Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 12 - Meteorologi och hydrologi inom kraftindustrin. Prognoser, av Alf Nyberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var hundrade meter längs linjen, liar
snötäckets vattenvärde beräknats och sambandet
mellan vårflöde och vattenvärde bestämts.
Avståndet mellan linjerna var ungefär 4,5 km.
Den nyttiga tillrinningen T till en sjö och
vattenföringen Q vid utloppet ur sjön kan
bestämmas dag för dag om man känner
vattenståndet i sjön. På grundval av ett antal
vatten-föringsmätningar vid utloppet och samtidiga
vattenståndsobservationer i sjön kan en
av-bördningskurva uppgöras för sjöutloppet,
vilken ger sambandet mellan vattenstånd och
vattenföring. Ur kurvan kan vattenföringen
vid andra tillfällen beräknas om endast
vattenståndsobservationer i sjön då föreligger.
Magasineringen i sjön under exempelvis ett dygn
beräknas som vattenståndets ändring under
samma tid gånger sjöarean. Vi får ekvationen:
Den nyttiga tillrinningen T = Q + S • A W där
A \V är skillnaden i vattenståndsavläsningen
vid dygnets slut och vid dess början, S är
sjöarean och Q är medelvattenföringen. Flödets
volym vid Malmagen har beräknats som
summan av de dagliga vattenföringarna under
tiden maj—juni ökat med magasineringen i
sjöarna.
Sambandet mellan snömagasinet den 1 maj
och vårflödet å ena sidan samt mellan
snömagasinet den 1 maj ökat med nederbörden
under maj och juni och vårflödet å andra
sidan har undersökts.
Korrelationskoefficienterna var 0,69 och 0,76. Sambandet är alltså här
väsentligt sämre än i de norrländska
skogsälvarna. Melin anger att anledningen måste
vara att andra faktorer än snömagasinet och
vårnederbörden, nämligen
grundvattenmagasinering och avdunstning, väsentligt påverkar
maj- och juniavrinningens storlek. Man kan
emellertid inte utesluta att den utförda
snötaxeringen icke är helt representativ för
området. I fjällområdet blir snöackumulationen
mycket beroende av lokala förhållanden.
Genom avsaknaden av skog blir fördelningen av
snö mycket ojämn och på grund av vindens
variation också varierande från år till år. En
snötaxering måste nog därför för att vara helt
tillförlitlig göras med väsentligt tätare nät. En
jämförelse mellan snötäckets vattenvärde
(medelvärdet inom området) och
medelnederbörden vid de två stationerna Fjällnäs ocli
Malmagen, som ligger inom skogsområdet, visar
också en betydande variation i förhållandet mellan
dessa storheter. I genomsnitt är för en
12-års-period nederbörden 72 % av snötäckets
vattenvärde. Maximalt uppgår det till 85 % och
minimalt till 64 %.
Melin kom också till resultatet att man
enbart på grund av nederbördsobservationer
under vintern erhåller en lika god prognos, som
om denna grundas på en uppmätning av
snötäckets totala vatteninnehåll vid vinterns slut.
Med hänsyn till att det är mycket omständigt
och dyrbart att göra fullständiga snötaxeringar
inom ett område, föreslog Melin att arbetet
borde inriktas på att göra en
sambandsberäkning mellan vårflödet och nederbördens stor-
lek vid nederbördsstationer i närheten av
området, och att man borde söka att anordna
nederbördsstationer i skyddade lägen på ur
nederbördssynpunkt karakteristiska platser
inom ett flodområde.
O Tryselius har fortsatt arbetena på
förutsägelser av vårflödet. Han liar funnit ett
empiriskt samband mellan den på en
nederbördsstation uppmätta nederbörden pius väntad
nederbörd och vårflödesvolymen pius
tillrinningen fram till den tid då prognosen göres.
Nederbörden i flodområdet kan antas vara
approximativt proportionell mot den
nederbörd som uppmätts i en nederbördsmätare
någonstans inom området eller i närheten av
detsamma. Genom att korrelera vårflödet med
flera nederbördsstationer har det varit möjligt
att i något fall få en
multipelkorrelationskoef-ficient om 0,97. En jämförelse mellan beräknad
och inträffad flödesvolym ger att
standardavvikelsen mellan beräknat flöde och verkligt
flöde uppgått till ca 50 mm och största
avvikelsen till över 100 mm, när hela
nederbörden varit omkring 800 mm. Genom
användande av den elektroniska räknemaskinen Besk
torde det bli möjligt att snabbt få fram de
nederbördsstationer eller kombinationer av
nederbördsstationer som ger bästa
prognosresultat. Under ledning av L Raab pågår nu
detta arbete. Vid tidpunkterna 1 april, 1 maj
och i ett enstaka fall för 1 juni gör Tryselius
prognoser över vårflödesvolymen och antar
därvid att nederbörden under april resp. maj
och juni skall sammanfalla med det statistiska
medianvärdet.
Medelavvikelsen mellan prognosvärdena ocli
de observerade flödena blir därvid givetvis
större än medelavvikelsen mellan de ur
regres-sionsekvationen beräknade värdena, när
nederbörden är känd. Prognoser utförda för
Fax-älven vid utloppet ur sjön Kvarnbergsvattnet
den 1 maj, 1 juni och 1 juli ger en
medelavvikelse på 46, 38 resp. 34 mm, medan
sambandet mellan den kända totala vinter- och
vårnederbörden och tillrinningen under samma
tid har en medelavvikelse på 32 mm. Exakta
nederbördsprognoser skulle sålunda ha
medfört en förbättring som inte är alltför stor.
Emellertid är det uppenbart, att denna
förbättring ökar ju tidigare prognoserna göres,
ocli då det ur driftssynpunkt för kraftbolagen
är viktigt att få uppgifter om den beräknade
tillrinningen redan den 1 februari, kan man
utgå ifrån att en god nederbördsprognos skulle
ha ett väsentligt inflytande på
flödesprognosens kvalitet. Man kan därför
sammanfattningsvis säga, att en väderleksprognos beträffande
nederbörden, omfattande en eller flera
månader, måste vara av betydande värde för
driftsledningen.
Även i de fall att korrelationen mellan
nederbörden på en plats och avrinningen är mycket
stor, kan det värde som beräknas ur
regres-sionsekvationen skilja sig ända till 150 mm
från verkliga flödet, en avvikelse som är
alltför stor för att den använda metodiken skall
218 TEKNISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
