- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 83. 1953 /
87

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 10 februari 1953 - Flaskor för kolsyrade drycker, av Rolf Steenhoff - Nya material - Smörjfett för hög temperatur, av SHl - Flygbensinresistent elast, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 februari 1953

87

Fig. 2.
Samband mellan
specifik
glasmängd och
volym hos
cylindriska
svenska
flaskor.

många undersökningar och här skall refereras
några, som nyligen gjorts hos oss.

Hållfasthet, form och glasmängd

I följande tabell återges resultaten av
mätningar på i vårt land gängse dryckesflaskor av rund
och fyrkantig typ (de runda flaskorna är alla
av-svenskt ursprung, de fyrkantiga är såväl
inhemska som utländska):

Total
volym

ml

Specifik Spräng-

glas- nings-

mängd tryck

g/ml kp/cm2

Total
volym

ml

Specifik [-glasmängd-]
{+glas-
mängd+}
g/ml

[-Sprängnings-tryck-]

{+Spräng-
nings-
tryck+}
kp/cnr

Cylindriska flaskor

Fyrkantiga flaskor

196 1,56 59 305 0,82 8
216 1,23 33 490 0,76 6
344 1,02 27 519 0,63 7
362 0,85 23 769 0,92 7
429 0,93 25 792 0,73 6
528 0,87 26 802 0,74 4
630 0,73 21 1 018 0,55 8
833 0,72 19 1 047 0,56 6
1 056 0,67 17

De i tabellen anförda värdena är medelvärden
för minst två bestämningar. För de runda, eller
rättare sagt cylindriska, flaskorna föreligger en
utpräglad "gång" hos siffrorna. Det råder ett
linjärt samband mellan tryckhållfasthet och
specifik glasmängd (fig. 1). För de fyrkantiga
flaskorna föreligger ingen liknande
proportionalitet; tryckhållfastheten synes vara rätt
oberoende av specifika glasmängden. Detta förhållande
kan naturligtvis endast gälla inom vissa
gränser men betyder att praktiskt möjliga ökningar
av glasmängden icke nämnvärt förbättrar
hållfastheten mot tryck. Här föreligger ett fullgott
skäl för de industrier som marknadsför vätskor
under tryck att behålla den cylindriska
flask-formen.

Linjärt samband mellan tryckhållfasthet och
specifik glasmängd har av Preston7 visats gälla
även amerikanska cylindriska flaskor. För
fyrkantiga flaskor har Preston icke angivit närmare

data; han konstaterar endast, att deras
tryckhållfasthet i allmänhet ligger vid ca 4 at ö. I stort
sett överensstämmer detta med de resultat som
framkommit hos oss.

Ur tabellens värden kan en intressant
iakttagelse göras rörande de svenska cylindriska
flaskorna, nämligen att ett samband råder även mellan
specifik glasmängd och volym (fig. 2). Detta
samband kan med god approximation uttryckas
genom linjen s = 11 ir®-41, där s är specifik
glasmängd (g/ml) och v är volymen (ml). Genom
kombination av de båda relationerna
framkommer uttrycket p — 300 ir°>41, där p liksom i fig. 1
betecknar tryckhållfastheten (kp/cm2).
Uttrycket ger en viss ledning vid uppställandet av
normer för svenska cylindriska glasflaskor. Det får
naturligtvis icke hårddras eller extrapoleras till
andra flaskstorlekar och flasktyper än de här
provade; den nära anslutningen till en
funktionslinje torde emellertid kunna tolkas som bevis på
hög precision hos de svenska maskinglasbruken.

Litteratur

1. Stéenhoff & Funke: B i dr au till kännedom uni inre övertrycket
i flaskor. Tekn. T. 1936 s. K 57.

2. Krause: Om stabiliteten af overmætlede kuldioxydoplosninger. Sv.
Brygg.-Fören. Mbl. 1936 s. 221.

3. Stéenhoff & Wilton: Om flasksköljning. Sv. Brygg. T. 1949
s. 88.

4. Stéenhoff, Sandström & Bratt: Formförändringar hos flaskor
Sv. Brygg. T. 1949 s. 185.

5. Stéenhoff: Undersökningar på läskedrycksflaskor. Sv.
Brygg.-Fören. Mbl. 1935 s. 150.

6. Borchard & Schulze: Ober clie Prüfung von Glasflaschen.
Glas-hütte 1949.

7. Preston: Bottle breakuge. Bull. Amer. ceram. Soc. 1939 s. 35.

Nya material

Smörjfett för hög temperatur. Vid US Naval Research
Laboratories har man utexperimenterat ett nytt smörjfett
innehållande kopparftalocyanin som gelatineringsmedel.
Det lär ge god smörjning vid — 60 till + 200°C. Den senare
temperaturen är avsevärt högre än övre gränsen (150°C)
för gängse smörjfett. Över denna temperatur sönderdelas
de tvålar vilka används som gelatineringsmedel, medan
ftalocyaninen tål temperaturer upp till 480°C.

Andra fördelar hos det nya smörjfettet uppges vara liten
läckning, liten tendens att mjukna vid förhöjd temperatur,
god hållbarhet vid lagring och relativt liten känslighet för
oxidation. Produktens pris är inte känt; det uppskattas till
ca 5 $/lb (Chemical Week 5 juli 1952). SHI

Flygbensinresistent elast. Neopren och nitrilgummi
används till slangar för bensin och andra
petroleumprodukter, men de tål inte de nyare typerna av flygbensin med
högt oktantal. Dessa innehåller nämligen betydande mängd
aromatiska kolväten.

Man har emellertid nu framställt ett material av
nitrilgummi med oorganiska fyllmedel (mest lera), icke
extra-herbart mjukningsmedel, vulkmedel och antioxidanter.
Detta uppges ha tillräcklig resistens även mot flygbensin
och tillfredsställande elektriska egenskaper.

Elasten har brottgräns 120 kp/cnr, förlängning 275 °/o
och vid rumstemperatur dielektricitetskonstanten 12,0,
vo-lymresistiviteten 1012 ohm cm och förlustfaktorn 1,4 %>.
Den kan bindas vid metaller med vanliga fenoplastlim för
gummi (Materials & Methods okt. 1952). SHI

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:37:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1953/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free