Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 15 - Hålladdningar — verkningssätt och användning, av Rudi Schall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hålladdningar — verkningssätt
och användning
Dr Rudi Schall, Weil am Rhein
Laddningar med riktad sprängverkan (RSV)
eller hålladdningar kallar man i våra dagar
de märkliga, med en för det mesta konisk,
metallbeklädd urholkning försedda
sprängkrop-par (fig. 1) som, om de utlöses på ett visst
avstånd från målet, utvecklar en förvånansvärd
genomslagskraft.
Hålladdningar utan inlägg saknar numera
praktisk betydelse, och deras verkningssätt
har endast ofullständigt klarlagts. Detta
sammanhänger med inläggets syfte.
Genomträngandet av tjockt pansar tar jämförelsevis lång
tid. Om man låter sprängämnesgaserna verka
direkt mot målet, expanderar de alltför hastigt
till så liten täthet att de ej mäktar åstadkomma
märkbara tryckverkningar. Därför överför
man sprängämnesenergin på en bärare med
hög täthet, vilken bibehåller den så länge att
tiden för inträngningsproceduren blir
tillräcklig.
Mekanism
Man kan med god approximation beskriva
rörelsen hos inlägget, vars täthet endast föga
förändras, ty man kan då tillämpa
hydrodyna-mikens lagar; för beskrivning av den
obeklädda hålladdningen måste däremot
gasdynamikens betydligt besvärligare matematik
användas.
Inläggets acceleration
Första fasen i detonationsförloppet för en
hålladdning, överförandet av sprängämnesenergin
på inlägget, har tidigare undersökts med
rönt-genblixtupptagningar1. Därvid studerades
metallinläggets rörelseförlopp för prismaformade
sprängkroppar. Accelerationsprocessen är
mycket kortvarig, och inläggsplåtens front kröker
sig efter detonationsvågens passage en vinkel <p,
som beror av förhållandet mellan
metallinläggets och sprängämnets massor m/M enligt
formeln
tp = Vo/( 1 + C m/M)
623.454.372.2
I denna formel beror C av laddningens form.
Vinkeln <p0 är 40° (fig. 2), och avståndet
mellan märkena på metallbeläggningen förändras
icke efter accelerationen, om metall- och
sprängämnestjocklekarna förblir konstanta. I
detta stationära fall måste således partiklarnas
rörelseriktning avvika vinkeln 8 = (p/2 i
de-tonationsriktningen från inläggets
ursprungliga normal. Mellan inläggshastigheten V och
detonationshastigheten D erhålles relationen
V = 2 D sin tp/2
Man kan lätt räkna ut att energiöverföringens
verkningsgrad blir optimal, då massförhållandet
m/M väljes så att (p = tpj2 blir 20°. Man
erhåller då en inläggshastighet V av ca 2 500 m/s.
Om sprängämnestjockleken längs inlägget inte
är konstant (fig. 3), vilket i allmänhet är
fallet vid hålladdningar, är processen inte längre
stationär och förhållandet 8= <p/2 gäller inte
längre. Inlägget förlängs då under utkastning-
Fig. 1.
Hålladdning med inlägg.
Föredrag hållet på inbjudan av Svenska Nationalkommittén
för Mekanik i Stockholm den 21 maj 1956.
Fig. 2.
Röntgen-blixtfotografi av en
metallplåt med
avståndsmarkering
på en detonerande
sprängämnesplatta.
Fig. 3. En
metallplåts acceleration
vid avtagande
tjocklek på
sprängämnesväggen; icke
stationär process.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
