Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 45 - Värmeproblem vid cementtillverkning, av Erik Kåreby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. A. Tvärsnitt av ugn enligt fig. 3; A klinkerkylare, B sinterzon, C kryss, D kättingzon, E
slamförvär-mare.
na tar upp betydande mängder koldioxid och
vattenånga under sin passage genom ugnen.
I en ugn arbetande enligt den halvtorra
metoden, fig. 7, males och torkas råmaterialet i en
särskild avdelning, blandas sedan med så
mycket vatten (ca 15 %) som fordras för att små
noduler skall kunna framställas. Dessa noduler
införs därefter på en vid ugnens övre ända
anordnad vandrande rost, som tvenne gånger
genomströmmas av rökgaserna. Härigenom nås
en mycket god värmeöverföring vid mycket
obetydlig dämning. Själva roterugnen är här
kort. Klinkerkylaren är här visad som en
rost-kylare.
Då värmeekonomin i detta fall är god, blir
luftmängden liten, vilket emellertid medför
dålig klinkerkylning och dessutom så hög
sekundärlufttemperatur, att vissa skador kan uppstå
på murverk etc. Därför måste tyvärr ofta
anordningar vidtas, så att en viss mängd kylluft
utblåses genom en särskild skorsten, vilket
givetvis innebär värmeförluster. Det medför
vissa drifttekniska fördelar att på detta sätt dela
upp ugnen i tre enheter gentemot den tidigare
beskrivna ugnstypen, som består av en enda
enhet. Å andra sidan har man genom denna
uppdelning större svårigheter att undvika
in-läckning av luft. Man har också en mängd
rörliga maskinelement med vad detta innebär i
fråga om slitning och driftstörningar.
Utomordentligt god värmeövergång ernås då
råmjölet får virvla omkring i gasströmmen,
fig. 8. I denna anläggning har ugnens övre del
ersatts med cykloner, där värmet överföres
till det svävande materialet.
Damningsproble-men är stora men bemästras med elektrofilter.
I detta fall tillföres råmjölet torrt. Den på fig. 8
visade kylaren består av ett roterande rör med
inbyggnader, såsom kryss och skopor.
Nyttiggörande av värme
De möjligheter man har att nyttiggöra värme,
som i vanliga fall går förlorat vid
cementugnarna, baseras på tillvaratagande av värme
i klinker och rökgaser samt utnyttjande av
strålningsvärme. Vid en normal anläggning för
målning av kol samt inblåsning av kolpulvret
tar man för koltorkningen ut varmluft från
ugnen, fig. 9. Den avkylda och med vattenånga
uppblandade luften återföres sedan till ugnen
såsom primärluft och utgör ca 20 % av hela
luftmängden för förbränningen.
Slamförvärmaren E utgörs av fyra kammare
fyllda med rörbitar, vilka växelvis bestryks av
rökgaser och siam. Genom att rörbitarna
ideligen kastas omkring i slamförvärmaren sätter
de inte igen sig eller fastnar i torkande siam.
I en cementugn av denna typ nyttiggöres ca
38 % av den med bränslet tillförda
värme-mängden, fig. 5. Själva sintringsprocessen är
exotermisk. Den avgående mängden rökgaser,
fig. 6, är avsevärt större än mängderna bränsle
och luft som tillförs, beroende på att rökgaser-
Fig. 5. Värmediagram för cementugn enligt
våtmetoden; kol eller olja som bränsle.
Fig. 6. Materialdiagram för cementugn enligt fig. 5.
TEKN ISK TI DSKRI FT 1958 1203
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
