- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 88. 1958 /
168

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 8 - Kostnader för fabriksbyggnader, av Ole Gripenberg - Nybyggen - Atomisbrytaren »Lenin» sjösatt, av N Lll - Norrtäljevägen, av G Lbg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Slutord

Resultaten tyder på att envåningsbyggnader
utförda såsom hallar med HB-kontruktioner
är ekonomiskt förmånliga. Detta gäller även
driftekonomin trots deras relativt dryga
bränslekostnader. Visserligen uppnås vid en
tvåvåningsbyggnad av typ C en något lägre
driftkostnad än vid envåningshallen, men man bör
observera det ökade bruksvärdet en sådan hall
utan pelare i många fall erbjuder.

Då resultaten blev förmånliga för
envåningsbyggnader undersöktes även var det var mest
ekonomiskt att placera lagerutrymmen i
källare eller ovan mark. Vid varma lager blir en
källarlösning ofta billigare än en lösning
ovan jorden om kostnaden anges per
bruttoyta. Om hänsyn tas till att bruttoytan i sin
helhet ej kan utnyttjas och att ett källarlager
har lägre bruksvärde än ett lager i markens
plan erhålles emellertid ett annat resultat.
Käl-larlösningen synes bli förmånlig först vid
högre tomtpriser än vad storindustrin i regel
behöver räkna med.

Litteratur

1. Gripenberg, Ole: Tehdasrakennusten hankirtta- ja
pito-kustannuksista muodon ja koon funktiona. Statens Tekniska
Forskningsanstalt, Serie III, Bygg 9. Helsingfors 1957.

nybyggen

i

Atomisbrytaren "Lenin" sjösatt

Världens största isbrytare och första atomdrivna
dylika löpte av stapeln i Leningrad den 5 december
1957, fig. 1. På grund av tungt reaktorskydd
midskepps och mycket tjock bordläggning anordnades
under för- och akterskeppen vid sjösättningen
spe-cialformade pontoner för att ge förmånligare
rörelse* och tryckförhållanden. ’ Lenin" har följande
huvuddata:

längd ............................................................134 m

största bredd ............................................27,6 m

djupgående ................................................9,2 m

motsvarande deplacement ................IG 000 m3

Atommaskineriet skall utveckla 44 000 hk och
beräknas ge "Lenin" en fart i fritt vatten av drygt
17 knop. Effekten skall ge fartyget möjlighet att
forcera 2 m tjock kärnis.

Högtrycksturbingeneratorer ger ström till tre
kraftiga elmotorer som driver propelleraxlarna.
Specialutbildade fysiker skall övervaka instrumenten och
reglera processerna i reaktorn. Mekanismerna blir
i stor utsträckning fjärrmanövrerade. Omfattande
åtgärder har vidtagits för att ge besättningen
betryggande skydd mot radioaktiv strålning.

Atomdriften innebär ett betydande framsteg för
isbrytartjänsten. En isbrytare av stort format,
såsom "Jermak", medför över 2 000 t kol på en resa,

Fig. 1. Atomisbrytaren "Lenin’ sjösätts i Leningrad.

och kan ändå inte vara borta från basen längre än
en månad. "Lenin" däremot väntas kunna vara ute
gott och väl ett år utan bränslepåfyllning
(Ship-building & Shipping Record 12 dec. 1957 s. 762,
2 jan. 1958 s. 25; Nyheter från Sovjetunionen 7 jan.
1958 s. o). N Lll

Norrtäijevägen

Den gamla krokiga delen av Norrtäljevägen mellan
Danderyds kyrka och Rosenkälla har ombyggts till
modern motorväg för en genomsnittskostnad av
2 500 kr/m. Sträckans längd är 15 000 m. Planen för
ombyggnaden har underkastats många
omarbetningar och moderniseringar, sedan den först
framlades av G Nordenadier 1938.
Delen Danderyds kyrka—Ullna, 10,6 km, har fått
två med 18 cm betong belagda, 7,0 m breda
körbanor med en 3—4 m bred mittremsa samt 2,5 m
breda vägrenar. Intill broar och där grunden är
svag har betongen utbytts mot 130 kg/m2 öppen
asfaltbetong.

Delen Ullna—Rosenkälla får tillsvidare en 7,0 m
körbana med 0,5 m breda kantremsor av ljus
asfaltbetong.

De tekniska bestämmelserna anger minsta
horisontalradie 500 m, minsta konvexa vertikalradie 6 000
m, minsta konkava vertikalradie 3 000 m och
maximala lutningen 46 °/00. Lokalvägar ansluter vid fem
trafikplatser. I huvudvägen finns 19 broar med
sammanlagt 300 m längd. Fem km vatten- eller
avloppsledningar har omlagts. Vägförvaltningen och
Geo-tekniska Institutet har utfört omfattande
grundundersökningar, där grunden är svag. De har
resulterat i förstärkningar genom sanddränering,
ur-grävning och återfyllning med friktionsmaterial
eller nedpressning av vägbanken till fast botten
genom överlast.

Samarbete har ägt rum med Samfundet för
Hembygdsvård för att få vägen väl inpassad i
landskapet. 40 fastigheter har inlösts, 30 villor har rivits.
En ny typ av vägmärken med vit ljusreflekterande

TEKNISK TIDSKRIFT 1958 jf^l

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:42:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1958/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free