieavdelningen skall vara en stabsfunktion och
lämpligen endast tillhandahålla tider. Utlämningen av
ackorden samt kontakten i övrigt med arbetarna anses
böra överlämnas till arbetsbefälet.
Överhuvudtaget bör arbetsstudiemannen hålla intim
kontakt med arbetsbefälet både före studien, då det gäller att
diskutera lämpligaste arbetsmetod samt övertyga sig om
att arbetet är riktigt ordnat och färdigt för studie, och
efter studien, då det är skäl i att diskutera resultatet
med förmannen och låta honom godkänna det.
Elementtider
Innan man kan tillämpa elementtider, måste man ha
samlat ett omfattande material av tider på omsorgsfullt
definierade hand- och kroppsrörelser samt kombinationer av
rörelser. Vidare torde man få räkna med att en uppsättning
elementtider måste vara uppgjord just för ifrågavarande
typ av arbete. Tider, som exempelvis är utarbetade för att
användas vid montering av smärre elektriska artiklar, kan
sannolikt ej tillämpas vid tillverkning av dörrmattor.
Förhoppningen att kunna göra upp en koncentrerad tabell
med elementtider, som skulle kunna tillämpas för all
mänsklig verksamhet, är ännu blott en dröm. Exempelvis
tiden för "fatta" är beroende av ett flertal faktorer, såsom
föremålets storlek, vikt, form, tillstånd i övrigt och icke
minst tempots läge i arbetscykeln. Visserligen tar de flesta
system hänsyn till alla dessa faktorer vid fastställande av
elementtider, men erfarenheten har visat att bästa
resultat uppnås med de system, som byggs upp och
användes endast för en speciell typ av arbete. Skulle man få
tillfälle att utnyttja underlag för elementtider från annat
företag, är det särskilt nödvändigt att noggrant
kontrollera, om tiderna verkligen passar för det egna behovet.
Elementtiderna är inget universalmedel och kommer
säkerligen ej att kunna uttränga tidsstudierna. Deras
användningsområde är relativt begränsat, och de bör
givetvis endast tillämpas, där det efter noggrann prövning visar
sig ekonomiskt och berättigat. Nyttan av dem framhålles
särskilt i fråga om företag med massor av korta tempon.
I USA finnes redan många exempel på hur elementtider
använts med framgång.
Jämfört med tidsstudier ger elementtiderna sannolikt
noggrannare och mera enhetliga stycktider. Det går fortare
att fastställa en tid med hjälp av elementtider, och de
medger även att man i förväg kan beräkna tiden för en
arbetsoperation. Tidsstudiemannen måste vidare vid detta
förfarande noggrannare än vanligt analysera arbetet och
dess olika rörelser, vilket icke minst är en fördel. Å andra
sidan åtgår avsevärt med tid och arbete för att från början
utarbeta ett system med elementtider. Beaktas bör även
att för det fortlöpande utarbetandet av stycktider och för
underhåll av systemet erfordras tränad personal samt
noggrann tidmätningsutrustning, såsom filmkamera,
kymo-graf eller elektrisk registreringsapparat. Vid ett stort
företag, där man framgångsrikt använder elementtider,
har man upprättat ett forskningslaboratorium och försett
det med en speciellt konstruerad automatisk
tidregistre-ringsapparat. Tre personer har där full sysselsättning med
att utveckla och kontrollera tidsvärden för deras system.
Sammanfattningsvis kan man säga, att det här inte blir
fråga om att använda tidsstudier eller syntetisk beräkning
med hjälp av elementtider utan snarare både tidsstudier
och elementtider. Var och en av dessa metoder har sina
fördelar och nackdelar, och det sätt bör användas, som
i föreliggande fall visar sig mest ekonomiskt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
