Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 5 - Våtavskiljare, av Karl-Axel Gustavsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
effektiv och att avskiljaren verkligen har hög
avskiljningsgrad. Ett smutsvattenregn är ur
sanitär synpunkt ofta svårare att fördra än ett
stoftutsläpp, och stoftförluster från en
våtav-skiljare får ofta en mera koncentrerad
skadeverkan än torra finkorniga förluster.
Materialval
Våtavskiljare bör för flertalet driftfall
åtminstone i sina vitala delar vara utförda av
rostfritt material. För gasreningsanläggningar, där
det förekommer koncentrerade syror, kan
våt-avskiljaren utföras av bly eller syrafasta
stållegeringar. Vissa plastkvaliteter har även visat
sig utomordentliga för sådana driftfall.
Avskiljningsgrad och tryckfall
Våtavskiljare kan göras mycket effektiva, fig.
13. Denna höga avskiljningsgrad har erhållits
vid ett så måttligt tryckfall som 300 mm vp.
Provet är utfört med mikromalen dolomit helt
under o |a kornstorlek, och
kornstorleksanaly-serna är utförda genom sedimentation enligt
Andreasen. Avskiljningsgraden för partiklar
med 1 j.i kantlängd är ca 93 %. Genom att ta
större tryckfall i anspråk kan man komma
över 99 % vid 1 Med SF-Venturin har man
vid ett tryckfall på 1200 mm vp uppnått en
avskiljningsgrad på 99,93 % för föroreningar i
gasen från en elektrisk tackjärnsugn,
föroreningar som till stor del består av sublimerad
järnoxid.
Vid bedömning av avskiljningsgraden måste
alltid hänsyn tas till tryckfallet, tabell 1. Man
kan inom vida gränser välja det
avskiljnings-resultat man önskar, men eftersom den
erforderliga energin måste betalas, blir
dimensioneringen en avvägningsfråga.
Kostnader
När det gäller ekonomisk bedömning kommer
naturligtvis även anläggningskostnaden in i
bilden. Rent allmänt kan man konstatera att
Tabell 1. Avskiljningsgrad och tryckfall i
venturi-avskiljare för några olika stoft sort er
Stoft Tryckfall mm vp [-Avskiljningsgrad-] {+Avskilj- ningsgrad+} %
Malmdamm från krossverk 196 98,2
Kalkstoft i avgaser från
mesa-ombränning 100 98,1
Hårdmetallstoft från formgivning 270 98,9
Blyoxider från skärstenstappning 450 91,2
Tvättmedelstoft i torkluft från spraytorn 200 99,8
Skifferdamm i utsugningsluft
från stångkvarn 250 99,8
Järnoxid i kaldougnsgaser 310 91,9
Mikromalen dolomit < 5 [i 250 95,5
Sågdamm från träfiberplattor 200 99,9
Stoft i gas från elektrisk
tackjärnsugn 1200 99,93
Syntetiskt tvättmedel 350 99,7
Fig. 10. Blandningskammare i SF-Venturi.
Fig. 9. Venturiavskiljare SF-Venturi GTS, Svenska
Fläktfabriken.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 <51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
