Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 30 - Nya material - Utskiljningshärdande rostfria stål till flygplan, av SHl - Ett olje- och värmeresistent gummi, av SHl - Arbetskraft — service — arbetsplatser, av Torsten Buregren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Av dessa stål framställs nu
sandwichkonstruktioner med cellkärnor genom hårdlödning av
täckplåtarna vid kärnan. Limning kan nämligen inte
användas då sådana fogar inte håller vid den
relativt höga temperaturen. Alla stålen är
utskiljnings-härdande (jfr Tekn. T. 1952 s. 858; 1954 s. 211;
1956 s. 577).
Stål 17—4 PH har en unik kombination av hög
hållfasthet (tabell 1) och korrosionsresistens.
Tillverkaren levererar det bara i form av smidesämnen,
stång och tråd, men i ett speciellt valsverk har man
framställt tillräckligt tunn plåt för
sandwichkonstruktioner med cellkärnor.
Man kan erhålla plåten i ett antal olika tillstånd.
Efter glödgning vid 1 025—1 050°C och kylning i
luft eller olja är den i tillstånd A; den är då mjuk.
Genom glödgning, härdning vid 580 eller 620°G
(1 075 eller 1 150°F) och luftkylning betecknas den
H 1 075 resp. H 1 150. Den har då god duktilitet.
Hårdast blir materialet vid upphettning 1—4 h till
470°C (870°F). Man kan också härda vid
mellanliggande temperaturer. Mest används stålet i
tillstånd TH 900 som uppnås genom härdning 1 h vid
480°C (900°F).
Vid värmebehandlingen får stålet bara ett mycket
tunt oxidskikt, som kan avlägsnas genom betning
i 45—60°G salpetersyra innehållande 2 vol-°/o HF,
eller genom elektropolering. Samtidigt ökas stålets
korrosionsresistens genom att järn avlägsnas från
ytan.
Stål 17—7 PH kan erhållas som tunnplåt,
grovplåt och stång. Tillstånd A, som uppnås genom
glödgning vid 1 065°C (± 15°C) och luftkylning, är
avsett för stark formning, t.ex. dragpressning. Vid
behandlingen uppstår något glödskal som dock
lätt kan avlägsnas genom behandling 1 h i en
70—80°C lösning, hållande 10 »/o NaOH och 3 °/o
KMn04, och 2—3 min doppning i ett 45—60°C bad,
innehållande 2 °/o HF och 10 °/o HNOs.
Stålets härdning sker i två steg. Det överförs först
till tillstånd T genom upphettning 1,5 h till 760°C
(± 15°C) och jämn kylning i luft till 15°C. Man
kan också använda vattenkylning, om den utförs
så att sluttemperaturen uppnås inom 1 h. Denna
tidsgräns är av största betydelse. Genom
behandlingen höjs stålets brottgräns till 102 kp/mm2. Den kan
ökas ytterligare genom en andra värmebehandling
vid 510—595°C (950—1 100°F), som är den
egentliga utskiljningshärdningen (tabell 1). Det erhållna
tillståndet betecknas TH med tillägg för
härdnings-temperaturen i °F.
Kallvalsat stål, betecknat C, kan härdas till CH 900
genom upphettning 1 h till 480°C (900 ± 10°F) i
luft eller i en reducerande atmosfär och kylning
under 1 h. Den nyaste härdningsmetoden (till RH 950,
tabell 1) består i upphettning från tillstånd A till
955°C under 10 min, luftkylning, kylning till — 75°C
(hålltid 8 h), upphettning 1 h till 510°C (950 ± 10°F)
och luftkylning. Om lödningen av en
sandwichkonstruktion sker i samband med upphettningen till
955°C, ökas dess hållfasthet.
Stål PH 15—7 Mo liknar 17—7 PH (tabell 1) men
uppges vara det mest lättbearbetade av de hittills
tillgängliga stålen för flygplan och missiler. Då
stålet lätt kan hårdlödas, kan det användas i
sandwichkonstruktioner med cellkärnor. Det lär vara
det enda amerikanska, höghållfasta
högtemperatur-stål som i dag är tillgängligt som stång, ämnen,
smiden, tråd, tunnplåt, band, grovplåt och folie.
