Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 39 - Klassificering av mjukstålsskrot, av Lennart Hedström - Industrins skrothantering, av Lennart Hedström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att varje vagn innehåller enbart skrot av en
och samma kvalitetsklass och av enhetligt
format, helst chargerbart. Anledningarna är:
Järnverken använder de skilda
kvalitetsklasserna av skrot för framställning av olika
stålkvaliteter eller för blandning i vissa
proportioner för ernående av bästa smältresultat. Skulle
skrotet levereras i blandade kvaliteter,
tvingades järnverken antingen att skilja dem åt för
hand eller också att använda skrotpartiet som
om detta helt tillhörde den sämsta ingående
kvalitetsklassen, det senare för att trygga sig
mot överraskningar i smältans
sammansättning. Om formatklasserna varierade i en vagn
bleve man tvungen att för hand sortera ut det
chargerbara skrotet och därefter lossa
klippskrotet vid skrotsaxen, skärskrotet på
gasskär-ningsplatsen osv. ,
Ett sådant förfaringssätt tillämpade
järnverken i äldre tider, då skrothandeln närmast var
en uppköpsorganisation för skilda
avfallsråvaror. Av den moderna skrothandeln begär man
emellertid att skrotet skall levereras som en
för insättning direkt användbar råvara och
järnverkens skrothantering är med hänsyn
härtill upplagd så, att i princip ingen
människohand skall behöva röra vid skrotet.
Skrotets lossning, dess uppläggning på
järnverkets skrotgård och dess lastning i
charge-ringsskoporna sker sålunda helt maskinellt
med magnet eller polypskopa och det sätts in
i ugnen med särskilda insättningsmaskiner.
Varken personaltillgång eller maskinella
resurser är sålunda dimensionerade för sortering
eller bearbetning av inkommande skrot i
större utsträckning.
Fortfarande levereras dock mindre
kvantiteter skrot till järnverken utan fackmässig
sortering och bearbetning; sådana partier stör
givetvis den normala rutinen på skrotgården.
Stundom kommer sådant skrot direkt från
skrotproducenter, som trott sig få bästa
betalning för sin vara genom att själva lasta ut den
till förbrukaren.
I realiteten kan emellertid skrothandlaren
oftast ge skrotproducenten det bästa priset
dels därför att skrotprissättningen genom vissa
premier belönar enhetliga leveranser, dels
därför att skrothandlaren med yrkesvan personal
har de lägsta omkostnaderna för bearbetning,
sortering och lastning,’ dels slutligen därför
att skrothandlaren ofta ur skrotet kan skilja ut
användbara föremål för sin egen
detaljförsäljning.
Industrins skrothantering
Kapten Lennart Hedström, Stockholm
658.28 : 669.002.68
Ur nationalekonomisk synpunkt spelar ett
effektivt utnyttjande av återgångsmaterial som
råvara en ingalunda föraktlig roll, något som
antydes av att avfallsråvarubranschens
omsättning förra året uppgick till omkring 200 Mkr.
med en sammanlagd vikt av ca 775 000 t.
Mjuk-stålsskrotet bidrog till dessa siffror med
omkring 60 Mkr. och 425 000 t.
Industrins avfallsråvaror utgör en väsentlig
del av den totala kvantiteten även om
skrotfallet varierar starkt både till art och
omfattning inom olika produktionsgrenar. För
sådana industrier, där skrot endast faller i
samband med utrangering av äldre maskiner eller
vid ombyggnader, kan ur intern synpunkt
tillvaratagandet av skrotet stundom spela en
baga-tellartad roll.
För landets hushållning är det emellertid av
betydelse att inga användbara avfallsråvaror
går förlorade. De många små skrotkällorna
ger nämligen sammanslagna avsevärda
kvantiteter varje år. Därför bör alla industrier, de
må ur skrotsynpunkt vara små eller stora,
ägna skrotfrågorna sådan uppmärksamhet, att
icke av okunnighet eller ovarsamhet en eljest
användbar avfallsråvara förstöres eller göres
mindervärdig genom felaktig behandling.
I det följande kommer några synpunkter på
industrins hantering av mjukstålsskrot att
framläggas, och de kan i tillämpliga delar även
vara användbara för andra typer av
avfallsråvaror. En allmängiltig schablon kan
emellertid svårligen uppställas, utan de framförda
synpunkterna får betraktas som en ledtråd vid
skapandet av ett företags skrotrutin, där varje
detaljs aktualitet individuellt prövas.
I sorteringsfrågor och "skrothygieniska"
frågor bör man dock göra klart för sig, att
kärnpunkten i dessa problem icke enbart är en
ekonomisk fråga utan snarare en kvalitetsfråga
avgörande för kvaliteten på det nya järn eller
stål som industrin senare skall erhålla av det
omsmälta skrotet.
Skrothanteringens ledning
När ett system för skrothanteringen skall
läggas upp vid ett industriföretag bör i första
hand en ansvarig chef för samtliga företagets
skrotfrågor utses. Skrotchefen bör i denna sin
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 #77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
