Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 5 - Provtursmetodik, av Hans G:son Hafström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ångmängd
Fig. 9. Fördelning av ångmängden; 100 °/o på
ordinatan motsvarar avkokad ångmängd vid resp. last.
ningen. I vissa fall användes två seriekopplade
oljemätare, varvid differensen visade sig
försumbar. Vattenmätarna, som arbetade vid
120°C, visade däremot trots korrektion genom
kalibrering ofta värden som avvek från den
genom ångberäkning bestämda avkokningen
med i bästa fall 2—4 %, i andra fall 10—15 %.
Slutligen har mätkärlsmetoden försökts för
mätning av kondensatmängden från oljehettare
och från fartygets värmeledningar.
Kondensatets höga temperatur gör mätningarna svåra
och resultatet blir felaktigt. Variationen i
kon-densatmängd från värmeledningen försvårade
dessutom mätningarna.
Halten koldioxid och syre i rökgaserna har
bestämts med laboratoriemässiga
Orsat-appa-rater, eller automatiska, skrivande
Mono-apparater, vilka senare visat sig lämpliga för
provtursförhållanden. Likvärdiga koldioxidmät-
ningar har gjorts med handinstrument av typ
Fyrite.
Den färdiga värmebalansen för hela
anläggningen brukar ritas i diagramform, fig. 8, och
kan utvisa ångans och matarvattnets mängder
och tillstånd, såsom entalpi och stundom tryck
och temperatur. Däremot brukar den inte
kompliceras med värmemängder som tillföres
kylvatten och smörjolja eller avgår genom
strålning och ledning, i rökgaser etc. Dessa kan i
stället presenteras som enhetens värmebalans
i skiss- eller tabellform. Värmebalansens
uppgifter kan sedermera bearbetas på många sätt.
Under alla förhållanden ritas diagram över
huvudmaskinens ångförbrukning per timme och
per hästkrafttimme. För speciella ändamål kan
t.ex. fördelningen av avkokad ångmängd ritas
som funktion av effekten, fig. 9. Sådana
bearbetningar kan vara till nytta inte bara vid
bedömning av det provade fartyget utan också
för nya projekt.
Sammanfattande provturskurvor
Ur de mätningar som gjorts under fart- och
kapacitetsproven uträknas och uppritas
diagram, fig. 10, över vissa storheter, som kan
sägas sammanfatta fartygets propulsiva
egenskaper. Som funktion av farten anges därvid
varvtalet, axeleffekten, bränsleförbrukningen
per timme och per distansminut, den
skenbara slipen samt den propulsiva
verkningsgraden.
Mätningar vid styrprov
Vid styrproven på ett nyligen provat fartyg
sökte man samhörande värden på
rodermoment, rodervinkel och effektförbrukning samt
fart och varvtal under girarna.
Rodermomentet beräknades som produkten av
oljetrycksdifferensen mellan styrcylindrarna, kolvarean
och hävarmen. Oljetrycket, rodervinkeln och
motoreffekten mättes med registrerande
apparater. De säkraste värdena erhölls med
elektriska mätinstrument.
För oljetrycket i de båda styrcylindrarna
specialtillverkades manometrar av bourdontyp
men med rörfjädern extra lång och lindad i ett
20-tal varv för att ge tillräcklig ställkraft för
en på visaraxeln monterad 500 Q potentiometer.
Som impulsgivare för
rodervinkelregistrering-en användes även en potentiometer, som vreds
av en stållina med utväxlingen 3 :1 från
hjärt-stocken. De tre potentiometrarnas utslag
registrerades med milliampereskrivare placerade
i ett vibrationsfritt rum långt från
skakningarna i styrmaskinrummet. En trefas
effektskrivare var uppställd på samma ställe. Den var
kopplad till den använda pumpmotorn över
strömtransformatorer.
Som komplement till den elektriska tryck- och
vinkelregistreringen användes ett rent
mekaniskt skrivande instrument, där färgpennor
registrerade värdena på en pappersremsa. Vissa
svårigheter fanns att få tillförlitliga värden
med detta instrument på grund av de
vibrationer, som uppstår vid högsta fart.
/00 TEKNISK TIDSKRIFT 1957
Fig. 10.
Sammanfattande provturs-kurvor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
