- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 87. 1957 /
892

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 38 - Mindre byggkrångel. Planering och fastighetsbildning, av Erik Tobé - Dagens formaldehydfabriker i USA, av SHl - »Den modernaste flygplatsen i världen» - Trådtöjningsgivare är otillförlitliga - Ullkonsumtionen 1956 - Natriumperteknat blir tillgängligt i USA

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

För närvarande kan sådana anordningar, som
förutsattes vid planering för t.ex.
gruppbebyggelse, icke ordnas annat än genom
civilrättsliga avtal mellan ägarna av berörda fastigheter
eller genom att fastighetsägare bildar en
ekonomisk förening. Båda dessa lösningar har
emellertid den nackdelen att man, på lång sikt,
ej kan binda skyldigheter och rättigheter till
fastigheterna. Visserligen kan dessa
förhållanden regleras tillfredsställande om bebyggelse
sker under formen av bostadsrättsförening
eller, då den äger rum på mark, som innehas
med tomträtt, men det finns ett starkt behov
att reglera dessa frågor även då bebyggelsen
sker som "eget hem".

Utredningen har uppmärksammat dessa
frågor och anser att vissa av problemen kan
lösas, om man låter lagen om enskilda vägar
till-lämpas inom kvartersmark i stadsplan.
Härigenom kan man t.ex. vid en gruppbebyggelse
ge berörda fastigheter rätt att nyttja för
gemensamt ändamål avsedd mark t.ex. för parkering,
lekplats eller utfart och därjämte binda
fastigheterna för att iordningställa sådan mark samt
att för framtiden underhålla den. Däremot kan
man inte genom en sådan lagändring ordna
gemensamma byggnader t.ex. garage och
värmecentraler. För att fullständigt kunna reglera
sådana gemensamhetsförhållanden, som
förut-sättes i många stadsplaner, får man tydligen
ännu några år avvakta resultatet av
lagberedningens och fastighetsbildningskommitténs
arbete.

Effekten av förenklingarna

Förslaget att länsstyrelsen i stället för K.M:t
skall vara fastställelsemyndighet för stadsplan
i normalfallen samt att det ges vidgad
möjlighet att uppdra åt byggnadsnämnd att anta
planförslag kan väntas medföra en snabbare
handläggning av stadsplaneärendena. Däremot
är det inte lika klart att införandet av en
kommunal procedur för byggnadsplans antagande
i allmänhet kommer att medföra tidsvinst.
Nackdelen härmed har dock ansetts väga
mindre än fördelen av att byggnadsplanen får en
stark kommunal förankring.

Möjligheten att ersätta tomtindelning med
av-styckning kan väntas ge gott resultat i många
orter utan att rättssäkerheten och
stadsbyggnadssynpunkterna behöver lida.
Byggnadsnämndens utvidgade bemyndigande att
föranstalta om ändring i tomtindelning är
givetvis till fördel för saneringsverksamheten i
äldre bebyggelse. Men eftersom sådan sanering
har så många andra svårigheter att övervinna
är det inte givet att effekten av detta förslag
blir särskilt påtaglig.

Förslaget om tillämpning av enskilda
väglagen för att ordna upp gemensamhetsområde
vid gruppbebyggelse och gårdssanering borde
kunna ge stor effekt fastän flera olösta frågor
kvarstår innan planmetodik och
fastighetsbildningssystemet i dessa avseenden blir helt
sam-spelta.

Dagens formaldehydfabriker i USA. År 1957
sätter man i gång två amerikanska
formaldehydfabriker som är konstruerade på grundval av den tyska
Fischer-processen. Denna är inte i princip ny, men
den ger större utbyte än de tidigare använda
metoderna och dess driftkostnad är lägre. I stället är
emellertid anläggningskostnaden ca 10 °/o högre.

Metanol överförs till formaldehyd genom
oxida-tionsdehydrering vid en silverkatalysator. Genom att
omsättningen hålls relativt låg förloras litet metanol
som vatten och koldioxid varigenom utbytet blir
93 °/o mot 82—88 0/o vid de nuvarande processerna.
Icke reagerad metanol återvinns vid destillationen
av den råa formalinen (fig. 1).

Driftkostnaderna hålls nere genom ett effektivt
utnyttjande av reaktionsvärmet. Gaserna från
reaktorerna, som har 600°C temperatur, värmer först
en ångpanna och går sedan genom en värmeväxlare
där tillflödet av metanol förångas. Härigenom
sparas också kylvatten vid absorptionen av
formalde-hyden. Denna sker i två parallellkopplade torn
varigenom tryckfallet blir lågt och fläktarbete sparas.
Per kg 37 °/o formalin åtgår 0,5 kg ånga, 30 1 vatten
och 0,044 kWh elenergi mot 0,8 kg ånga, 55 1 vatten
och 0,17 kWh i en modern fabrik av hittills använd

typ.

Formalinen passerar slutligen genom en
jonbytar-kolonn i vilken dess halt av myrsyra nedbringas till
mindre än 0,01 °/o (Chemical Engineering juni 1957
s. 147). SHl

"Den modernaste flygplatsen i världen —
tillgänglig endast från luften." (Sagt om Chicagos nya
flygplats 0’Hare och åtminstone till senare delen
tillämpligt på Halmsjön.)

Trådtöjningsgivare är otillförlitliga i starka
magnetfält om de är gjorda av magnetostriktivt
material.

Ullkonsumtionen 1956 i världen utom östblocket

var 7,5 °/o större än 1955. Förbrukningen hade stigit
med 40 °/o i Japan; i Belgien, Frankrike och Italien
hade den vuxit avsevärt, i USA relativt litet och i
Storbritannien inte alls.

Natriumperteknat blir tillgängligt i USA under
1957. Vid Oak Bidge isolerar man nämligen
tekne-tium ur klyvningsprodukterna från atomreaktorer.
Perteknat är en effektivare korrosionsinhibitor än
kromat och nitrat i vatten av upp till 250°C.

Fig. 1.
Flyt-schemci för
framställning
av formaldehyd.

TEKNISK TIDSKRIFT 1957 #77

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:41:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1957/0916.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free