Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 18 mars 1952 - Skeppsbyggeriet i Sverige 1951, av Nils J Ljungzell - Titan i USA under 1951, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
TEKNISK TIDSKRIFT v
stiges 500 brt är trevaktsystem föreskrivet. "Suzanne", som
klassats i Bureau Veritas, har i övrigt följande huvuddata:
längd överallt ...................................... 159’—1" = 48,5 m
mallad bredd ...................................... 30’—7" = 9,3 m
mallat djup ....................................... 14’—6" = 4,4 m
lastrumsvolym ........................... ca 32 800 eng. kbf = 929 m3
maskineri: en sjucylindrig Nohab dieselmotor utvecklande 455 ahk
vid 325 r/m
fart på full last ............................................ 10 knop
Maskineriet är placerat akteröver, där också befälets
bostäder förlagts, medan manskapet logerar föröver under
backdäck.
Till K. Marinförvaltningen levererades ett
torpedbärgningsfartyg, "Torpedbärgaren".
1951 utfördes 43 sliptagningar.
Vid årsskiftet hade Kalmar Varv skroven till två
min-svepare M-51 stapelsatta, beställda av K.
Marinförvaltningen.
Karlskrona örlogsvarv, Karlskrona, sjösatte den 12
oktober 1951 den nya statsisbrytaren för Öresund, som fick
namnet "Thule". Huvuddata:
längd överallt ................................................ 62,25 m
längd i vattenlinjen .......................................... 57,0 m
mallad bredd ................................................. 15,2 m
djupgående .................................................. 4,d5 m
maskineri: dieselelektriskt ................................... 4 800 hk
propellrar: två akterliga, en förlig.
Sölvesborgs Varvs- & Rederi AB, Sölvesborg, sjösatte
under 1951 M/S "Rharb", ett lastmotorfartyg om 1 400 tdw,
ca 700 brt, 1 600 ahk och M/S "Frode", en motorbogserare
om 98 brt, 750/500 ahk.
1951 utfördes 27 torr sättningar, och 33 fartyg reparerades
i större eller mindre omfattning.
Vid årsslutet hade varvet följande byggen kontrakterade:
nr 37, ett ångfartyg om 3 700 tdw, ca 2 400 brt, 1 700 ihk.
nr 38, ett motorfartyg om 3 500 tdw, ca 1 900 brt, 1 600
ahk.
Titan i USA under 1951. Produktionen av titan var
hösten 1951 troligen 500—1 000 t/år. Man väntar att den
vid slutet av 1952 eller början av 1953 skall vara uppe i
5 000 t/år, då flera företag håller på att bygga stora
anläggningar för tillverkning av titan.
Alla fabriker som nu är i gång arbetar enligt
Kroll-metoden (Tekn. T. 1950 s. 1027) i mer eller mindre
modifierad form, men åtminstone två firmor håller på att
utarbeta en elektrolytisk framställningsmetod som väntas
bli betydligt billigare. Man tror att den skall ge titansvamp
till ett pris av 1 $/lb mot nuvarande 5 $/lb. Smiden och
stänger kostade 1951 ca 6 $/lb, plåt och band xa 15 $/lb.
Vid Columbia University har man funnit en metod att på
ellytisk väg framställa titan direkt ur titantetraklorid.
Utmärkande för processen är att den utförs vid låg
temperatur och att apparaturen är mycket enkel. Vid hittills
utförda försök har den givit titankorn vägande i
genomsnitt 0,1 g och med 98,5 °/o renhetsgrad; föroreningarna
tros vara huvudsakligen aluminium och järn. Det erhållna
litanet är inte duktilt, och måste därför renas för att få
kommersiellt värde, men det anses möjligt att höja dess
renhetsgrad. Mycket arbete återstår innan processen är
fullt utexperimenterad, men man beräknar att den kan
komma att ge duktilt titan till en kostnad av 2 $>/lb.
För nedsmältning av titansvamp och framställning av göt
har Du Pont konstruerat en induktionsugn, som varit i
användning några år, och under 1951 en kontinuerlig
ljusbågsugn (fig. 1). Ljusbågen bildas vid en elektrod av
volfram, titanet smälts och rinner ned i en cylindrisk form.
Man får ett kontinuerligt göt som kapas i önskade längder.
Man har börjat tillverka föremål av titan från delar för
jnätdon till stora smiden för kompressorer. Laboratorie-
försök har visserligen visat att titan angrips av svavelsyra,
men en firma har funnit att det dock är överlägset
rostfritt stål vid hanterande av syra med en styrka på upp
till 22 o/o vid förhöjd temperatur. Man bygger därför stora
apparater av titan. Atomic Energy Commission undersöker
möjligheterna att utnyttja titan vid konstruktion av
värmeväxlare för smälta metaller.
Det finns många lovande användningar för titan i
reaktionsmotorer och gasturbiner för flygplan särskilt på
grund av dess låga specifika vikt och goda
hållfasthetsegenskaper i temperaturområdet kring 250°C.
Kompressorn för en reaktionsmotor av viss typ som arbetar vid
upp till 260°C blir utförd av titan 150 kg lättare än om
den görs av rostfritt stål.
Amerikanska flottan är mycket intresserad av titan på
grund av dess utomordentligt goda korrosionsegenskaper
i saltvatten. Man vill använda titan t.ex. till luftmaster för
ubåtar, ventilsäten, värmeväxlare, pumpaxlar, små
propellrar och propelleraxlar. Armén tänker sig möjligheten
att göra lättare vapen genom att byta ut stål mot titan,
t.ex. i kanonlavetter och pansarplåt för lätta stridsvagnar.
Vid användning till militära ändamål är det nuvarande
höga priset på titan inte av avgörande betydelse, för de
flesta civila tillämpningar är det emellertid ett mycket stort
hinder. Härtill kommer att tillgången på titan ännu är
starkt begränsad. Denna svårighet torde bli avhjälpt inom
överskådlig framtid, och man tror att titan då i första
hand kommer att användas i järnvägsvagnar, bilar och till
kemisk apparatur.
En förutsättning är dock att dess pris kan sänkas
avsevärt. Det är visst icke uteslutet att detta villkor kan
uppfyllas. När Hall började ellytisk tillverkning av
aluminium för 63 år sedan hade det samma pris som
titansvamp nu (Chemical Engineering okt. 1951; Chemical &
Engineering News 26 nov., 3 dec. 1951). SHl
Fig.1. Ljusbågsugn för
kontinuerlig gjutning
av titan; 1 tratt för
titansvamp, 2 elkabel,
3 vatten, 4
inmatningstrumma, 5 motor för
rotation av elektroden,
6 motor för höjning
och sänkning av
elektroden, 7 ventil, 8
vattenkyld elektrodhållare, 9 lock, 10 degellials, 11 degel,
12 elektrod, 13 göt, /4 kapning, 15 bortförande av göt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
