Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 8 - Kostnader för fabriksbyggnader, av Ole Gripenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bijqgnadsbredd
Fig. 2. Relativa kostnader för byggnadstyp A,
hallbyggnad med fribärande tak, som funktion av
spännvidden.
Alt. 4 är lika med alt. 3 med den skillnaden
att värmeledning dimensioneras för en
rumstemperatur av + 15° C.
Vidare utgår kalkylerna från att
byggnadsgrunden är grus, att bjälklagen beräknas för en
belastning på 500 kp/nr, att pelaravståndet i
typerna B och C är 6 m, att byggnadsytan är
ca 500 m2, att byggnaderna i mer än en våning
förses med ett trapphus och en varuhiss för
last på 1 000 kg och att kostnaderna anges
enligt prisnivån i Helsingfors i mars 1955.
I viss utsträckning behandlar undersökningen
även andra förutsättningar.
Att binda prisnivån till Helsingfors kan
måhända anses utgöra ett hinder för resultatens
bedömning i Sverige, Norge och Danmark. I
viss grad är detta även fallet. Emellertid
ligger huvudvikten ej på de absoluta kostnaderna
utan på kostnadsrelationerna. Därför har
betänkligheterna fog för sig endast i den mån
produktionsfaktorernas prisrelationer i andra
länder än Finland i avsevärd grad skulle variera.
En tidigare utförd undersökning av
kostnaderna för bostadshus i Norden (Tekn. T. 1955 s.
836) har emellertid givit vid handen att
olikheterna i dessa prisrelationer för de nordiska
länderna icke är av sådan storleksordning att
de i nämnvärd grad inverkar på
kostnadsvariationernas tendens.
Spännvidd
Fig. 3. Relativa kostnader per m* våningsyta för
byggnadstyp B och C, byggnader med stödpelare,
som funktion av spännvidden,–-konstant,–
varierande balkhöjd.
Kostnader för takkonstruktion
och bjälklag
HB-konstruktionernas kostnader som funktion
av spännvidden redovisas i diagram, fig. 2,
där kurvan KK anger den relativa
totalkostnaden för de färdigt uppsatta konstruktionerna.
Denna kostnad är sammansatt av två
huvudkomponenter, dels HB-konstruktionernas pris
på byggnadsplatsen, dels kostnaden för
uppsättning av konstruktionerna.
Av kurvan P framgår att
uppsättningskostnaden stiger kraftigt med spännvidden. Denna
kostnad torde sannolikt kunna reduceras vid
en förbättring av i Finland för närvarande
använda metoderna. En sådan utveckling skulle
följaktligen göra kurvan KK något flackare.
Betongbjälklagens kostnader vid typ B som
funktion av spännvidden, fig. 3, är i hög grad
beroende på om konstruktionshöjden är
variabel eller konstant. Är den variabel synes en
ökning av spännvidden från 6 m och ända till
9—12 m icke resultera i någon ökning av den
totala byggnadskostnaden av betydelse. Den
stegrade kostnaden torde nämligen i många fall
Tabell 1. Relationstal för byggnadskostnader
per m2 våningsyta (bruttoyta) vid olika
byggnadstyper av storleken 18 x 30 m2 och med
våningshöjden 3,5 m
Byggnadstyp
Alternativ
inre temperatur
Kallt
lager + 5°C + 15°C
A Hallbyggnad ............. 100 199 203
B Hallbyggnad med stödpelare 127 217 223
C Byggnad i 2 våningar ____ 140 196 199
Tabell 2. Procentuell förändring av byggnadskostnaderna per m’
våningsyta vid andra byggnadsstorlekar än IS X 30 m’ och
annan våningshöjd än 3,5 m
Byggnadstyp
Kallt lager
+ 5°C + 15°C
.4. Hallbyggnad
Per m ökning av våningshöjd ..............+ 3,55 + 4,47 + 4,62
av byggnadsbredd ________—0.63 —0,97 —0,92
av byggnadslängd ..........—0,22 —0.26 —0,29
B. Hallbyggnad med stödpelare
Per m ökning av våningshöjd ..............+ 4,40 + 4,76 + 4,91
av byggnadsbredd ________—0,77 —0.90 — 1,00
av byggnadslängd ..........—0,21 —0,25 —0,29
C. Byggnad i två våningar
Per m ökning av våningshöjd ..............+ 4,40 + 4,76 + 4,91
av byggnadsbredd ________—1,02 —1,01 —0,92
av byggnadslängd ..........—0,44 —0.46 —0,44
Relationstal för annat våningstal än 2
2 våningar ..................................................100 100 100
3 ..................................................86,2 86.4 86,5
4 ..................................................80,2 77,8 78,0
5 ..................................................77,6 74,1 74,3
6 ..................................................76,1 71.4 71,5
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 jf^l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
