Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 34 - Radioaktiva spårämnen i cellulosa- och pappersindustrin, av Lars-G Erwall och Knut Ljunggren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fibern övergår härvid till AgmI. Slutligen
avlägsnas överskott på spårämneslösning genom
tvättning.
Denna metod har använts vid flera
undersökningar i stor skala, och de härvid erhållna
resultaten tycks visa, att märkningstekniken
medger korrekt fiberföljning. Man har funnit
att spårämnet är fast bundet inuti fibrerna
och att därför risken för förorening av
material och personal är mycket liten under
provens beredning för aktivitetsmätning.
Fiber strömning i pappersmaskiner
En undersökning av cellulosafibrers transport
var den första i stor skala som gjordes inom
cellulosa- och pappersindustrin och en av de
första över huvud taget". Fibrer, märkta med
jod 131 enligt den angivna metoden sattes till
massan i en av maskinens sex Bird-silar. Den
märkta fibersuspensionen infördes under 12
min 15 s. Pappersrullen var full efter 18 min
45 s, varefter prov togs tvärs över
pappersbanan på olika djup i rullen.
Totalt togs 1 000 prov, vilkas aktivitet mättes
med en GM-räknare. Man fann att aktiviteten
på banan nådde ett jämviktsvärde, som med
stora variationer från medelvärdet varade ca
10 min. En jämförelse av de resultat, som
erhölls i olika punkter tvärs över pappersbanan,
visade en betydande utblandning i
strömningsriktningen i inloppslådan innan massan
kom på viran.
Vidare fann man den största aktiviteten på
den sida av banan som var närmast den sil,
i vilken de märkta fibrerna införts. Dock
iakttogs en betydande spridning tvärs över
pappersbanan, vilket visar att fibern i viss mån
flyter i sidled i inloppslådan. Trots att antalet
märkta fibrer var relativt litet fördelades
aktiviteten ganska jämnt över relativt stora ytor.
Det uppges att den beskrivna tekniken kan
tillämpas vid flera olika undersökningar inom
massa- och pappersindustrin. De kan utföras
utan störning av tillverkningen och kan ge
kvantitativa data av stort intresse.
Märkningstekniken kan tillämpas utan tillgång till ett
laboratorium för högaktivt material, och
personalskyddet är enkelt.
Fördelningen av fibrer över pappersbanan i
två olika pappersmaskiner har studerats med
jod 131-märkta fibrer10. Avsikten var att
jämföra två maskiner av olika konstruktion, den ena
med en trycklåda (fig. 9), den andra med en
låda av konventionell konstruktion. En liten
mängd märkta fibrer tillsattes momentant i
en punkt i lådan och aktiviteten uppmättes
längs remsor utskurna i olika lägen tvärs över
pappersbanan. Aktivitetsvärdena avsattes i ett
diagram som funktion av läget i banans
tvärsektion (fig. 10) och de erhållna kurvorna
integrerades. De erhållna värdena avsattes i
sin tur på "sannolikhetspapper" mot
avståndet från den punkt som motsvarade 50 °fc av
aktiviteten (fig. 11).
Om fördelningen är gaussisk blir avståndet
mellan lägena för 2 % och 98 % 4,11 a. För
882 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
de olika fallen erhålles alltså ett värde på
spridningen o genom att dividera avståndet
mellan 2- och 98-procentlägena med 4,11. De
så erhållna o-värdena jämfördes med värden
beräknade ur de uppmätta aktivitetsvärdenas
avvikelser från medelvärdet. Vid en
Gauss-fördelning överensstämmer de på de två
sätten beräknade o-värdena exakt, medan en
avvikelse från Gauss-fördelningen återspeglas i
skillnader mellan de två o-värdena.
Det visade sig att avvikelserna mellan
o-värdena var små för alla fall utom ett, nämligen
när tillsatsen av märkta fibrer gjordes i
punkten 6, fig. 9. De märkta fibrernas fördelning
har sammanställts i detta fall (fig. 12). Ur
erhållna aktivitetsvärden kunde också de
la-terala diffusionskoefficienterna beräknas till
2,8 cm2/s för passagen mellan punkterna 6
och 1 (fig. 9) och till 1,0 cnr/s från punkt 1
till torrt papper.
Genom tillsats av spårämnet i punkter nära
virapartiets början erhålles o-värden som är
mått på turbulensen i sektionen. I detta
avseende visade sig maskinerna avvika endast
obetydligt från varandra och alla de erhållna
Fig. 9.
Trycklåda för
pappersmaskin sedd
från sidan; 1—S
tillsatspunkter
för märkta
fibrer.
Fig. 10. Vid en
undersökning
(fig. 9) funna
aktiviteter i
olika punkter tvärs
över
pappersbanan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
