Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 47 - Bengt E G Forsling †, av Tom Nordensson - Nya metoder - Prestationsbedömning genom mätning av kaloriåtgången vid kroppsarbete, av Bertil von Alfthan - Svetsning med ultraljud, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konstruktions- och utvecklingsarbeten beträffande
såväl ång- som gasturbiner samt för de mekaniska
konstruktioner varmed firman deltar i det brittiska
atomkraftarbetet.
Han var författare till ett antal internationellt
uppmärksammade föredrag och skrifter om BTH:s
gasturbiner såsom "The marine gas turbine" inför
In-stitute of Marine Engineers i mars 1953, "Main
pro-pulsion gasturbine set for the oil tanker Auris",
inför Institution of Mechanical Engineers i november
1953, för vilket han tilldelades Thomas Löwe
Gray-priset 1954, samt "Fartygsmaskineri med gasturbin"
(Tekn. T. 1952 s. 1075) i oktober 1952 inför Svenska
Teknologföreningens avdelning för mekanik, i vilka
föreningar han var medlem.
Utöver för sina högt uppskattade insatser som
ingenjör var han även välkänd som en av
Storbritanniens ledande schackspelare och var under de
senaste fem åren vice ordförande i den ansedda
Rugby Chess Club.
För hans svenska ingenjörsvänner och forna
kamrater känns saknaden tung över att ej längre få i
hans sällskap glädjas över hans mycket snabbt
fungerande intelligens och stora ingenjörsbegåvning. Vi
erinrar oss med tacksamhet hans välvilliga,
kamratliga sätt att frikostigt dela med sig av kunskaper
och erfarenhet och minnes honom som den
föredömlige svenske ingenjör och den anspråkslösa,
goda kamrat och människa han var.
Tom Nordensson
nya metoder
Prestationsbedömning genom mätning
av kaloriåtgången vid kroppsarbete
Hittills har man i allmänhet uppfattat tiden som det
egentliga måttet på mängden av arbete i
produktionen. Kostnaden för ett givet arbete har då kunnat
uttryckas som den tid som åtgår för ett givet arbete
multiplicerad med den överenskomna ersättningen
per tidsenhet.
Ersättningen per tidsenhet fastställes genom val av
en "penningfaktor". Den tid som skäligen
("normalt") skall anses få åtgå för tillverkning av en
produktenhet, fastställes med stoppur och justeras
genom en "prestationsgradsbedömning". Den
sistnämnda skall ge relationen mellan den tid, som
faktiskt åtgått, och den tid, som uppskattningsvis bör
åtgå när arbetet i fråga utföres i "normal" takt.
Denna "prestationsgradsuppskattning" är
arbetsana-lytikerns svåraste uppgift, och den grad av
noggrannhet, med vilken han förmår klara den, är
avgörande för riktigheten och noggrannheten av en
arbetsanalys.
Sedan länge har man strävat efter att på olika
vägar öka tillförlitligheten i arbetsanalyserna. System
har utarbetats (MTM, Work Factor m.fl.), vilka
grundar sig på långa serier av statistiska
observationer. Nu har Refa i Tyskland gjort ett försök i
ny riktning: man förutsätter att tidsåtgången är
någorlunda proportionell mot "arbetsbelastningen",
och att denna i sin tur är proportionell mot
kalori-åtgången vid arbetets utförande. Refa har låtit
utarbeta på en omfattande statistik grundade stan-
darddata för kaloriförbrukningen vid olika
arbets-rörelser. Syftet är att man skall ersätta den svåra
och relativt osäkra prestationsgradsuppskattningen
med statistiskt fastställda koefficienter, som anger
"arbetsbelastningen" vid olika arter av arbeten eller
arbetsrörelser.
Det skall bli intressant att se om man kan komma
fram på den av Refa föreslagna vägen och få fram
en förändrad inställning till denna betydelsefulla
samhällsekonomiska angelägenhet. Det synes
osäkert huruvida kaloriförbrukningen under alla
förhållanden bör godkännas såsom ett fullt tillförlitligt
mått på "arbetsbelastningen" annat än vid rent
fysiskt arbete. Vissa mätningar i kolgruvor i Tyskland
efter andra världskriget synes bekräfta, att de
fysiska prestationerna varierar tämligen proportionellt
mot näringstillförseln. Det förefaller å andra sidan
sannolikt, att mentala påfrestningar — t.ex. krav på
ovanligt hög noggrannhet i arbetet -— kan medföra
osäkerhetsmoment av en grad, som icke får lämnas
utan avseende.
Tvivlen på prestationsgrads-uppskattningarnas
noggrannhetsgrad torde ha varit den främsta orsaken
till att man hittills icke hyst ett sådant förtroende
för arbetsstudiernas resultat, att man utan vidare
vågat ta dem till grund för bestämning av rättvisa
arbetslöner, vilket var Tavlors ursprungliga avsikt.
Man fastställer allt fortfarande stycktiderna
förhandlingsvägen.
Saken är tydligen värd att närmare utforskas och
kontrolleras också hos oss i Sverige. Skulle
arbetsmarknadens båda parter lyckas komma till ett så
stort förtroende för arbetsstudiernas pålitlighet, att
de kunde avstå från kravet att fastställa stycklöner
förhandlingsvägen, så skulle man få möjligheter
att eliminera alla maskningstendenser och alltså att
öka vår nationella produktionsförmåga med kanske
en tredjedel — dvs. flerfaldigt mera än vad som kan
åstadkommas genom den största
förhandlingsskicklighet ("Tafeln fiir den Kalorienumsatz bei
körper-licher Arbeit", 2:a uppl. Refa, Berlin 1958).
Bertil von Alfthan
Svetsning med ultraljud
Med hjälp av ultraljud lär man ofta kunna foga
ihop metaller som är svåra att svetsa på vanligt sätt,
t.ex. vissa typer av rostfritt stål, molybden,
zirkonium och dess legeringar, Inconel och tantal.
Ultraljudmetoden kan också användas för
hopfogning av olika metaller och tunna sektioner.
Fig. 1.
Utrustning för
svetsning med ultra
ljud.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 J ]fij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
