Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 1 - Naturskydd och kraftproduktion. De omistliga värdena, av Gösta Walin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
placera högaktivt avfall och vissa problem
med avledandet av lågaktivt avloppsvatten samt
riskerna om en allvarlig olycka händer med
reaktorn.
Jag antar att andra med sakkunskap kommer
att uttala sig härom men vågar ändå förmoda
att atomkraftproduktion i stor skala med
naturnödvändighet kommer även i Sverige när
vattenkraften är tagen i anspråk och att det
samtidiga forskningsarbetet världen runt
kommer att lösa problemen inom relativt kort tid.
Naturvårdsorganisationerna har trott att
atomkraften erbjuder ett alternativ som gör det
möjligt att i Sverige förena erforderlig
kraftproduktion och tillgodoseende av industrins behov
med bevarande i viss utsträckning av de
oskattbara värden som sjöar och vattendrag ger. Den
standard som kan byggas upp på bägge dessa
tillgångar är väsentligt mera värd än den som
förutsätter nästan totalförstörelse av vattnen
innan atomkraften skulle tillåtas spela sin roll.
Vi utgår från att kraftproduktionen skall ske
både med vattenkraft och med atomkraft —
eller eventuellt på ett ännu senare stadium
vätekraft, varom vi för dagen ej vet något. Det
har sagts att atomkraften i största möjliga
utsträckning borde ligga som bottenkraft i den
samlade produktionen och att vattenkraften
skulle ta toppbelastningen med de starkt ökade
anspråk på magasinkapacitet och
korttidsregleringar som därav följer. Emellertid råder
delade meningar bland teknikerna i denna
fråga. Några större tekniska svårigheter att reglera
kraftuttaget från ett atomkraftverk efter
växlande behov lär ej längre föreligga. I allt fall
måste det krävas en betydande marginal till
förmån för vattenkraften för att sjöarna skall
få utnyttjas ännu hårdare som magasin än nu.
Det är nödvändigt med en allsidig
bedömning på lång sikt. Måhända kan denna t.o.m.
få omfatta vilka behov som skall få tillgodoses
med elkraft. Att t.ex. låta vissa behov av värme
tillgodoses med avfallsved kan ju vara
rationellt. Att framtvinga en viss hushållning med
elkraft kan också vara ändamålsenligt ehuru
impopulärt. Att använda den för
bostadsuppvärmning som i Norge borde dock ej få komma
i fråga. Måhända kan skogsbolag, industrier
och kraftproducenter själva i landets intresse
finna det lämpligt att i viss utsträckning
använda obekvämare inhemska värmekällor.
Behovet av långtidsplanering
Vare sig man anser att alla behov som anmäler
sig bör tillgodoses eller att någon urskiljning
är tänkbar är det nödvändigt att pröva på vad
sätt aktuella och framtida krav på elkraft skall
tillgodoses. Tydligen kan en rationell
bedömning därvid icke ske enbart med den aktuella
situationen för ögonen. Inte heller får
tillåtligheten av en planerad exploatering bedömas
efter vad befolkningen på platsen kan finna
mest lockande med hänsyn till arbetstillgång
och skatter under ett antal år. Sjöar och
vattendrag med alla därtill hörande värden utgör
som naturskyddslagen säger en nationell
tillgång som skall rätt vårdas. Alla kortsiktiga
hänsyn bör försvinna ur bilden.
Av stor vikt är, att man beaktar den ökade
betydelse som turistlivet får med växande
befolkning och höjd standard i materiellt
hänseende. Fritiden ökar snabbt, inte bara
semestrarna. Allt större krav kommer att ställas på
tillfälle till rekreation.
Fiskets värde kommer också att snabbt ökas.
Dels tilltar intresset för sportfiske hastigt på
grund av väsentligt ökad fritid, genom bilismen
och av andra skäl. Över en halv miljon
sportfiskare torde finnas. Dels kommer fisken som
näringsmedel att tillta i värde — i synnerhet
den allt sällsyntare klarvattensfisken — dels
kommer betydelsen av kvarstående
produktionsområden att öka i hög grad, inte minst
för östersjöfisket. Det framtida ökade värdet
kommer ej in i bilden vid vattendomstolarna
och försummas nog också, när avgörandet
tillkommer regeringen. Denna ställs alltför ofta
inför fait accompli, alternativ finns då ej att
tillgå och situationen utmålas som kritisk.
Miljontals kronor har då redan nedlagts på
anläggningarna. Från naturvårdens sida har
sedan lång tid tillbaka gjorts framställningar om
ändring i våra efterblivna förhållanden.
Vattenkraftproduktionen har ej underkastats den
planering som man eljest allmänt eftersträvar.
Skall ej något räddas, frågar vi inom
naturskyddet. Som hjälpmedel för diskussionen har
uppgjorts en förteckning som — trots de
lovvärda, helt altruistiska motiven — utsatts för
förlöjligande omdömen.
Svenska Naturskyddsföreningen har också
utarbetat förslag till modernisering av
vattenlagen ur naturvårdssynpunkt, ett förslag som
mottagits mycket väl ehuru med självfallen
kritik från vattenkrafthåll. En
naturvårdsdelegation för diskussion av de värdefullaste
objekten har mött vattenkraftintressenterna i
åtskilliga år, hittills utan annat resultat än att
professor Beskow i år fått i uppdrag att med
en medhjälpare försöka att "poängsätta" det
Fig. 2. Stranden
au den hårt
reglerade sjön
Akkajaure i
Stora Lule älv,
juli 1951.
2 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