Stålet är austenitiskt i mjukglödgat tillstånd och
härdas på praktiskt taget samma sätt som 17—7
PH. Det kan erhållas i bestämd tjocklek och
planhet inom snävare toleranser än normalt. I tillstånd
Tabell 1. Mekaniska egenskaper hos stål 17—4 PH. 17—7 PH och
PH 15—7 Mo
Brott- 0,2- Förläng- Kontrak- Hårdhet
gräns gräns ning* tion Rock-
kp/mm! kp/mm1 %> ’/« well C
Stål 17—i PH:
tillstånd A ............. 100 77 6—15 30—60 38
TH 900 ...... 140 125 12 48 44
Stål 17—7 PH:
tillstånd A ............. 91 28 35 — —
TH 1 050 ...... 140 130 9 — 43
RH 950 ...... 165 154 6 — 48
CH 900 ...... 186 182 2 — 47
Stål PH 15—7 Mo:
tillstånd A ............. 91 38,5 30 — —
TH 1 050 ...... 147 140 7 — —
RH 950 ...... 168 150 6 — —
CH 900 ...... 185 182 2 — —
* 50 mm provstav
CH 900 har det vid 260—550°C större
brottgräns-viktförhållande än den mest höghållfasta
titanlege-ringen Ti6Al-4V, och det kostar bara tiondelen så
mycket som de höghållfasta titanlegeringarna.
Stål AM 350 kan härdas genom en
värmebehandling i två steg eller genom djupkylning. Den senare
metoden föredras därför att den ger stålet större
hårdhet, hållfasthet, duktilitet, slagseghet och
korrosionsresistens. Härvid mjukglödgas materialet
först vid 925—955°C (1 700—1 750°F) och luftkyls
till rumstemperatur (tillstånd L 1 750). Vid kylning
under ca 20°C börjar härdningen som lämpligen
utförs genom att stålet hålls vid — 75°C i 2—3 h.
Därefter anlöps det 1—2 h antingen vid 345—400°C
(för största korrosionsresistens) eller vid 455—510°C
(för största duktilitet).
Vid djupkylningen ökas stålets 0,2-gräns med 21
kp/mm2, men dess brottgräns avtar med 10 kp/mm3
i jämförelse med motsvarande värden för tillstånd
L 1 750. Detsamma inträffar inte vid djupkylning
av 17—7 PH vars brottgräns härvid växer med 10
kp/mm2 (A C Gilbraith i Metal Treatment & Drop
Forging okt. 1957 s. 395—399; Materials in Design
Engineering nov. 1957 s. 174—175, 177). SHl
Ett olje- och värmeresistent gummi
En nv typ av elast, som uppges ha unik resistens
mot oljor, flytande bränslen och lösningsmedel vid
upp till 205°C, är ett linjärt sampolymerisat av
vi-nylidenfluorid och hexafluoropropylen. Polymeren,
som kallas Vitön, innehåller 65 vikt-°/o fluor. Den
har tillverkats i halvstor skala i USA sedan 1956.
och tillverkning i full skala har börjat i april 1958.
Fabrikens produktion har inte meddelats.
Det nya gummit väntas konkurrera med andra
gummisorter för speciella ändamål, t.ex. silikoner
och polytriklorofluoroeten. Man tror att marknaden
kan bli 1 300—2 300 t/år. Priset är nu 15 $/lb men
väntas falla när avsättningen växer. Gummits
viskositet och plasticitet är nära lika med dagens
kommersiella gummisorters, och den nya elasten kan därför
bearbetas i gummifabrikernas vanliga maskiner.
För närvarande är det största användningsområdet
för Vitön packningar i militära flygplan, men man
väntar att den civila användningen skall bli mycket
större än den militära. På grund av sina
egenskaper uppges gummit vara särskilt lämpligt till
O-ringar, packningar, slangar, skyddskläder,
ledningsisolering och lim (Chemical & Engineering News
24 mars 1958 s. 24—25; enl. E.I. du Pont de
Nemours & Co). SHl
752 TEKNIS K TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
