Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 41 - Radiostörningar från starkströmsapparater, av Ove Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till mottagarens antenn eller antennledning.
Störning av en mottagare via direkt strålning
från en störande apparat är ovanlig på dessa
frekvenser. Störningar från kraftledningar,
järnväg och spårväg överförs dock som direkt
strålning, eventuellt via luftledningar mellan
störningskällan och mottagarantennen.
I princip är det den asymmetriska störningen
som orsakar störningar i en radiomottagare.
De av en apparat alstrade symmetriska
störningarna kan dock inte försummas, enär
asymmetrier mellan störande apparat och
mottagare orsakar en omvandling av en större eller
mindre del av den symmetriska störningen till
asymmetrisk.
På ultrakortvåg sker utbredningen av
störningarna normalt som strålning från den
närmast den störande apparaten befintliga delen
av nätledningen och eventuellt också från
apparaten själv. Våglängderna är här så korta, att
en bit nätledning kan tjäna som en utmärkt
antenn i motsats till fallet på lång- och
mellan-våg. Dämpningen på nätet är vid dessa
frekvenser så stor, att störningar överförs längs detta
bara på mycket korta avstånd. Endast den
asymmetriska störningen från en apparat har
betydelse vid överföring av störningarna via
strålning.
Principer för avstörning
Avstörning av en elektrisk apparat avser dels
att minska alstrandet av störningar inom
apparaten, dels att hindra de uppkomna
störningarna att komma ut från apparaten, dvs. i regel
att utbreda sig på nätet. Den sistnämnda
av-störningsmetoden är den normala. Härvid
användes ett störningsskydd vid apparatens
nätintag, som kan utföras så, att det antingen
utgör spärr för störningarna genom i serie med
nätbranscherna inkopplade spolar eller
avledning för störningarna genom mellan
nätbranscherna och mellan dessa och apparatgods
("jord") inkopplade kondensatorer. På
lång-och mellanvåg användes i första hand
kondensatorer men ibland även spolar tillsammans
med kondensatorer. Effektiviteten av
störningsskyddet beror i huvudsak på förhållandet
mellan störningsskyddets impedans och
apparatens och nätets impedanser ur
högfrekvens-synpunkt.
På ultrakortvåg användes som störningsskydd
vid nätintaget normalt både kondensatorer och
spolar, vilka senare på dessa frekvenser har
mycket små dimensioner.
I regel måste man tillgripa direkt avstörning
av en störningskälla för att minska alstringen
av störningar som komplement till
nätavstör-ningen i apparater med hastighetsregulatorer
och ofta manövrerade strömställare samt vissa
termostater. Därvid används gnistsläckare
bestående av motstånd och kondensator eller
eventuellt av spolar och kondensator.
I avstörningen, speciellt på ultrakortvåg,
ingår också skärmning av antingen en hel
apparat eller av störande komponenter i denna.
Likaså ingår en ur störningssynpunkt lämplig
ledningsdragning, där kopplingen mellan
störande delar eller ledningar med hög
störningsnivå och ledningar med låg störningsnivå
minskas så mycket som möjligt, varvid
estetiska synpunkter inte får inverka.
Störningsskydd
Kondensatorer
Som tidigare nämnts användes kondensatorer
för avkoppling av störningar. Kondensatorn
måste härvid ha en låg impedans inom hela det
frekvensområde, som skall avstöras. Vanliga
papperskondensatorer såväl som andra typer
av normalt utförande avsedda för anslutning
mellan en ledning ocli gods uppfyller detta
krav på lång- och mellanvåg vid de normalt
använda kapacitanserna upp till ca 1 uF. De
har emellertid så hög induktans i såväl
anslutningsledningar som i själva kondensatorn, att
de inte kan användas på kortvåg och
framförallt inte på ultrakortvåg. Speciella
kondensatorer, där anslutningsledningarna i serie med
kapacitansen har eliminerats och där själva
kondensatorns induktans gjorts synnerligen
liten, har därför utvecklats.
Den bästa typen är
"genomföringskondensa-torn", fig. 4, där en ledare för nätströmmen
Fig. 2. Unge
fårliga frekvensområden för
störningar från
olika elektriska
apparater.
Fig. 3. Nätansluten apparat som störningsgenerator: eSs symmetrisk
elektromotorisk kraft, eas asymmetrisk elektromotorisk kraft, zss
symmetrisk inre impedans, zas asymmetrisk inre impedans, iss symmetrisk
störningsström, ias asymmetrisk störningsström.
1130 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
