Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 3 - Nödutsprångsdon i krigsflygplan, av Olle Ekstrand - Världstonnaget ökar, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning och tryckkälla för tryckdräkten samt
fallskärm som ger lämplig sjunkhastighet,
för utsprång vid låg fart på lägsta höjd en
katapultstol med snabb automatik,
en anordning som automatiskt väljer den för
flygtillståndet lämpliga
nödutsprångsanord-ningen när föraren drar i nödreglaget.
Val av nödutsprångsanordning
Man har i dag väl genomarbetade förslag till
lösningar på alla problem kring nödutsprång
under svåra förhållanden. Genomförandet av
lösningarna är nu en fråga om insättande av
arbetskapacitet och pengar.
Innan man börjar med utvecklingsarbetet för
en viss flygplanstyp, måste man emellertid
först välja vilken typ av
nödutsprångsanordning man vill ha. Det är inte à priori klart att
den fullständiga utrustningen är den ur alla
synpunkter bästa.
En omfattande nödutrustning påverkar
nämligen flygplanet såsom vapen betraktat i
försämrande riktning genom att utrustningen stjäl
vikt och volym från den nyttiga lasten.
Dessutom stjäl nödutrustningen under
utvecklingsarbetet en stor del av den i dagens
samhälle begränsade ingenjörskapacitet som står
till buds vid konstruerandet av ett nytt
flygplan. Därigenom blir övriga delar av flygplanet
mindre väl genomarbetade eller också kommer
det nya flygplanet fram senare. I båda fallen
betyder det ett försämrat vapen.
Vid bedömandet av betydelsen av den
va-penförsämrande effekten hos nödutrustningen
måste man göra klart för sig sannolikheten för
att flygplanstypen någonsin kommer att
användas i krig. Det har nämligen utomlands visat
sig att under krig, när det verkligen gäller, är
föraren mera tillfreds att få ett bättre vapen
med sämre nödutrustning och bekvämlighet,
än tvärtom. Förhållandet torde vara det
motsatta vid övningsmässig flygning i fredstid.
En annan synpunkt på den stora komplicerade
räddningsutrustningen är att i och med dess
ökade automatisering och komplexitet så
minskas med nödvändighet dess funktionssäkerhet.
Det är tämligen ovanligt att någonting som
kräver omedelbart utsprång händer med ett
flygplan då detta befinner sig vid de extrema
gränserna i fart och höjd. Oftast kan höjd och
fart ändras till lämpliga värden före utsprånget.
Frågan är alltså om man för att klara av
extremfallen, som otvivelaktigt inträffar, skall
skaffa sig en nödräddningsutrustning som
kanske genom sin komplexitet spolierar ett antal
"vanliga" nödutsprång vid vilka denna
utrustning inte varit nödvändig.
Att välja den ur alla synpunkter optimala
nöd-utsprångsanordningen för en flygplanstyp är
som synes en mycket svår militärtaktisk,
ekonomisk och moralisk fråga.
Framtidsproblem. Den utveckling som
skisserats visar att den fullkomliga
nödräddningsutrustningen i framtiden måste omfatta en allt
större del av flygplanet.
Flygtekniken utvecklas nu så snabbt, att vi
inom en icke allt för avlägsen framtid
kommer att få flygfarkoster med sådana prestanda,
att det för räddning erfordras en konstruktion
likvärdig med det primära flygplanet. Då har
man nått den gräns där det inte längre är
lämpligt att lämna flygplanet i nödsituationer.
Man måste i stället inrikta sig på att minska
sannolikheten för en nödsituation genom att
höja funktionssäkerheten hos flygplanet.
Räddning i nödsituationer orsakade av t.ex.
kollision eller fientligt angrepp vid extrema
flygtillstånd, blir därmed icke möjlig. Detta är ett
faktum som måste accepteras av berörd
personal. Ingen väntar sig t.ex. att nödutsprång
kommer att bli möjligt ur den bemannade
jordsatelliten.
Litteratur
1. Stäpp, J: Tolerance to abrupt decelleration. Collected
pa-pers ön aviation medicine. Agardograph 6. Butterworth’s,
London 1955.
Världstonnaget ökar. Enligt Lloyd’s Register
Book juli 1956 uppgick världens totala
handelstonnage då till 105 200 000 brt, vilket betyder en ökning
med icke mindre än 4 630 000 brt eller 4,6 °/o på
ett år. Fördelningen på de viktigaste
sjöfartsnationerna är:
1/7 1956 ökning eller
minskning i brt
brt sedan 1/7 1955
Förenta Staterna ..... 26 146 000 — 277 000
Brittiska Samväldet .. 23 556 000 + 325 000
Norge ............... 8 035 000 + 786 000
Liberia .............. 5 584 000 + 1 587 000
Italien .............. 4 197 000 + 286 000
Japan ............... 4 076 000 + 340 000
Holland ............. 4 006 000 + 310 000
Frankrike ........... 3 943 000 + 21 000
Panama ............. 3 926 000 + 3 000
Tyskland ............ 3 206 000 + 554 000
Sverige .............. 2 922 000 + 115 000
Ryssland ............ 2 636 000 + 130 000
Danmark ............ 1 695 000 + 44 000
Världens tanktonnage är 28 211 000 brt eller 26,8 °/o
av totaltonnaget, en ökning med 1 756 000 brt på ett
år. De största tankflottorna tillhör följande länder:
Brittiska Samväldet ... 5 690 000 brt + 69 000
Norge ................................4 660 000 brt + 488 000
Förenta Staterna ............4 210 000 brt —111000
Liberia ..............................3 184 000 brt + 828 000
Panama ............................2 067 000 brt — 67 000
Italien ..............................1 303 000 brt + 93 000
Frankrike ........................1 259 000 brt + 106 000
Holland ............................1 083 000 brt + 190 000
Sverige ..............................887 000 brt — 15 000
Japan ................................789 000 brt + 45 000
Danmark ..........................516 000 brt + 11000
Grupperingen efter framdrivningsmaskinerier är:
Kolvångmaskiner ... 36 326 000 brt — 658 000
Kolvångmaskiner med
lågtrycksturbiner .. 2 016 000 brt + 42 000
Ångturbiner ........ 29 157 000 brt + 2 070 000
Dieselmaskinerier .. 37 701 000 brt + 3 178 000
Av ångtonnaget eldas 9 092 000 brt (— 755 000) med
kol, 58 407 000 brt (+ 2 209 000) med olja. N Lll
/00 TEKNISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
