Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 29 mars 1955 - Automatiska räknemaskiner i Sverige, av Jan Hult
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 mars 1955
275
där ett begynnelsevärde skall underkastas en
lång följd varierande räkneoperationer,
sekvensräkning, har man utvecklat hålkortsmaskiner.
International Business Machines (IBM) har
intagit en framskjuten ställning i denna
utveckling och hyr ut maskiner till företag och
institutioner. Här skall beröras de mer avancerade
typer som hittills använts i Sverige.
IBM Kalkylator typ 602A är en hålkortsmaskin
med elektromekaniskt roterande minne (102—
136 decimala siffror) som utför progressiva
multiplikationer och divisioner, kombinerade med
addition och subtraktion, och stansar såväl
delresultat som slutresultat. Arbetshastigheten
uppgår vid vissa operationer till 3 000 kort/h. Typ
602A har använts bl.a. för beräkning av
tröghetsmoment och böjmotstånd för
fartygssektioner, koordinattransformationer inom
fotogrammetri och röntgenfotogrammetri, beräkning av
banpunkter vid ballistiska problem och för
beräkning av gasdynamiska funktioner för ett stort
antal ingångsvärden.
IBM Elektronisk Kalkylator typ 60U som består
av en elektronisk räkneenhet (1 200 elektronrör)
och en stansmaskin har väsentligt större
beräkningskapacitet än typ 602A. Hastigheten, 6 000
kort/h, begränsas här av kortens transport
genom maskinen och beror ej av antalet
räkneoperationer. Typ 604, varav numera finns elva
i Sverige, har använts för bl.a. beräkning av
flygplan, matrismultiplikationer av hög ordning
(200 X 1 000) och lösning av ekvationssystem
med stort antal obekanta, utvärdering av
vägningar och tryckmätningar från
vindtunnel-undersökningar, meteorologiska utvärderingar
samt fourieranalys.
IBM CPC (Card programmed electronic
cal-culator) är en kortprogrammerad
sekvensräknemaskin. Icke blott siffermaterialet utan även
räkneprogrammet stansas på kort, vilket medför
fullständigt obegränsade
sekvensräkningsegen-skaper. Korten läses med en hastighet av
maximalt 9 000 i timmen. I sig själv är maskinen en
sammankoppling av en kalkylatordel liknande
typ 604 med en tabulator (läsande, skrivande
och ackumulerande hålkortsmaskin). Tillkopp-
ling av 1—6 minnen för vardera 16 elvasiffriga
tal utökar väsentligt räknekapaciteten. Principen
för programmeringen är den, att för varje
instruktion stansas i kortet 3—5 adresser till de i
operationen deltagande talen och deras resultat
samt en operationskod, hänvisande till någon av
ett femtontal subsekvenser, som är kopplade
med sladdar på kalkylatorns kopplingsbox.
Subsekvenser kan kopplas t.ex. för elementära
aritmetiska operationer med flytade decimalkomma,
polynom, brutna rationella funktioner, rötter,
logaritm- och exponentialfunktioner och
trigonometriska funktioner.
Kalkylatorn tjänstgör sålunda som aritmetiskt
organ, övriga delar tjänstgör som minne,
kontroll, inmatning och utmatning (stansning i
stansmaskin, skrivning av resultat i tabulatorn).
Två CPC-maskiner kommer under 1955 att
installeras i Sverige. Maskinen lämpar sig för
behandling av ordinära differentialekvationer,
linjära ekvationssystem, algebraiska ekvationer av
högre gradtal, tabulering av transcendenta
funktioner och tekniska problem innefattande
matrisräkning o.d.
Trafikmaskiner
Trafiken vid en telefonanläggning
karakteriseras av antalet anrop per tidsenhet och den
beläggning som anropen ger upphov till. Endast
vid det fall att alla anslutningar är likvärdiga
kan man med rimligt arbete teoretiskt beräkna
den på grund av trafiken uppkommande graden
av spärrning. Genom att kombinera olika
grupper med varandra kan man ofta bättre utnyttja
anläggningen, men de praktiska svårigheterna
att lösa de ekvationer som reglerar
trafikförhållandena ökar genom denna åtgärd. Med
teletrafikmaskiner kan man mäta den spärrning som
uppkommer vid olika trafikintensitet. Trafiken
framställs av en anordning som levererar korta,
slumpvis fördelade impulser och en generator
som markerar motsvarande beläggningstider.
Vid de enskilda utgångarna sitter tidmätare som
anger beläggningstid och spärrtid. Televerket
äger för närvarande tre teletrafikmaskiner, en
svenskbyggd relämaskin (Tekn. T. 1953 s. 553)
Fig. 4. Mekanisk [-konstantmultiplika-tor.-]
{+konstantmultiplika-
tor.+} ’
Fig. 3. Mekanisk
tec-kenvändare.
Fig. 2. Mekanisk summator.
Fig. 5. Kelvinintegrator; T
roterande friktionstallrik, R
släp-rulle (radie = 1).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
