Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 18 - Automatiskt 10 MW gasturbinkraftverk, av Jan R Schnittger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automatiskt lO MW
gasturbinkraftverk
Överingenjör Jan R Schnittger, Finspång
I Sverige, där de flesta år ea 95 % av
elenergibehovet täcks av vattenkraft, finns ett behov
av termisk kraft med låg anläggningskostnad
för att fylla funktionerna som toppkraftverk
vid effektbrist, boitenkraftverk vid energibrist
(20 % av totala energiproduktionen för
torrårssäkerhet), reservkraftverk vid oväntade
störningar, reserv för förseningar i
utbyggnadsprogrammet (kapitalbrist) samt slutligen
för spänningsreglering (ökning av
överföringsförmågan hos luftledningar i kraftnätens
ändpunkter, ersättning av extra luftlinje).
Ett 10 MW gasturbinkraftverk, vilket
motsvarar dessa uppgifter har av Stal levererats till
Yngeredsfors Kraft AB. Anläggningen har
uppförts i Varberg i en särskild gasturbinhall i
anslutning till ett befintligt ångkraftverk.
Val av maskinarrangemang och
arbetscykel
Uppgiften liar gällt att konstruera en
anläggning med låga anläggnings- och
underhållskostnader, utan att bränslekostnaden blir så
Fig. 1. Termisk verkningsgrad f]t och specifik effekt
Pl q vid olika tryckförhållanden; inloppstemperatur
5°C, turbintemperatur 700°C.
621.311.23
stor, att den pressar ekonomisk utnyttjningstid
väsentligt under 2 000 li/år. Med en utvecklad
teknik är det möjligt att uppnå detta mål med
en principiellt mycket enkel arbetscykel.
Eldning med oljor av återstodstyp är i vårt land
ett ekonomiskt imperativ. Härvid måste man
för närvarande begränsa yttemperaturen lios
skovlarna av hänsyn till riskerna för
vanadin-pentoxidkorrosion. Såväl kryphållfasthet som
korrosion påverkar således sambandet mellan
temperatur och livslängd för
högtemperatur-detaljerna. Med denna premiss har den enkla
cykeln kompression-förbränning-expansion
studerats vid aktuella verkningsgrader och
tryck-förluster, fig. 1.
Det visar sig, att optimal verkningsgrad och
optimal specifik effekt (minsta maskinstorlek)
inträffar vid skilda
kompressionstryckförhål-landen. Redan vid tryckförhållandet 7
kulminerar specifika effekten med 127 kW per kg/s,
medan verkningsgraden blir maximalt 26,7 %
vid tryckförhållandet 11,5, över vilket det vid
700°C brännkammartemperatur icke lönar sig
att driva den enkla cykelns kompression.
Effektkurvan är flack, och man får vid
tryck-förliållandet 11,5 fortfarande en specifik effekt
på 116 kW per kg/s.
En fråga av intresse i detta sammanhang är
den förlust man gör på att icke använda
värmeväxlare för att överföra processens avgasvärme
till luften mellan kompressor och
brännkam-mare.
Om man konstruerar en serie skilda
anläggningar med värmeväxlare med varierande
temperaturverkningsgrad och väljer det optimala
tryckförhållandet för varje anläggning med
hänsyn till termisk verkningsgrad, får man vid
700°C brännkammartemperatur och aktuella
verkningsgrader ocli tryckförluster följande:
Värmeväxlarens temperatur-
avverkningsgrad ........... »/o 0 40 80
Tryckförhållande .............. 11,5 8 4,5
Termisk verkningsgrad ..... %> 26,7 26,1 30,8
Det visar sig nu, att
temperaturverkningsgraden måste överskrida 55 innan den
reku-perativa cykeln blir bättre än den enkla cykeln
utan värmeväxlare. En höjning av verknings-
TEKN I SK TIDSKRIFT 1958 491
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
