Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 29 mars 1955 - Den svenska automatiska räknemaskinen Besk, av Erik Stemme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 mars 1955
287
Fig. 9.
Uppladdning genom
sekundäremission.
till ett stort system av grindar och
pulsförstärkare som utsänder styrpulser till samtliga
enheter i maskinen. Pulsernas fördelning i tiden
bestäms i första hand av ett antal tidgeneratorer
som alstrar pulser motsvarande de nämnda
tiderna Tx—T8. Dessa "T-pulser" har en
varaktighet av 7 (xs, vilket ger en normal operationstid
på 56 |is. Vid operationer som kräver längre tid
t.ex. multiplikation och division alstras med
hjälp av en särskild binärräknare en puls med
en varaktighet motsvarande 39 T-pulser.
De utgående pulsernas längd och läge inom de
av tidgeneratorerna definierade tidsintervallen
fastläggs av ett antal centrala pulsgeneratorer.
Sålunda finns för de pulser som fordras i den
aritmetiska enhetens register (grindpuls,
nollställningspuls, inmatningspuls och
återställningspuls) fyra pulsgeneratorer.
Såväl tidgeneratorerna som de centrala
pulsgeneratorerna styrs av en klockpulsgenerator
med frekvensen 143 kHz. Vid sådana operationer
som berör någon av de yttre enheterna
remsläsare, trumminne eller elektrisk skrivmaskin,
som går asynkront i förhållande till maskinen i
övrigt, bortkopplas klockpulsgeneratorn genom
en elektronisk omkopplare och i stället ansluts
någon av de klockpulsgeneratorer som finns i de
yttre enheterna. När en sådan operation är
färdig utsänder enheten i fråga en klarsignal till
kontrollenheten, varvid den inre
klockpulsgeneratorn återigen inkopplas.
Elektrostatiska minnet
I en universell elektronisk siffermaskin fordras
en minneskapacitet av storleksordningen 5 • 105
binära siffror, varför det av praktiska skäl är
uteslutet att enbart använda minneselement som
kräver en eller flera rör per binär siffra. I Besk
används därför dels ett snabbt elektrostatiskt
minne (katodstråleminne, Williamsminne) med
plats för 512 fyrtiosiffriga tal, dels ett
magnetiskt trumminne med sextonfaldig kapacitet.
Principiellt verkningssätt
I katodstråleminnet lagras med hjälp av
elektronstrålen binära siffror i form av två olika
typer av laddningsfördelningar på insidan av ett
katodstrålerörs skärm. Ett finmaskigt
metalltrådsnät på skärmens utsida möjliggör kapacitiv
avläsning av laddningarna. På grund av
oundviklig läckning på skärmen måste laddningarna
regenereras periodiskt, dvs läsas och sedan
åter-inskrivas.
Vid punkt-streckmetoden, som är den enklaste
och mest använda, representeras en nolla av en
punkt och en etta av ett streck. En nolla skrivs
genom att strålen först inriktas mot en viss
punkt på skärmen och under 1 |xs bombarderar
denna. Vid skrivning av etta förlängs denna tid
till ca 3 jis och strålen avlänkas ett kort stycke
i sidled. Vid läsning följs samma procedur som
vid skrivning av en nolla. Om elektronstrålen
härvid träffar skärmen i en punkt, där tidigare
en nolla inskrivits, erhåller metalltrådsnätet på
skärmens utsida en negativ puls. Om den
lagrade informationen däremot var en etta erhålls
en positiv puls. I senare fallet måste
återinskriv-ning av etta ske, eftersom läsningen innebar
en förändring av den tidigare lagrade ettan till
en nolla. De fenomen, som ger upphov till den
kapacitiva signalen vid läsning, är ganska
komplicerade och har ännu, trots omfattande
undersökningar främst i England och USA, icke helt
klarlagts.
Den teori som för närvarande anses ge den mest
tillfredsställande förklaringen till minnets
funktionssätt är följande.
Uppladdningen av fosforen på skärmen i ett
katodstrålerör försiggår i flera stadier, fig. 9.
Eftersom sekundäremissionsförhållandet för
fosforen är större än ett vid normal
accelerationsspänning, är antalet sekundärelektroner
större än antalet inkommande elektroner, varför
området under strålen kommer att laddas
positivt. Sekundärelektronerna som har låg
utgångshastighet går till en början till området runt
den bombarderade fläcken eller till någon av
rörets elektroder. Allt eftersom uppladdningen
fortskrider kommer emellertid allt fler
sekundärelektroner att falla tillbaka i "potentialgropen"
under elektronstrålen, vilket är liktydigt med en
minskning av det effektiva
sekundäremissionsförhållandet. Efter kortare tid än 1 jas har ett
jämviktstillstånd uppnåtts, så att antalet
sekundärelektroner som lämnar området är lika med
antalet primärelektroner. Om strålen nu förs ett
kort stycke åt sidan motsvarande skrivning av en
etta uppstår en ny potentialgrop och
sekundärelektroner från denna kommer efter hand att
fylla den förut bildade potentialgropen, fig. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
