Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 17 - Husformen och ekonomin, av Nils Lindqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
medan motsvarande kostnad i ett enfamiljshus
är ca 71. Detta betyder inte nödvändigtvis att
kostnaden per kvadratmeter lägenhetsyta för
en femrumslägenhet är mindre i ett
enfamiljshus än i ett flerfamiljshus, även om det kan
vara fallet. Det betyder däremot, att man med
god säkerhet kan anta, att jämförelsen mellan
de båda bostadsformerna blir oförmånligare
för flerfamiljshuset, ju större lägenheter som
produktionen kommer att inriktas på.
Vid jämförelsen mellan olika typer av
flerfamiljshus var det möjligt att hänvisa till ett
statistiskt ekonomiskt material. Tyvärr är
något sådant material ej tillgängligt för
enfamiljshus. Det finns dock gott om exempel på att de
kan byggas till kostnader soin inte avsevärt
överstiger flerfamiljshusens. För detta fordras
emellertid rationella produktionsmetoder och
gynnsamma naturliga förutsättningar
beträffande exempelvis grundförhållandena.
Enfamiljshus
Den i det föregående redovisade jämförelsen
hänför sig huvudsakligen till traditionella
former av enfamiljshus. Man kan också förmoda,
att en stor del av produktionen under de
närmaste 10—20 åren kommer att utgöras av olika
varianter av det traditionella enfamiljshuset.
Det kan därför här vara av intresse att
studera vilka möjligheter som utredningsvägen
hittills framkommit för att sänka kostnaderna
för det enskilda huset, oavsett dess lämplighet
för nyare stadsplaneformer eller
produktionsmetoder. En i några avseenden utförligare
behandling av denna fråga finns i två nyligen
utförda utredningar från våra grannländer
Finland12 och Norge14.
I dessa har man studerat hustyper som skil-
jer sig från varandra beträffande bredd, antal
våningar, biutrymmesytor etc. Man har
undersökt kostnadsrelationerna för småhus med
olika utgrävningsgrader: hel källare, delvis
utgrävd källare och ingen källare. Man har alltså
tagit fasta på att biutrymmena i
enfamiljshusens källare ger en stor marginal för
effektive-ring och förbilligande av enfamiljshuset och
försökt anpassa deras ytor efter behovet,
tabell 1.
Undersökta plantyper ocli övriga
förutsättningar i de båda utredningarna är mycket olika.
Följande sammanfattande synpunkter torde
äga en viss grad av allmängiltighet även för
svenska förhållanden.
Byggnader i två våningar med små
biutrymmen ställer sig särskilt billiga medan
envåningsbyggnader med hel källare blir särskilt
dyra13. Byggnader i en ocli enhalvvåning är
inte så fördelaktiga som man vanligen
föreställer sig12’ Vid billigare grundläggningstyper
ställer de sig tvärtom dyrare än envåningshus
med delkällare. Denna sistnämnda typ synes
vara något fördelaktigare än källarlösa hus,
särskilt beträffande årskostnaden12 ". I
allmänhet skiljer sig årskostnaderna för olika
byggnadstyper mindre från varandra än
byggnadskostnaderna12.
Den finländska utredningen12 har även
försökt att ställa bostadens bruksvärde i relation
till dess ekonomi och säger: "En approximativ
analys av i vilken mån städnings- och
övervakningsarbete i hemmet påverkas av rummens
inbördes läge utvisar emellertid, att skillnaden
i detta avseende mellan olika typer av
enfamiljshus är stor till enplanshusens fördel. Om
även denna faktor beaktas som ett tillägg till
årskostnaderna för byggnaderna, visar det sig,
att enplanshuset med delkällare eller sidoställ-
Tabell 1. Relativ byggnads- och årskostnad för enfamiljshus med 70 och 100 ml lägenhetsyta,
olika våningsantal samt varierande disposition av biutrymmen enligt en finländsk utredningI
byggnadskostnaden inkluderas inte kostnaderna för utrustning såsom serviceledningar,
uppvärmningsanläggning, köks- och sanitetsutrustning. I årskostnaderna medtas däremot
kostnaderna för värme med hänsyn till att byggnadens form i väsentlig grad påverkar värmeförlusten
Antal
våningar
Biutrymmen
Relativ
byggnadskostnad exklusive
anskaffningskostnad för
utrustning
70 nr
100 nr
Relativ årskostnad
exklusive annan
årskostnad för
utrustningen än
värmekostnaden
70 m2 100 nr
Källare, hel 74 100 74 100
Källare, 60 nr — 92 — 95
1 Källare, 30 nr 66 86 69 91
Källare, 8 nr + 10 »/o av lägenlietsylan 63 83 67 90
Biutrymmesflygel, 8 m2 + 10 %> av lägenhetsytan 64 84 70 93
Källare, hel 66 87 69 91
1V2 Källare, 30 nr 65 82 68 88
Källare, 8 nr + 10 °/o av lägenlietsylan 62 79 66 86
Biutrymmesflygel, 8 nr + 10 °/o av lägenhetsytan 63 80 68 88
Källare, hel 62 80 67 87
2 Källare, 30 m2 — 77 — 85
Källare, 8 m2 + 10 0/0 av lägenhetsytan 59 75 65 84
Biutrymmesflygel, 8 m2 + 10 %> av lägenhetsytan 59 75 66 84
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
