Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 17 augusti 1954 - Värmeekonomisk ventilation, av Folke Tenelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
650
TEKNISK TIDSKRIFT
Samtidig uppvärmning och ventilation
Det följande berör endast sådana lokaler, som
samtidigt behöver uppvärmning och ventilation,
t.ex. bostadsrum, kontorsrum, skolsalar och
friliggande kyrkor, men icke sådana lokaler som
biografer, teatrar, restauranger,
maskinverkstäder osv. i vilka den alstrade värmemängden av
människor, apparater och maskiner ofta mer än
väl räcker till att täcka uppvärmningsbehovet
även under den kallaste årstiden.
Den värmemängd, som åtgår för
bostadsuppvärmning här i landet, utgör ca % av den
värmemängd, som totalt åtgår för
uppvärmningsändamål1. Då värmeekonomin således är av mycket
stor betydelse i fråga om bostäder, belyses
frågan om värmeekonomisk ventilation med ett
vanligt bostadsrum såsom ett typiskt exempel.
Bostadsrum blir sällan direkt hälsovådliga på
grund av dålig ventilation, men utdunstningen
från människokroppen blir under normal
renhållning och personlig hygien i regel
utslagsgivande för rumsluftens beskaffenhet ur
behag-lighetssynpunkt eller med andra ord för
"luftkomforten". Detta gäller endast i fråga om den
grundventilation, som kontinuerligt bör existera,
bortsett från tillfälliga avsevärt ökade
ventilationsbehov på grund av anhopning av
människor, matlagning, tobaksrökning o.d., som kan
klaras med fönstervädring.
Att med fönstervädring sköta både
grundventilationen och tillfälligt ökad ventilation i ett
bostadsrum är i vissa fall möjligt men fordrar i
allmänhet så stor påpasslighet, att den utgör en
belastning. Ihållande fönstervädring förorsakar
dessutom ofta drag och skadegörelse på
inredning och möbler vid hastigt uppträdande oväder.
Fönstervädringen är lika värmeförbrukande som
annan ventilation. För tillfälliga ventilations-
behov är emellertid fönstervädringen under
övervakning ofta en effektiv ventilationsmetod.
Förr ansåg man, att den koldioxid, som avges
med utandningsluften vid anhopning av
människor, direkt kunde vara till skada för
hälsotillståndet, men denna hypotes har t.o.m. vid
rätt stora koldioxidhalter visat sig sakna varje
grund. De vanligen förekommande
koldioxidhalterna 0,04 till 0,15 vol-% används
emellertid ibland fortfarande såsom ett indirekt mått
på luftens beskaffenhet eller "luftkomforten’" i
sådana lokaler, där utdunstningen från
människor har avgörande betydelse för ventilationens
storlek. Metoden förutsätter att viktsmängden
av alstrad koldioxid blir proportionell mot
vikten av övriga utdunstade gaser, vilket dock ofta
icke överensstämmer med verkligheten.
Med ekv. (2) kan antalet luftväxlingar per
timme som funktion av driftstiden beräknas under
förutsättning av jämn och snabb blandning av
ventilationsluften med rumsluften, fig. 1.
Ventilationen sker under fortfarighet, när tiden
närmar sig oändligheten. Rumsvolymerna 24 och 18
m3 per person motsvarar ungefär vid ca 2,7 m
takhöjd den minsta golvyta, som tillåtes i
typiska bostadsrum enligt K. Byggnadsstyrelsens
anvisningar till byggnadsstadgan (1950).
Rumsvolymen 6 m3 är den rumsvolym, som ofta krävs
i skolsalar.
Bortsett från eventuellt inkommande
väggfuktighet på grund av slagregn osv., avges under
eldningsperioden, då temperaturen inomhus
hålles högre än utetemperaturen, en del av den
fuktighet, som avdunstat från människor, genom
ytterväggarna till uteluften, på grund av att
ångtrycket i rumsluften är högre än ångtrycket i
uteluften. Det kan även inträffa att en del
fuktighet utkondenseras, t.ex. på rummets fönster-
Fig. 1. Luftväxlingar per timme (n) vid rumsvolymen per person 24 m’ (t.v.), 18 m’ (i mitten) och 6 m’ (t.h.); A
maximalt tillåten koldioxidhalt 0,1 °/o (14 m’/h ventilationsluft per person under fortfarighet); B 0,15 °lo (25 m’/h); C maximalt
tillåten relativ luftfuktighet 50 °lo (9 m’/h); bar ometer stånd 1012 mb; rumsluftens temperatur + 20°C; uteluftens —16°C;
uteluftens relativa fuktighet 100 °/o och koldioxidhalt 0,04 °!o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
