Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 27 mars 1956 - Grundvattenförhållandena vid Vivstavarv under dämningen vid Bergeforsen, av Bengt Gustafsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Profil av rullstensåsen från Indalsälven vid Svedje
till Klingerfjärden.
framtida vattenbehovet inom
distributionsområdet skulle kunna tillgodoses.
Den väntade ökningen av grundvattenströmmen
väckte vissa betänkligheter. Man kunde befara
skador av ökad källvattenutströmning inom den
lägre terrängen omkring Vivstavarv vid stranden
av Klingerfjärden, fig. 3. Genom att
källsprången bleve flera och kraftigare, kunde man riskera
att marken skulle försumpas och att en
bakåt-gripande erosion skulle urholka nischer och
raviner till men för befintlig bebyggelse. Det
ansågs dock, att dessa svårigheter skulle kunna
bemästras genom dränering och erosionsskydd.
Därvid förutsattes att området hölls under
observation de närmaste åren efter dämningen.
Dämningen vid Bergeforsen upptogs med
hänsyn till issvårigheter m.m. i älven i ett första
skede till -(-6 m redan hösten 1953. Den slutliga
dämningen påbörjades i september 1955 och var
avsedd att fortgå till full nivå + 23 m med ett
mindre avbrott vid nivån + 13 m för arbeten
inom dämningsområdet. Enligt programmet
skulle dämningsnivån + 23 m nås den 16
november 1955. Den svåra kraftsituationen gjorde
det angeläget att dämningen icke försenades.
Under avbrottet vid nivån + 13 m upptäcktes,
att vatten började tränga upp på den låglänta
marken kring skolan vid Vivstavarv. Samtidigt
iakttogs ett källsprång på den första av
Vivsta-varvsholmarna samt kraterbildande källsprång
på östra sidan av vägbanken mot dessa holmar.
Den med källsprången följande erosionen blev
snart ett hot mot försörjningslinjerna för
Wif-stavarfs Sulfatfabrik, som är belägen på de tre
holmarna ute i Klingerfjärden. Källsprånget på
holme 1 hotade att underminera en stolpe på
högspänningslinjen. Längs vägbanken uppstod
sättningar med sprickor i vägbanken, så att
landsvägsförbindelsen hotades. Fabriken
försörjs ined vatten genom en trätub på stöd längs
vägbanken. Vid sättningen i vägbanken följde
stöden med, varigenom vattentillförseln var
hotad. Vattnet på planet kring skolan och den
närmast fjärden liggande bebyggelsen steg, så att
marken översvämmades. Uppe i
Herrgårdsparken sipprade vatten fram.
Åtgärder mot erosion
I första hand gällde det att hejda erosionen på
de mest utsatta punkterna. Vid källsprånget på
holme 1 utlades ett erosionsskydd i form av ett
omvänt filter invid den hotade stolpen. Vid
källsprången längs vägßanken visade det sig svårare
att stoppa erosionen. Sandmaterialet var alltför
finkornigt och transporterades bort med det
upp-strömmande vattnet. Genom att påföra
omväxlande sand och grus lyckades man emellertid
begränsa erosionen och påföra en tryckbank. Något
regelrätt filter blev det inte, men tryckbanken
gjorde ändå sin tjänst. Stöden för trätuben
pallades upp efter hand, fig. 4.
Fig. 3. Terrängen kring
Vivstavarv vid
stran-!SPm den av Klingerfjärden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
