Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 32 - Nya metoder - Föda för rymdresenärer, av GAH - Magnetitgivande rostning av svavelkis, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tände mat i rör innehåller frukt, kött och grönsaker,
liknande babvmat men något mer kryddad.
Mattabletter iir gjorda av skinka, ost och olika
smaksatta mjölkblandningar. Smörgåsarna görs i
läppstiftform med t.ex. ost på rågbröd, liksom även
efterrätterna på chokladbas. Slutligen försöker man
även med dehvdrerade födoämnen, där dock
vattentillsättningen erbjuder ett problem.
För att spara vikt gör man även omslag och
behållare ätbara och ibland även närande. På kortare
färder kan vatten medföras, för längre däremot blir
ett vattenåtervinnings- och reningssysteni
nödvändigt. Under mycket långa färder blir ett
återcyk-lingssystem för allt avfall nödvändigt, man kan här
arbeta med t.ex. algkulturer.
I arbetet på utveckling av denna rvmdföda deltar
ett flertal stora livsmedelsindustrier, som väntar att
en stor del av de nya produkterna också skall få
god avsättning på den allmänna marknaden
(Missi-les and Rockets 15 juni 1959 s. 28). G AH
Magnetitgivande röstning av svavelkis
Svavelkis innehåller ofta så hög halt av arsenik, att
den under vissa omständigheter vid röstning ger
kisbränder, som på grund av sin arsenikhalt inte kan
godtas som järnråvara. Detta gäller en stor del av
världsmarknadens svavelkisproduktion och även en
del av Bolidens svavelkissligproduktion. Vid
användning av etageugn för rostningen kan arseniken
avskiljas utan att speciella åtgärder behöver vidtas.
Av ekonomiska skäl används emellertid alltmer
vir-velskiktsugnar enligt BASF eller Dorr och i dessa
binds en stor del av kisens arsenik som järnarsenat,
varigenom bränderna får för hög arsenikhalt.
På grund av problemets stora ekonomiska
betydelse har man bl.a. i Västtyskland och USA sedan
några år bedrivit omfattande undersökningar i syfte
att modifiera virvelskiktsrostningsmetoden. Sådana
undersökningar har utförts även av Bolidens
Gruvaktiebolag.
Bland annat har detta företag i samarbete med
Ströms Bruks AB utfört undersökningar i en
Dorr-ugn som visar att arsenikbildning enligt
Fe,03 t ASjjOg + O. —> 2 FeAsO^ kan undvikas, om
lufttillförseln vid rostningen begränsas så att järnet
inte oxideras längre än till magnetit Fe3ü4.
Förfarandet, som nu tillämpas i driftskala, kan kallas
magnetitgivande röstning.
Ar syrets partialtryck större än ett övre
gränsvärde, oxideras järnet delvis till Fe203 och
järnarsenat kan bildas. Understiger syrets partialtryck ett
undre gränsvärde, förblir en del av järnsulfiden
oförändrad, varigenom bränderna får för hög
svavelhalt. När syrets partialtryck ligger mellan de båda
gränsvärdena får rostgaserna en viss halt av
elementärt svavel, som är nästan noll vid det undre
gränsvärdet och stiger med fallande syretryck.
På grundval av en undersökning av Schmahl
(Ar-chiv Eisenhüttenwesen 1954 s. 315) kan man
beräkna rostgasernas sammansättning vid 900°C och
olika syrepartialtryck (tabell 1). Härav framgår att
det teoretiskt är möjligt att rosta svavelkis till
magnetit med mycket liten sublimation av svavel.
I praktiken torde det dock vara omöjligt att reglera
luft-kisförhållandet tillräckligt exakt, varför man
måste räkna med en avsevärd sublimation av svavel.
Det elementära svavlet utgör emellertid inte bara
en förlust utan vållar också besvär, t.ex. vid
framställning av koksyra för sulfitmassetillverkning. Man
har därför utarbetat en metod, enligt vilken svavlet
förbränns med sekundärluft sedan de heta
kisbränderna skilts från gasen i cyklonerna.
Fig. 1. Flgtschema för kisrostningsanläggningen vid Ströms Bruk; 1
upplösningskar, 2 centrifugalpump, 3 förrådskar, A membranpump, 5
Dorr-ugn, 6 luftkompressor, 7 och 8 cykloner, 9 tvättorn, 10 avloppsbrunn,
11 ledningar för kisbränder, 12 och 13 behållare för kylvatten och
gaslås, 14 centrifugalpump för kisbränder siam.
I Ströms Bruks Dorr-anläggning (fig. 1) tippas sligen
i ett upplösningskar 1 med omrörare. Från det
pumpas det erhållna slammet över två förrådskar 3 med
omrörare till ugnen 5. Vid intaget tillsätts vatten
automatiskt för reglering av temperaturen. Luft
blåses in underifrån med en kompressor 6. De i ugnen
erhållna roslgaserna passerar genom två cykloner
7 och 8, i vilka bränderna avskils, till tvättornet 9,
där de besprutas med vatten för avlägsnande av det
sista bränderdammet. Det siam som härvid erhålls
går i avloppet.
Då endast ca 2 °/o av kisbränderna avskils i den
andra cyklonen 8, kunde man i den införa
sekundärluften trots risken att kisbränderna i den skulle
få för hög arsenikhalt. Luften leds in i cyklonens
rostgasinlopp genom ett 75 mm rör från
huvudledningen. Denna anordning har varit i kontinuerlig
drift sedan oktober 1958.
Systemet med efterförbränning har visat sig
fungera tillfredsställande vid röstning av svavelkissliger
hållande 0,12—0,39 % As. Temperaturen i ugnen var
ca 900°C. Rostgasens svaveldioxidhalt efter
sekun-därlufttillsatsen var ca 15 °/o och sekundärluften
utgjorde ca 8 °/o av total luftmängd. Följande resultat
erhölls;
Svavelkissligens Brändernas halt av
arsenikhalt arsenik svavel
»/• °/o •/.
0,12—0,16 0,01—0,03 0,14
0,24 0,05a ca 0,5
0,39 0,07 * ca 0,5
ab 0,04 resp. 0,06 °/o As i bränderna från första cyklonen 7
(fig. 1).
Den av tyska köpare uppställda fordran, att
bränderna får innehålla högst 0.068 °/o As kan alltså
innehållas, när kisen håller upp till 0,4 %> As. Man
kan vidare rosta i Dorr-ugn så att kisbränderna
kommer att till största delen bestå av magnetit med
ca 0,5 Vo S utan att besvär med sublimerande svavel
uppstår (enl. K G Görling, Boliden). SHl
Tabell 1. Rostgasens beräknade gräns sammansättningar vid
magnetitgivande röstning
övre g [ r ä n s U i ndre gräns
[-Vattenånga-]
{+Vatten- ånga+} vol.-Vt [-Svaveldioxid-] {+Svavel- dioxid+} vol.-0/» [-Svavelångtryck-] {+Svavel- ångtryck+} at [-Syretryck-] {+Syre- tryck+} at [-Svavelångtryck-] {+Svavel- ångtryck+} at [-Syretryck-] {+Syre- tryck+} at Fritt S av totalt S •/o Ändring av rostluftmängd mellan övre och undre gräns «/o
0 16,7 1,0 • 10"11 2,9 • lo"8 6,5 • 10-3 1,0 • 10-12 7,4 5,6
30 11,5 4,0 • 10"12 2,9 • 10"s 4,8 • 10~3 7,9 • 10"13 7,9 5,9
812 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
