Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 27 oktober 1953 - Lättmetall i rullande materiel, av F L Stafford
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
814
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Bil med kylarhuv, dörrar och bagagelucka av
aluminium.
donskonstruktioner eller till delar, för vilka
materialet lämpar sig, har följden vanligen, men
inte alltid, blivit att anskaffningskostnaden
ökats.
På grund av den likartade karaktären hos olika
linjer för allmän passagerartrafik är det lättare
att studera de ekonomiska kalkylerna för fordon
i passagerartrafik än för personbilar eller
lastbilar. Några siffror för fordon i passagerartrafik
tagna från England kan vara av intresse. Ett antal
större bussföretag har utfört undersökningar på
de typiska dubbeldäckarna med dieselmotorer,
som används i städer och större samhällen.
Resultaten visar, att en minskning med 1 t av en
fordonsvikt på ca 8 t minskar
bränslekonsumtionen med 2,26 1 per 100 km. Då man normalt
kör 75 000 km/år, betyder detta en minskning
av bränslekostnaden med 67 £ per fordon.
Det är naturligtvis riskabelt att överföra
ekonomiska data från ett land till ett annat, men
motsvarande besparing blir 760 kr. vid 45 öre/1
för dieseloljan. För bussar av hög kvalitet, som
nu beräknas ha 15 års livslängd, kan man,
med marginal för ränta på tilläggskapital,
påvisa att det lönar sig att betala ända till 8 kr/kg
för minskning av fordonsvikten. Detta är
naturligtvis en approximativ siffra, som ligger nära
gränsen för lönsamhet. I praktiken väntas en
konstruktör erhålla större viktminskning än 1 kg
för 8 kr. genom användning av lätta legeringar i
stället för andra metaller.
Hittills har endast bränslebesparingen beaktats,
men erfarenheten visar, att däckens livslängd,
räknad i kilometer, står i nästan omvänt
förhållande till fordonsvikten. Den minskade
belastningen minskar vidare slitningen på driv- och
upphängningsmekanismerna, och ibland kan
mindre och billigare delar användas.
Korrosionsbeständigheten och slitstyrkan hos aluminium
spelar en betydande roll för minskning av
fordonens, särskilt karosseriernas underhåll.
Det torde vara av intresse att nu undersöka i
hur stor utsträckning aluminium fått
användning i vägfordon. Den riktning, i vilken
utvecklingen gått, påverkas av lokala förhållanden,
däribland skatten på fordon och motorbränsle.
Om det sålunda är fördelaktigt i ett land att
använda aluminium, behöver därför inte fallet
vara detsamma i andra länder. I England har
förhållandena under efterkrigsperioden gynnat
utnyttjande av aluminium i tämligen stor
omfattning. Omkring 50 000 t eller 20 % av den
totala årsproduktionen av aluminiummaterial
används i fordon för landsvägstransport.
Personbilar
Sedan bilindustrins första dagar har aluminium
använts i de handgjorda karosserierna till dyra
personbilar. Vanligtvis byggs bilstommen av
kallvalsad och formad plåt, som bärs upp av en
ram, vanligen av trä, och fästes vid denna. På
senare tid har man emellertid sökt komma ifrån
trä och har alltmera övergått till gjutna eller
smidda aluminiumlegeringar. Karosseriplåten är
fortfarande medelhårt valsad renaluminium eller
ibland legeringar med relativt låg hållfasthet.
Till massproducerade bilar i medelprisläge och
uppåt börjar aluminium också användas för ett
flertal delar såsom dörrar, kylarhuvar och
bagageluckor (fig. 1). Många massproducerade
sportvagnar har stomme, dörrar och liknande
delar av aluminium (fig. 2).
Förutom i ett antal smådelar har aluminium
ännu inte kommit till större användning för
massproduktion av billiga bilar i Storbritannien.
Icke desto mindre har man undersökt många av
de tekniska problem man eventuellt kommer att
möta. I den senaste modellen av en billig fransk
bil har aluminiumgjutgods sålunda använts
tillsammans med pressarbete för att få fram en lätt
men styv konstruktion. Även för den luftkylda
motorn, som för sin storlek har en mycket god
prestation, används aluminium i stor
utsträckning.
Fig. 2. Stomme och clelar till sportvagn av aluminium.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
