- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
755

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 30 - Motortekniska synpunkter på smörjoljor, av Åke Larborn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 7.
Lågtem-peraturslam på
ventilmekanism;
dieselmotor i [-distributionstrafik,-]
{+distributionstra-
fik,+} Service
DG-olja.

ciellt utsatta är motorer som i långa perioder
får gå i tomgång eller lätt belastning för att
sedan under kort tid belastas relativt hårt,
t. ex. distributionskörning, stadsbussar,
anlägg-ningskörning och skogskörning.

Tidigare ansåg man vanligen, att slammet
bildades av sotpartiklar och vatten, som trängt
ner i vevhuset. Senare undersökningar visar,
att ursprunget snarare är gasformiga
förbränningsprodukter, som löses i oljan. Genom
inverkan av metaller, metallsalter och andra
katalysatorer samt syror, svavel- och kväveoxider
förvandlas de oljelösliga
förbränningsprodukterna till oljeolösliga partiklar av mycket
komplicerad sammansättning.

Först genom reaktioner i vevhusoljan
uppstår således de fasta slampartiklarna. Om
mineraloljan är av rimlig kvalitet, bidrar den
själv inte nämnvärt till slambildandet. Däremot
kan vissa tillsatser, avsedda för andra
ändamål, rent av befrämja slambildningen.

En mycket väsentlig faktor vid
lågtempera-turslam är bränslets sammansättning, bl. a.
destillationskurvan i sin tyngre del. En annan
viktig faktor är som nämnts gasläckningen från
förbränningsrummet till vevhuset, och
härigenom blir slambildningstendensen för en sliten
motor väsentligt ökad.

Lågtemperatur slitning

Ett numera välkänt fenomen i samband med
körning vid låg cylindertemperatur är
korrosionsslitningen. Genom att vissa
förbränningsrester förenar sig med kondenserande
vattenånga bildas t. ex. kolsyra och svavelsyra, som
angriper kolvringar och cylinderväggar. På

Fig. 8.
Cylinderslitning efter
500 kallstarter.

moderna motorer sörjer effektiva termostater
för att cylindertemperaturen under normal
körning hålls på en lämplig nivå, så att
korrosionen elimineras. Under startperioden är det
däremot praktiskt taget oundvikligt att en viss
korrosionsslitning äger rum.

Det är inte meningen att här gå närmare in
på dessa komplicerade och delvis outforskade
problem. På senare år har medelst radioaktiv
spårteknik utförts ett stort antal försök som
har gett många nya intressanta synpunkter på
detta fenomen, överförandet av dessa
mätresultat till praktiska förhållanden tycks
emellertid ibland bereda vissa svårigheter, och i
mera kommersiella sammanhang får man
ibland se slutsatser och påståenden, som man
nog kan anse avsevärt överaccentuerar detta
problem. Det kan exempelvis nämnas, att
slitningsmätningarna med radioaktiva metoder
hittills vanligen utförts med kolvringar med
glidyta av gjutjärn.

Eftersom i moderna kvalitetsmotorer den
översta kolvringen numera alltid är förkromad,
vilket naturligtvis kraftigt motverkar
korrosionsslitning, förstår man att de nämnda
mätningarna knappast kan anses representativa för
detta slag av motorer.

Ett mer praktiskt betonat experiment har
gjorts vid Volvos motorlaboratorium. Under ett
års tid gjordes i stort sett två kallstarter per
dag med 1,4 1 personvagnsmotorer placerade
utomhus och försedda med kylare utan jalusi.
Under 12 månader gjordes 500 starter per
motor, och efter varje start kördes motorn varm
under 14 min vid 1500 r/m. Fyra motorer
provades med olika smörjoljor och en motor med
elektrisk motorvärmare, som förhindrade
kylvattentemperaturen att sjunka under 50°C.

Inte i någon av kombinationerna uppgick
slitningen till 10 u, fig. 8. Eftersom
mätmetoden tillrättalagts för väsentligt större
slitningsvärden är mätnoggrannheten i förhållande till
den redovisade slitningen inte särskilt stor,
uppskattningsvis ± 2

Den minsta slitningen erhölls i motorn med
inultigradolja och i den motor som konstant
hölls vid vattentemperatur över 50°C.
Multi-gradoljans slitningsminskande verkan beror
tydligen på lämpliga neutraliserande tillsatser
samt möjligen dess lättflutenhet vid låga
temperaturer. Metoden att genom något slag av
motorvärmare förhindra den skadliga
kondensationen är tydligen också verksam, men
ekonomiskt sett torde den inte vara så fördelaktig.

Det är angeläget att alltför vittgående
slutsatser inte dras av detta relativt enkla
experiment, som egentligen var avsett som ett
förförsök till mer ingående undersökningar.
Följande allmänna slutsatser torde dock vara
motiverade.

Slitningen under uppvärmningsperioden är
vid moderna motorer bl. a. med förkromade
kolvringar och lämpligt cylindermaterial inte
av särskilt avskräckande storlek. Om man
utgår från att motorns livslängd, även av andra
skäl än cylinderslitningen, sättes till ca 10 år,

TEKNISK TIDSKRIFT 755 7 29

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/0779.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free