Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 27 - Skrov och utrustning för moderna krigsfartyg, av Gösta Liljekvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ten måste då göras fullständigt lufttät, ocli
dessutom måste eldrummet förses med ett
mindre skyddsrum, varifrån pannan och
eldrummets hjälpmaskiner kan dirigeras.
Ett ångturbinrum torde under några minuter
kunna avstängas från lufttillförsel. För att
personalen dock skall bättre kunna fylla sina
uppgifter, bör turbinrummet åtminstone under
begränsad tid kunna skötas från ett väl isolerat
manöverrum.
I centraler och stridsledningsrum kan det
vara ganska vanskligt att helt stänga av
lufttillförseln utifrån. Dessa rum är ofta små, men
där vistas många personer och för var och en
av dessa är den tillgängliga luftvolymen ganska
liten. Ett tillskott av syre från i rummet
befintliga behållare tycker man borde hjälpa upp
situationen men en undersökning av de
fysiologiska betingelserna visar, att det snarare är
överskottet på kolsyra än bristen på syre, som
är avgörande för hälsotillståndet. Det gäller
alltså att i första hand tillse, att kolsyran tas
bort. Man bör även ha fläktar för luftens inre
cirkulation och avfuktningsaggregat.
På ett örlogsfartyg som skall kunna operera
inom radioaktivt smittade eller gasade
områden, måste man ha gasslussar och
sanerings-stationer. Särskilt utrustade och klädda
patruller måste kunna gå ut på däck för eventuell
eftersanering ®ch för mätning av kvarvarande
radioaktivitet. För att ej sedan föra in
radioaktivt stoft i fartygets inre måste
medlemmarna i patrullen saneras i gasslussarna genom
effektiv duschning och klädbyte.
De flesta av de nämnda åtgärderna mot
atombomber är föreskrivna för jagaren "Lappland"
och ombord på ett sådant fartyg borde man
därför kunna vara bättre skyddad än på någon
annan plats i hela vårt land på 1 500 m
avstånd från en atombombkrevad, bl.a. därför att
fartyget omges av vatten och kan hastigt
avvika från nedsmittat område.
Brandskydd
En av krigsfartygens svåraste fiender under
senaste världskriget var brand ombord. I dagens
fartyg göres allt för att förhindra, att brand
sprider sig. Brandtjänsten organiseras
effektivt och man strävar att utbyta allt brännbart
ombord mot annan materiel, som ej så lätt
brinner. All invändig målning göres
brandhär-dig, möbler och inredning utföres i material,
som ej underhåller eld. Släckningsutrustningen
är ständigt föremål för utveckling för att
alltid vara möjligast effektiv. All isolering i fack,
så att kanaler och tomrum uppstår bakom t.ex.
lättmetallgarnering, undvikes helt och
övergång har skett till kompakta isoleringsmaterial
i direkt kontakt med fartygets plåtytor. Med
sådana isoleringsmetoder har dock en mängd
problem uppstått. Det har gällt att nedbringa
isoleringsvikten, och en svårighet har härvid
varit att med våra vinterförhållanden undvika
fuktslagning med åtföljande korrosion på
insidan av plåten och förstöring av
isoleringsmaterialet.
Bergrumsskydd ocli maskering
Ett krigsfartyg äger ett gott skydd i
möjligheten till snabb förflyttning och intagande
av en i förhållande till fienden fördelaktig
placering. Stillaliggande till sjöss är för ett
örlogsfartyg ytterligt farligt. Av det skälet delar
man upp framdrivningsmaskinerier i två av
varandra oberoende enheter och inför andra
nödvändiga dubbleringar. Men ett örlogsfartyg
kan ej alltid befinna sig i aktion. Det måste
vila ibland, förrådskomplettera m.m. och vid
sådana tillfällen måste fartyget döljas
effektivt. Sverige äger i sina skärgårdar naturliga
förutsättningar härför. Fartygen måste byggas
ocli utrustas så att de kan döljas i befintliga
bergrum eller utmed en lämplig strand genom
maskering. Genom att bergrum endast finns i
begränsad omfattning blir maskering den
vanligaste skyddsåtgärden vid basering.
Maskering skall kunna ske snabbt och det
skall finnas flera förtöjningsplatser att välja
på. Platserna är så valda att fartygen som
alltid under krig är maskeringsmålade väl
smälter samman med klippväggen, om man ser dem
från sidan. För fientlig spaning, som kan ske
på fotografisk väg från mycket stor höjd
(10 000 m), måste fartygen döljas genom att
överdras med maskeringsnät, så att det hela
framträder på samma sätt som omgivande
natur, fig. 3.
Till för kort tid sedan fanns ej andra nät
än textilnät med en mängd fundamentala
olägenheter. Efter ett intensivt forskningsarbete,
där Försvarets forskningsanstalt bidragit till
utvecklingen, har Marinförvaltningen i
samarbete med privat industri fått fram nät, som
ser ut att kunna fylla de förväntningar, som
uppställts på dem för maskering i svensk
skärgård. Näten är gjorda av nylon och plast och
marinen är på detta område föregångare i
Sverige och kanske hela världen. Nätstommen är
av nylon (5 X 10 m) med påklistrade
plastlappar i ett fåtal färger fördelade över nätytan
på ett genom försök och provmaskeringar
framtaget sätt.
En förutsättning för att näten skall kunna
dras upp över rigg och skorstenar och sträckas
över mot en brant bergvägg är att vikten är
möjligast låg. Ett vått plastnät väger bara
Fig. 5. Jagare
av framtida typ.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 5 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
