Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 40 - Tekniska saneringsproblem. Bebyggelsesaneringen och bilen, av Sven Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 2. I ett
nybyggt kvarter
har man samlat
den relativt
stora enhetens
trafikfunktioner
till en
gemensam trafikdel
av gården skild
från dennas
sol-och lekytor.
såväl för distributör som mottagare bl.a. på
grund av att transporterna kanske måste ske
på obekväm arbetstid.
Senare då trafikrestriktionerna för gatan
ytterligare ökar blir det emellertid kanske
nästan helt omöjligt att på ett rimligt sätt ordna
fastighetens varuförsörjning. Fastighetsägaren
blir då kanske nödgad att söka samarbete med
en grannfastighet, vilken gränsar till en gata
för vilken motsvarande restriktioner inte
gäller, så att det blir möjligt att över den
sistnämnda fastigheten bygga erforderliga
tillfartsvägar. Samtidigt som detta naturligtvis minskar
den första fastighetens värde tillkommer
sannolikt direkta utgifter för de tillfartsvägar som
behövs. Man liar här ett första exempel på
behovet av samarbete mellan fastighetsägare
inom ett kvarter. Den nuvarande lagstiftningen
kan inte framtvinga ett sådant samgående utan
detta måste ske genom frivilligt slutna avtal.
Det är dock inte enbart den ökande trafiken
som kräver en inflyttning av fastighetens
varuförsörjning i kvarteret. Transport av varor
mellan en bil vid gångbanekanten och
fastigheten stör och kan även vara riskabel för
gångtrafiken. Gäller det försörjningen till en
butik kan det även vara obekvämt för
kunderna, om godset skall forslas genom butikens
kundutrymme på vägen till lagret. För tungt
gods eller stora kvantiteter önskar man även
ofta att ha tillgång till lastbrygga och olika
mekaniska anordningar för godshanteringen.
De krav som det stora antalet bilar och den
av dessa alstrade trafiken ställer på ett
bebyggelsekvarter kan, som visats i det föregående,
med lite omtanke vid planeringen någorlunda
väl tillgodoses vid nybebyggelse på råmark.
Härvid är det inte bara det förhållandet att det
är fråga om nya byggnader som är gynnsamt
utan nästan viktigast är den tilltagande
tendensen att bygga i stora enheter i en byggherres
hand samt att byggandet sker inom en
begränsad tidsrymd.
Punkt sanering ens begränsning
I allt fler svenska städer pågår en sannolikt
accelererande övergång från nybebyggelse på
råmark till sanering av den bebyggelse som
härstammar från 1800-talet och tidigt 1900-tal.
Problemet att härvid klara trafikfrågorna blir
då verkligt svårt. Kvarteren består i de äldre
stadsdelarna vanligen av fastigheter med en
högst varierande ålder och byggnadsteknisk
kvalitet och på grund härav mycket varierande
grad av saneringsmognad. De många
fastigheterna är dessutom fördelade på nästan lika
många olika ägare med ett växlande allmänt
och ekonomiskt intresse att vid en given tid-
1086 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
