Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 18 - Andras erfarenheter - Metalliska bad för värmebehandling, av J Murkes - Modern alkemi, av SHl - Elvärmd fluidiserad bädd, av SHl - Ytkristallisation i aluminiumprofiler, av SHl - Ljuddämpning vid gatuarbeten, av G Lbg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Garascenko, A P Guljaev & Z S Luneva i
Me-tallovedenie 1958 h. 1 s. 21—26). J Murkes
Modern alkemi
Under ett hundratal år försökte alkemisterna göra
guld på kemisk väg. Ett av de mest omtyckta
utgångsmaterialen var härvid kvicksilver. Nu utförs
den omvända reaktionen i en amerikansk reaktor
för framställning av rent kvicksilver 198 som
används för erhållande av ett mycket skarpt
linjespektrum i vissa specialinstrument.
Naturligt kvicksilver ger nämligen ganska oskarpa
spektrallinjer, därför att det består av sju isotoper
vilka ger linjer med från varandra något avvikande
våglängder. Vid Bureau of Standards isolerade man
för flera år sedan en mycket liten mängd
kvicksilver 198 och konstaterade att det gav synnerligen
skarpa spektrallinjer. För ett optiskt instrument
behövde man ca 1 g sådant kvicksilver och det har
nu framställts av guld som består av endast
isotopen 197Au.
Man bestrålade 600 g rent guldpulver tio månader
med ett neutronflöde av 1013 n/cnrs. Därefter fick
provet "svalna" i två månader för att bildade
radioisotoper skulle försvinna. Det erhållna kvicksilvret
drevs av genom vakuumdestillation och renades.
Man fick ut det gram som behövdes.
Det är emellertid högst osannolikt att
framställning av kvicksilver ur guld kommer att få
kommersiell betydelse. Det erhållna provet var nämligen
värt ca 3 000 medan det guld som förbrukats
kostat något över 1 I allmänhet torde inan kunna
isolera rena isotoper på enklare och billigare sätt
(Industrial & Engineering Chemistry nov. 1957
s. 28 A). SHl
Elvärmd fluidiserad bädd
Enligt uppgift kan man upphetta en fluidiserad bädd
bestående av ledande material genom att leda
elström genom den. Härvid kan kärlets botten vara
den ena elektroden, medan den andra förs in i
bädden uppifrån eller från sidan. Det påstås att en
synnerligen jämn värmefördelning uppstår genom att
de fasta partiklarna sätts i våldsam rörelse av
elströmmen, och den fluidiserande gasen ges en
mycket stark värmerörelse.
En typisk tillämpning sägs vara upphettning av
vätgas till 700°C varvid man använder en bädd av
järnpulver som fluidiseras i den underifrån
inkommande gasströmmen. En annan tillämpning är
reduktion av aluminiumoxid med kol varvid en bädd
av oxid fluidiseras genom insprutning av kolpulver
(Engineers’ Digest febr. 1958 s. 45). SHl
Ytkristallisation i aluminiumprofiler
Vid strängpressning av aluminiumlegeringar både
varm- och kallbearbetas materialet. Ibland kan
kallbearbetningen av metallens ytskikt medföra så stor
sänkning av omkristalliseringstemperaturen att den
understiger den temperatur som används vid
legeringens upplösningsbehandling. Vid metallens
värmebehandling uppstår då ett grovkristallint ytskikt
(fig. 1) som avsevärt kan minska dess hållfasthet.
Aluminiumlegeringarna 14S (4,4 °/o Cu, 0,8 °/o Si,
0,8 %> Mn, 0,4 %> Mg) och 24S (4,5 °/o Cu, 0,6 °/o Mn,
1,5 °/o Mg) är några av de material som är mest
benägna för omkristallisering. Man har undersökt en
strängpressad 63 mm fyrkantstång av 24S. Det
grovkristallina ytskiktet var minst 1,75 mm tjockt.
Genom provning av stycken tagna i ytskiktet och ca
16 mm innanför ytan fastställdes att ytskiktets
brottgräns och 0,2-gräns var ca 72 °/o lägre än
stångens inre. Vidare hade ytskiktet mindre
utmattningshållfasthet vid stor belastning än det inre
materialet.
Dessa resultat visar att det kan vara betydande
skillnad mellan en strängpressad aluminiumprofils
ytskikt och inre del. Då provstavar för bestämning
av materialets egenskaper nästan alltid tas så att
ytskiktet inte kommer med, kan kontrollproven ge
missvisande resultat. Uppkomsten av ett
grovkristallint ytskikt kan emellertid undvikas genom reglering
av kallbearbetningen vid strängpressningen. För
vissa dimensioner hos profilen kan det dock vara
omöjligt att undvika för stor kallbearbetning. Man
bör då ändra profilens dimensioner eller välja en
legering som är mindre benägen för
omkristallisering (G V Bennett i Metal Progress dec. 1957
s. 102—104). SHl
Ljuddämpning vid gatuarbeten
Vid uppbrytning av en 75 cm tjock beläggning av
betong på en gata med ömtålig omgivning i London
använde man mycket bullersamma, vanliga
tryck-luftdrivna spett. Genom användning av
ljuddämpande beklädnad, fig. 1, uppges bullret ha minskat med
60 »/o (World Construction jan. 1958 s. 33). G Lbg
Fig. 1. Etsade
ytor av prov
tagna ur en
strängpressad
fyrkantstång av
aluminium 24S;
t.v. stångens
inre, i mitten
ytskiktets inre
yta, t.h.
stångens yta.
Fig. 1.
Ljuddämpande beklädnad av
tryckluftsspett.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
